Porträtt av Elfrida Andrée, en av de första kvinnliga telegrafisterna vid Telegrafverket med anställning men också den första kvinnliga domkyrkoorganisten i Sverige och en framstående kompositör. Hon har blivit en symbol för alla kvinnor som sedan fick anställning inom statlig tjänst, tyvärr inte först och främst på grund av sina kunskaper och färdigheter utan främst med anledning av att de var en billigare arbetskraft än männen.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. I-III visar den punktbildning som uppkommer vid olika inställning av plåten, om objektivet är behäftat med sfärisk aberration. På IV-VI ser vi motsvarande tagningar med ett sfäriskt korrigerat objektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 86.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är tagen med vågrätt inställd kamer, men objektivet har lyfts från föregående inställning (SKC6551). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Bilden visar ett sexspann (sex hästar) med kusk samt tre män i vagnen. En man sittande på häst bakom spannet samt nio elever stående framför vagnen. Totalt 14 män. I bakgrunden, gatuvy med flera byggnader. Mannen vid krysset (trea fr h) flyttade till Alingsås och fick tjänst som kusk på Ängabo gård. När gården såldes fick han anställning hos en åkare i Alingsås.
Som son till "kungsträdgårdsmästaren" i Linköping kom Patrik Dahlberg inte att välja en yrkesbana ovan den spirande jorden. Istället lockade gruvnäringen med en första anställning som bergsnotarie i Hofors. Från 1870 gift med Augusta Wistrand, bördig från Västervik. Foto omkring 1865.
Montage över familjen Bergentz i Linköping. Den tidiga dateringen "1856" avser möjligtvis porträttet av fadern. Carl Berentz uppvuxen i ett kommisterhem i Gryt men hade tidigt inflyttat till Linköping för anställning vid Östergötlands Enskilda Bank. Han avled den 29 december 1864. Makan, Hulda Bergentz, var född Wallin och uppvuxen i uppländska Ununge. Paret gifte sig 1847 och därefter följde barnen Carl och Anna.
Porträtt av handlare Axel Karlsson. Bördig från Åtvidaberg kom han till Linköping 1874 för en anställning vid firma Andersson & Beckman. Snart blev han dock egen och 1886 kunde han köpa den så kallade Holmbergska gården på adressen Storgatan 39. Hans rörelse kom att bli mycket framgångsrik. Privat var han från 1883 gift med Hedvig Düring, för övrigt yngre syster till fotograf Hilda Düring.
Gofika på museets terass. Brödet kom från Willfors konditori men vad fruarna Kristina Hedenblad och Anna Hedengran firade är oss inte känt. Möjligtvis att fru Hedengran avslutade sin anställning som biljettförsäljerska denna sommar. Hennes make arbetade för övrigt på just Willfors. Kristina Hedenblad hade tjänst som kanslibiträde.
Porträtt av köpmannen Emil Lundqvist. Bördig från uppländska Knivstad inflyttade han till Linköping år 1891 för anställning hos färgare Anders Olof Nyman. Sedermera kom han att överta rörelsen och ombilda den till handelsfirma under namnet O. A. Nymans Eftr. med försäljning av garn och vävnader, trikå- och manufakturvaror.
Landsantikvarien tillika museichefen Bengt Cnattingius kan äntligen börja fylla hyllorna i det snart färdigställda museet i Linköping. Man skrev 1938 och det hade varit en lång resa hit för Cnattingius, som sedan sin anställning 1924 upplevt mycket påvra miljöer för sig själv och museets samlingar.
P G Svenssons Möbler var länge ett välbekant möbelföretag i Linköping. Bakom namnet döljer sig Per Gottfrid Svensson, bördig från Blekinge och inflyttad till Linköping under sena 1930-talet för en anställning som finsnickare vid Edfelt & Karlssons möbelfabrik i Tannefors. Snart blev han egen och 1946 lät han iordningställa det kombinerade bostadshuset och möbelaffären på bilden.
Porträtt av tobakshandlare Claes Sandberg. Född 1842 i Linköping som son till auktionsvaktmästare Per Gustaf Sandberg och Anna Helena Wigholm. Sandberg blev under åren 1883-1891 delägare i tobaksbutiken Tjäder & son på Hamngatan 2 i Stockholm där han hade haft anställning sedan 1861.
Bestorp, Gläntan. Britta Persson utanför sin stuga i Bestorp. När Doktor Axel Wersén slutade sin anställning som överläkare vid Mössebergs badanstalt och Sanatorium och öppnade praktik i Stockholm, köpte han denna stuga. Stugan kallas Gläntan och är den enda i original som finns kvar. Ursprungligen bebodd av soldaten Sköld.
Verner Landgren. Född i Skövde 4 Mars 1855 Död i Stockholm i okt 1914. Son av skräddare Landgren i Skövde. Genomgick Skövde pedagogi- och ett par klasser i Skara skola. Blev sedan typograf vid Skövde Tidnings Tryckeri, fick anställning hos utgivaren av Familjejounalen, Gernardt, till sist chef för Nordisk familjeboks A.B.
Kassören Carl Berg i sitt hem beläget i hörnet av Drottningatan och Snickaregatan i Linköping. Född och uppvuxen i Stockholm hade han inflyttat till Linköping år 1870 för tjänst som bokhållare vid Asklundska tobaksfabriken, en anställning han innehade till företagets nedläggelse 1908.
Erik Alfred Hedin, 1878 - 1922. Foto av en tavla som finns i Storkyrkan. Hedin var stadsarkitekt i Gävle. Gjorde ritningar till och ledde byggnadsarbeterna som byggdes i Gävle i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Till exempel Betlehemskyrkan, Brynässkolan och Gevaliapalatset. Familjen bodde i Buregården som han ritade och där drev han ett ritkontor vid sidan om sin anställning.
Skara barnträdgård 1937. Denna barnträdgård startades i början av 1900-talet utav en släkting till fotografen Ingrid Hedlund. Släktingen var ordförande i lekskolorna i Skara. Ingrid tillbringade ett år, direkt efter sin utbildning i Norrköping, på denna barnträdgård. Efter det fick hon anställning på Bosgårdens barnträdgård mellan åren 1938-1945.
Victor Hasselberg (1864 - 1945) och hustrun Clara (1863 - 1942) utanför sitt hem Fridhem i Gastorp, okänt årtal. Victor var möbelsnickare i Lindome från 1890-talet och framåt. I unga år tog han anställning vid Kungliga Svea Livgarde i Stockholm. I Lindome deltog han i det kommunala arbetet, bl.a som ledamot i kommunalfullmäktige. Paret är Anna och Karin Hasselbergs föräldrar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.