Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.

Från 299 kr

Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.

Från 299 kr

Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.

Från 299 kr

Från 1946 var det kombinerade bostadshuset och möbelaffären i Hejdegården möbelhandlare Per Gottfrid Svenssons kärna i sitt bolag. Vid sidan drev han verkstad för viss möbeltillverkning, filialen PG:s Billiga Möbler och en särskild butik för heminredning. Utöver detta kom han att öppna PG:s Aktuellt i huset Kannans bottenplan och en tapetserarvekstad i Tannefors, parallellt med ytterligare filialer i Ljungsbro och Örebro. Under 1950-talet hade bolaget växt ut till totalt nio butiker med 60 anställda.

Från 299 kr

Gävle hamn. Gävleån. Foto från södra mot östra hamnpiren. Pråmen till höger tillhör Korsnäs Bolag. Den låg här för att lossa "knubb" som såldes till ved. Utanför den ligger Åkerström och Co:s "Freja". Firman hade också båtarna "Flora", "Fama" och "Linnea". "Freja" och "Flora" gick på Norrlandet med passagerare. I mitten ses rospiggskutan "Valborg", skepparen hette Kalle Larsson och bor nu (1970) på Eskön. Foto ca 1905.

Från 299 kr

J. A. Forss Hattfabrik AB. Detta bolag grundades år 1876 av fabrikör J. A. Forss. Då som mössfabrik. År 1899 etablerades firman så som Forss Hattfabrik med tillverkning av herrhattar i ull- och hårfilt, stommar till damhattar samt trikåvaror. Personer: 1. Karl Norén, 2. Karl Holmberg, 3. Ackerman, 4. J. A. Forss, 5. Primus Forss, 6. Sundberg, 7. Pamp, 8. A. S. Jakobsson, 9. Fru Hagman,10. Frans Johansson, 11. Lars August Johansson, 12. Ole Halvorsén, 13. Grönlund.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.

Från 299 kr

J. A. Forss Hattfabrik AB. Detta bolag grundades år 1876 av fabrikör J. A. Forss. Då som mössfabrik. År 1899 etablerades firman så som Forss Hattfabrik med tillverkning av herrhattar i ull- och hårfilt, stommar till damhattar samt trikåvaror. Personer: 1. Karl Norén, 2. Karl Holmberg, 3. Ackerman, 4. J. A. Forss, 5. Primus Forss, 6. Sundberg, 7. Pamp, 8. A. S. Jakobsson, 9. Fru Hagman,10. Frans Johansson, 11. Lars August Johansson, 12. Ole Halvorsén, 13. Grönlund.

Från 299 kr

Orig. text: Belvederen Belvederen uppfördes 1880 efter ritningar av Rudolf Ström. Han ritade förutom Belvederen även Trädgårdsföreningens restaurangbyggnad samt gymnastikbyggnaden vid domkyrkan. Belvederen genomgick en omfattande förändring 1921 efter Axel Brunskogs ritningar. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr.

Från 299 kr

Orig. text: Trädgårdsföreningen 1926. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Restaurangen byggdes 1881 efter ritningar av Rudolf Ström, dess fasad ändrade utseende många gånger. Restaurangen brann ner till grunden 14 april 1977 och har inte återuppbyggts.

Från 299 kr

Orig. text: Trädgårdsföreningen 1926. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Restaurangen byggdes 1881 efter ritningar av Rudolf Ström, dess fasad ändrade utseende många gånger. Restaurangen brann ner till grunden 14 april 1977 och har inte återuppbyggts.

Från 299 kr