fotografi, kjol, himmel, höna, barn, förkläde, huckle, mössa, byggnad, korsvirke, baby, blus, brosch, landskap, gård, halmtak, smycke, hus, blomma, ungdom, flicka, träsko, hund, trädgård, träd, växt, djur, kvinna, strumpa
Från 299 kr
fotografi
Tvåvåningsbostadshus med putsad fasad, sadeltak och fönster med öppna fönsterluckor på Bondegatan 8. Ägaren hette Esbjörnsson och byggmästaren var Bertil Danielsson.
Bostadshus med putsad gul fasad, trappa och fönster med öppna fönsterluckor på Merkuriusvägen 4. Ägaren hette Blom och byggmästare var Bertil Danielsson.
Höglunda herrgård, Latorps Bruk. Tvåvånings herrgårdsbyggnad med frontespis och veranda, brutet tak, fönsterluckor på nedre botten. Huset och trädgården. Grevinnan M. Hamilton
Höglunda herrgård, Latorps Bruk. Tvåvånings herrgårdsbyggnad med frontespis och veranda, brutet tak, fönsterluckor på nedre botten. Trädgård med terass. Grevinnan M. Hamilton
Vykort, "Halmstad. Hallandsgården." Vy genom grindöppning i stengärdsgård mot Krafsagården med halmtak, välvt över fönsterpartier med fönsterluckor. Friluftsmuseet Hallandsgården grundades 1925 och denna gård, från Olofstorp i Valings socken, utgjorde tillsammans med Hörsåsstugan kärnan i verksamheten.
En gul/grön sommarstuga med stängda fönsterluckor, tillhörande Backen eller Högen 1960-tal. Stugan låg där nuvarande Livereds kulturstig går. Byggnaden har staket runt tomten och ligger i ett naturområde.
Stadsgata och trottoar med belagda kullersten. Ett ålderdomligt litet hus med fönsterluckor och öppna portar har en tillbyggnad med skyltfönster. Över det högra sitter en skylt där fotot endast visar halva; "C J Be... Hatt och M..."
Hägdarve Emma Rosenqvist och Holmsmor (Vem var hon? Bodde hon på Närsholmen?) fyller nålar (Vad gör man då?). De sitter vid gaveln till en manbyggnad i bulteknik. Huset har fönsterluckor, vilka användes till att stänga kölden ute före innerfönstrens tid. När de var stängda var det mörkt inne.
Vykort, "Floras kulle, Hyltebruk". Exteriörbild av ett tvåvåningshus (eventuellt disponentbostad till pappersbruket) med säregetutseende: indragen entrédörr på vänster sida och högsmala fönster på bottenvåningen med dekor undertill som gör att de ser ut som franska balkonger. På ovanvåningen sitter en tät rad med små tvåbågade fönster försedda med fönsterluckor och i takfallet finns fyra små trekantiga fönster. Byggnaden omges av en park.
Vykort, föreställande Hembygdsgården i Harplinge. I förgrunden står en flaggstång och kring husen några tallar. Kråkegårdslängan med vita fönsterluckor och tvåbladiga dörrar är ett manhus och loftslänga från 1800-talet som flyttades hit 1941 från Kråkegård, Särdal, ägd av Hilding Henriksson, Kullsegård. Gillesstuglogen till höger i bild är från början av 1800-talet och byggd i skiftesverksteknik. Även den flyttades till hembygdsgården 1941 men från den så kallade Gillesstugan, en numera riven gård ungefär mellan Lyngåkra gamla skola och Aggaredsberg. Hästvandringen vid logen kommer från Nils Johan Andersson i Skogagård.
Masse har tagit flera bilder av denna boplats med två små torp och tillhörande uthus. Sådana här stugor och många ännu mindre fanns det gott om kring förra sekelskiftet. De beboddes av hantverkare som slaktare, skomakare, skräddare mm, många gånger också av arbetare. Levnadsomständigheterna var mycket enkla, rent armod förekom. Här har man nog haft det någorlunda väl ställt av det goda skicket på manbyggnaderna att döma. Manbyggnaderna är sannolikt bulparstugor, vilka klätts med liggande panel. Deras ålder är svårbestämd, men förmodligen från 1800-talets första hälft, kanske äldre. Fönstren har förstorats i senare tid, även om baksidan på Livens hus har gamla små fönster. Fönsterluckor är också ett gammalt tecken. De förmodade faltaken har bytts mot spån och papp. Södergrens hus har ett bakbygge, troligen också det i bulteknik och reveterat. Sedan har man gjort ytterligare ett tillbygge i husvinkeln, där man säkerligen hade vardagsingången. Intill Livens hus står ett litet brygghus i bulteknik med papptak. Det har ett utbygge i sten under flistak, som innehåller bakugnen. I förgrunden ser man stigen som går förbi den troligen gemensamma brunnen ute i beteshagen. Stången som vilar mot brunnsholken har en krok i änden, som man hänger spannet på när man skall ta upp vatten. I det vänstra torpet bodde Jakob Södergren född 1843 på När. Han var gift med Stina Maria född Brakarl 1849, fadern var båtsman, därav efternamnet och modern var kommen från granngården Hallbjäns. Moderns systerson Lars Per Hallander styckade och sålde denna gårds jord i smålotter. Jakob och Stina Maria Södergren hade två barn, Nils född 1874 och Arvid född 1879. Arvid köpte det som återstod av moderns barndomsgård 1910 och uppförde där ny bebyggelse, han var fiskare och båtbyggare. 1924 flyttade brodern Nils med familj in till Arvid. Arvid överlämnade den lilla gården 1945 till bordens yngste son Gustav, vilken senare flyttade till en mindre gård vid Snausarve och övergav denna boplats. Hur länge Jakob och Stina Maria levde är ännu inte känt, inte heller när Nils med familj tog över barndomshemmet innan de flyttade till brodern. Tydligen tog ingen av Nils 6 barn över när Nils familj flyttade, för hela gårdsmiljön tycks ha övergivits för länge sedan, endast några syréner återstår. Hela miljön ser mycket rar och idyllisk ut, men ser man bilderna på uthusen Bild 610 och 611, så förstår man att det nog inte var så lätt alla gånger!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.