Sveriges kulturväxter. Illustration utförd av Henriette Sjöberg. Potatis, vitgul, Holländsk sockerpotatis/Engelsk mjölig. Odlad Ultuna 1872. Inv. nr. C101 : 314. Jämför NMA.0098182.
Från 299 kr
Pågående arbete med väderkvarnen i Sandvik, en av världens största väderkvarnar. Den är av holländsk typ. Ett 20-tal holländare finns idag bevarade på Öland. Denna återställdes.
Väderkvarnen i Sandvik, en av världens största väderkvarnar. Den är av holländsk typ. Ett 20-tal holländare finns idag bevarade på Öland.
Paret som 1895 sålde sin gård, Oktorpsgården i Slöinge socken, till Artur Hazelius och Skansen: Åke och Kristina Lundqvist. Gårdens alla byggnader och föremål fraktades på över dussinet tågvagnar till Stockholm den 23 maj 1896. I augusti samma år var gården uppbygd på Skansen av medföljande lokala hantverkare. Den halländska gården uppfördes som nummer tre på Skansen, endast de från Dalarna respektive Blekinge var före Oktorpsgården, vilken var den första att uppföras i sin helhet med samtliga byggnader.
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
Dagsås
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. På de två tomterna i korsningen Västra Vallgatan-Torggatan, nuvarande kv Brunnsparken lät Handelsbolaget Fagerstedt & Palm 1870 uppföra dels detta tegelmagasin, dels ett trämagasin i tre våningar med bodar och vindar för spannmål. I tegelbyggnaden fanns salubod med kontor, två boningsrum och kök, torkria, spannmålsrum och vind. Trämagasinet rymde över 5000 tunnor havre. 1875 köptes magasinen av firman W Thorburns söner i Uddevalla och deras föreståndare för den halländska havreexporten till England, Robert Carl Thorburn Jobson, flyttade till staden. Han blev en välbeställd köpman i staden och byggnaden kallas Jobsons magasin.
Foto av traditionell holländsk arkitektur, med sina rad-hus som kantar vattendrag och gränder, en typisk byggnadsstil som dominerade under 1900-talet med en kvinna som sitter vid vattnet, 1924-25.
SJÖBERG, CARL ÅKE F. 6 JUNI 1920, VÄSTERÅS SJÖMAN, STOCKHOLM Tatuering på höger arm, utfört 1942 i Rotterdam av holländsk sjöman för 3 gulden. I färger blått och rött.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Nederländerna, 1943. Motiv av Witte Cornelizoon de With 1599-1658 Holländsk amiral Stred mot Spanien 1639 och mot England 1652-1654, mot Sverige i Öresund. Segelfartyg i bakgrunden
Stubbkvarnar och en holländsk kvarn på landborgen i Björnhovda. Den största stubbkvarnen är en gammal tullkvarn, d v s en kvarn där man fick mala mot avgift, och kallas för Kvarnkungen.
Emy Ågren. Balettflickor. Juni 1951. Arbetarbladet 26 februari 2005. Hovfotografens balettbild överraskade Margitta Rydh, Gävle. -Jag är tredje flickan från vänster i raden längst fram på bilden. Jag var 9 år när bilden togs vid en uppvisning på Norra Gymnastikhuset. Emy Ågren var dansös i klassisk balett vid Kungliga Operabaletten i Stockholm innan hon flyttade till Gävle och öppnade balettskola i klassisk balett. Skolan låg i ett gammalt hus på Kyrkogatan, ungefär där förvaltningshuset nu ligger. Man gick upp för en trång stentrappa för att komma till skolan. - Vad jag kommer ihåg fick vi gå igenom tester för att se om vi hade fallenhet för dansen innan vi fick börja. Träningen var hård och genomfördes på klassiskt sätt vid stång och med alla balettens grunder, de fem grundpositionerna, som sitter kvar i ryggmärgen fast jag nu är 62 år, berättar Margitta, som då hette Björklund i efternamn. -Just när det här kortet togs så föreställde vi holländska träskodans-flickor med blåvitrutiga förkläden och spetskantade mössor med långa öronsnibbar. Jag har för övrigt sparat de attiraljerna i alla år. (Balettskolan flyttade sedan till Södra Kansligatan)
En grupp kvinnor med bingestickningar samlade i ett rum kring doktorinnan Berta Borgström, som sitter vid det stora bordet. Bakom henne, med svart hatt och en liten hund i knät, sitter Amanda (Manda) Bengtsson. Enligt uppgifter till bilden kallades hon "bingerska nr 1". Binge är ett halländskt ord för stickning och syftar på den sticktradition som utvecklades redan på 1600-talet i Halland. Binget blev här en viktig inkomstkälla under 1700-talet genom ett förläggarsystem. Ull eller garn distribuerades till stickare av knallar, som sedan hämtade färdiga plagg som såldes vidare. Södra Halland var känt för sina skickliga stickare. Vid 1800-talets slut gjorde stickmaskinerna det svårare att få avsättning för det handstickade. 1907 grundade Berta Borgström ”Föreningen Bindslöjden”, med syftet att dels nedteckna gamla halländska mönster, dels att låta fattiga människor få ull att sticka bingeplagg av. Plaggen sålde sedan föreningen åt stickarna. Fru Borgström sålde in varorna till Militär Ekiperings AB, MEA, liksom till Oscar Baeckman och PUB i Stockholm. Föreningen blev sedan Halländska hemslöjdsföreningen, Bindslöjden.
Fabriker för textilindustri inom kvarteret Gamla Holmarna i Norrköping 1950. I samband med upprustningarna och förändringarna av det gamla industrilandskapet till det nuvarande kulturlandskapet har en stor mängd arkeologiska undersökningar gjorts. Inom kvarteret Gamla Holmarna har det hittats lämningar från ett mässingsbruk i holländskt tegel från 1600-talet och rester från kvarnbyggnader från så tidigt som 1000-talet. Sålunda kan sägas att kvarteret Gamla Holmarna representerar Norrköpings industriella historia. I den höga byggnaden till höger drev Axel K Bergwall en vadd- och trikåfabrik från 1910.
Bokbil. Gossar samlade kring Hallands läns bokbil från Centralbiblioteket i Halmstad. I Sverige startade bokbussverksamheten 1948 med en filialbuss som utgick från Borås stadsbibliotek. Året därpå utgick den första länsbokbussen från Halmstad. På 1950- och 1960-talen använde länsbiblioteken bokbussarna främst för att transportera ut böcker till filialbibliotek och utlåningsstationer. I slutet av 1950-talet fanns länsbokbussarna i 18 av 24 län. "Många halländska folkbildare minns säkert ännu länets första bokbil. Studiecirkelbibliotekarien väntade och valde med lystnad i bokhyllorna när bilen två gånger om året kom på besök. Då var det högtid vid bygdegården eller byskolan". Texten är troligen från någon tidning eller bok. Uppgifter om fotograf och tid saknas, men sannolikt taget när bokbilen var ny som företeelse.
Brevkort, "Tjolöholm. Storstugan." Storstugan till arbetarbyn vid Tjolöholms slott stod klar 1903. Fotot är sannolikt taget i samband med det eller den närmaste tiden därefter. Där bedrevs godsets skola för förstaklassarna i den lilla salen, ingången till vänster, men i den stora samlingslokalen i mitten hölls konserter, föredrag, helgmålsböner, fester, symöten m m. Här kunde arbetarna också förkovra sig i böcker och tidskrifter eller använda skrivmaterielet som tillhandahölls. Kyrkan ligger på en höjd till vänster ur bild och arbetarstugorna hitom på samma sida. På kortet har någon skrivit "Kyrkan bland Hedlunds kyrkor", vilket anspelar på att Hans Hedlund var arkitekten bakom kyrkan. Lars Israel Wahlman var arkitekt till slottet och stugorna. Förebild till Storstugan var det halländska högloftshuset.
Sanda 122:1-4
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.