Gävle - Dala Järnväg, GDJ NN4 3986. Stolpvagn med 0,5 m inåt fällbara lämmar som tillåter kolskrov.
Från 299 kr
"Björboexpressen" vid Aspeboda. Gävle - Dala Järnväg, GDJ S3 95 med persontåg.
Sandviken Järnvägsstation. Gävle - Dala Järnväg, GDJ Xm 423 och GDJ Xm 424.
Gävle - Dala Järnvägar, GDJ G 41. Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg, SWB 591, godsvagn.
Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Södra Dalarnas Järnväg, SDJ lok 3 med tåg samt Gävle Dala Järnväg, GDJ E 25 vid Repbäckens station.
Grosshandlare P. Murén, GDJ Per Murén i Gävle och konsul Fredric Göransson i Sandviken var ansvariga för järnvägsbanan GDJ. Denna bana anlades 1855-1859. Orsaken till denna banas tillkomst var att förbinda gruvorna i bergslagen med en kusthamn. (GDJ=Gävle Dala Järnväg)
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 1876–1877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 1900–1901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan Gävle–Uppsala elektrifierades
Uppförande av järnvägsbro Över Falunån. Gävle Dala Järnväg GDJ B 18, "Korsnäs" och GDJ F/L 36, "Hofors".
GDJ K 48 Gävle - Dala Järnväg Tillverkad 1903 , ny panna 1931, 1948 SJ C10 1818, slopad 1952
Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 58. Anledningen till flaggorna är att detta var NOHABS 1000:e levererade lok.
Gävle-Dala Järnväg, GDJ. Stationshuset byggt av Ferdinand Boberg, inspirerad av Anders Zorn. Bandelen Mora-Älvdalen partiellt nedlagd 1961-09-01.
Station anlagd 1892. En- och enhalvvånings stationshus, moderniserat 1946. Mekanisk växelförregling .Skrevs MORA NORET före 27.8.1910. GDJ, Gävle - Dala Järnväg
Gävle - Dala Järnväg, GDJ NNsl 3932, BJ Km 1960. Vid transport av långa balkar använde man ofta två svängelvagnar.
Repbäcken station. Gävle-Dala Järnvägar, GDJ tåg 71 till vänster och Södra Dalarnes Järnväg, SDJ tåg 2 till höger.
Malmtåg vid Ryggen på linjen mellan Falun och Hofors. Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 57 och GDJ N3 58.
Lokstation i Falun. Gävle - Dala Järnväg, GDJ N 53, GDJ H 45, GDJ K 48 och GDJ H 44.
Flygfoto över samhället. Järnvägarna i bildens nederkant är från vänster: Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnväg, DONJ, Statens Järnvägar norra stambanan samt Gävle - Ockelbo Järnväg, GOJ.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.