sorghatt, huvudbonad, hatt
Från 299 kr
föremålsbild, fotografi, photograph
Den 12 maj 1928 stod bröllop mellan David Hultgren och Märta Margareta, född Markström. Brudgummen kommer från en månghövdad släkt i socknen. Bruden är däremot bördig från Arvidsjaur och inflyttad från Linköping. En syster till henne är dock gift med socknens kronojägare. Dessutom får hon inom kort annat att tänka på. Ty hon är höggradvid och kommer inom en månad att nedkomma med makarnas förstfödda barn. Dessförinnan har de bosatt sig i hemmanet Lilla Bona. Bilden är tagen vid kronojägarebostället Forserum, där brudens syster bor med make och barn.
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders- och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England (jämför Sigurdsristningar). Inskriften lyder: siriþR kiarþi bur þosi muþiR alriks tutiR urms fur salu hulmkirs faþur sukruþar buata sis. Vikingatida svenska runor används, 'bro' stavas 'bor'. En ordagrann översättning lyder: "Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make." Tillkomsttid, cirka 1000 e.kr. (Hämtat från Wikipedia)
Vinninga station vid sekelskiftet 1800 - 1900-talet. Det lilla loket tillhörde Hålltorps Tegelbruk och trafikerade spåret mellan tegelbruket och Vinninga station. Loket, Helsinborg nr.14, var tillverkat i Helsingborg år 1898 och var det första Hålltorps Gård inköpt. Detsamma såldes 1917 till Ohs Bruk. Loket var byggt för spårvidd 891. Det har ej kunnat med säkerhet utrönas i vilket skick eller på vilken spårvidd loket användes efter försäljningen till Ohs Bruk (Småland), vars huvudspår Bor BAJ - Ohs Bruk är byggt med 600 mm spårvidd. Enligt uppgift skall ett mindre spårsystem av 891-vidd ha funnits inom bruket. Loket skrotades 1929.
Familjen i Ängestugan. Olof Jonsson har tagit denna bild vid begravningen efter Johannes Johansson, Hj 22/10 1841 död 8/7 1911. Förutom han hustru Inga Brita Ryberg, S Ryr 9/10 1837 (sittande i mitten) så står sonen Karl Fredrik, Hj. 8/3 1874 till vänster. Sonen Anders Oskar, Hj. 9/4 1880 bör vara den som står till höger på bilden. Vem av damerna som är dottern Ida Elisabeth, Hj. 12/9 1872 eller dottern Anna Emelia, Hj 5/8 1876, eller svärson med barnbarnet är okänt. (På bilden syns i bakgrunden huset där Johannes Johanssons bror Anders Johansson, Hjärtum 1/2 1836 och Anna Maria Johansdotter, Hjärtum 27/9 1837 bor.)
Karl Erik Folin i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Karl Erik Folin på väg hem till stugvärmen från en av Kållereds affärer. – Jag handlar faktiskt all här utom sådant som finns i specialaffärer. Idag har jag som exempel varit till Mölndal för att jag behövde något i bokhandeln där. Annars är Kållered billigt och bra, och så bor man ju här, dessutom. Det kostar att dra iväg några kilometer nu för tiden." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Åsa Wahlberg med sönerna Christer och Johan i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Åsa Wahlberg med barnen Christer och Johan möter vi på inre torget i Kållered. – Jag arbetar på B&W och tycker att det är mycket billigt och bra att handla där. Å andra sidan bor jag i Kållered och tycker det är bekvämt att handla en del av dagligvarorna här, och ibland hittar jag faktiskt matvaror till ett billigare pris här på torget." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Yvonne Gustavsson i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Yvonne Gustavsson frågar vi medan vi står och fryser i snålblåsten. Det är ju vintertid. – Jag handlar faktiskt det mesta här i Kållered. Det kanske inte är billigast här, men jag både arbetar och bor i Kållered, så det är bekvämt och avstressande att handla här." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
I Arboga firas Riksdagens 500-årsjubileum. Kung Gustaf V, och andra medlemmar av den kungliga familjen, har kommit till Arboga för att delta i festligheterna. Silversamlingen ankommer till Rådhuset. Silversakerna är nedpackade i korgar. Mannen i keps är Sigfrid Silfverling. Bredvid honom, i dörröppningen, står Karl Wikholm från Arboga Tidning. Mannen i ljus överrock är borgmästare Wilhelm Wester. Den nedre korgen bärs av Andersson som är kusk på Koberg och Birger Andersson, vaktmästare på Rådhuset. Intill trappan står en herrcykel. (Birger Andersson bor i den lägenhet som ligger högst upp i Rådhuset. Han har två döttrar, tvillingarna Kerstin och Maj).
Karl Pettersson "Kålle Nick" föddes 1909. Han gick i skomakarlära hos en man i Lindome. Han började gå i lära hos "Möbo-Johan", som kunde allt inom skomakeri. Denne bodde och var verksam mitt emot Liljegrens speceriaffär i Skogstorp. Här lärde sig Kalle att tillverka skor - helt från några bitar läder. Kalle har jobbat hela sitt liv som skomakare. Under 10 års tid arbetade han emeller-tid på Pelly-fabriken i Falkenberg. Men då var han ändå i skomakeriverkstaden på helgerna. Han satte upp detta skomakeri i en källarlokal på Sandgatan 18, 1933. Huset byggdes 1932. Han är fortfarande verksam i det lilla skomakeriet. Hans arbetstider är 8 -12, 13 -17, 5 dagar i veckan. Men han är även där på lördagarna. Då vill ju många kunder hämta sina skor. Ja, även efter klockan fem på vardagarna får han stanna kvar för att lämna ut skor. Kalle bor ej i samma hus. Han bor i "apotekshuset", vid Folkets Hus. Att fortfarande hålla på i skomakeriet håller honom i gång efter två hjärtinfarkter. Kalles specialetet genom tiderna har varit att vändsy skor. Det var oftast damskor det gällde. Becksömssydda skor syddes med svinborst som nål. Det fanns även sandalsydda och randsydda skor. När man sydde vändsydda skor kallades man för vändmakare. Skofabriken S.A. Svensson lämnade partier till Kalle med skor som skulle sys med becksöm. (Ur intervju vid foto tillfället).
fotografi
ingenjör, gatubild, ingenjörer, vykort, gatubilder, stadsgata
Bilder från skofabriken Viggo Anderssons toffelmakeri ägd av Viggo Andersson. Numera nedlagt pga Viggos gått i pension. Viggo och hans fru bor på andra vån. På första vån toffelmakeriet. Tillverkar efter måttbeställning för "svåra fötter" beställningar från hela Sverige. Då dom ej fick vara i fred på semestern gav dom sig ut och seglade. Hustrun hjälpt också till med tillverkningen. Viggos dröm var att utbiulda sig till konstnär men fadern ville att han skulle ta över hans skomakeri. Viggo målar på fritiden. Foto 3: Redskap för att skära remmar till trätofflor. 4: Utsugningsfläkt vid sullimning 5: Agopress för sullimning 10: Viggos hustru svärtar bottnar till trätofflor 12: Ett par färdiga trätofflor av en modell som sålt mycket bragenom åren. Svartmålade bottnar, rött ovanläder, svart vristrem och svart tåskoning. 13: 6 verk av Viggo
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.