En gammal bild som man gärna associerar med Falkenberg: Laxauktioner! På Robert Lundbergs målning från 1892 säljes laxfångsten en tidig morgon på Möllers gård vid Storgatan 38. I skuggan på den kringbyggda gården, dit morgonsolensstrålar når, sitter flera i staden välkända personer som laxhandlare Algernon Stenberg längst t.v. Smedmästare Johan Möller betraktar själv lugnt skådespelet från dörröppningen t.v.(text från boken Falkenbergs stad att bevara). Ytterligare en uppgift finns vilka personer som finns med på bilden, se under mappen forskning och lax. (I denna dator) digital bild se V:\MUSEET\_Samlingar\Gamla stads- och laxfiskebilder även Punchverandan.
Från 299 kr
Den 8 mars 1957 invigdes China biografen på Ågatan 39. Anders Sandrew, som är biografens ägare, stod i centrum för uppmärksamheten. Sin vana trogen betalade Sandrew sin biobiljett kontant. China biografen var Linköpings nionde biograf, den var Linköpings största. Inredningen stod NK s inredningsarkitekt för. Anders Sandrew avled ett halvår senare, han blev 72 år gammal. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vi ser Dahlbys lilla ladugård, byggd i resvirke med halmtak. Den är nog inte mer än max 15 år gammal. Till vänster var det fähus och till höger lada, egentligen diverseutrymme. Höhäcken tyder på att man höll häst. Skjulet till höger var en udda byggnad med ett platt tak täckt med halm, det kunde knappast ha varit särskilt tätt. åtminstone gaveln mot vedtravarna ser ut att ha varit en bulvägg, kanske också baksidan, medan framsidan var öppen. Den fungerade nog som vedbod eller allmänt förråd. Ordentligt med ved har man samlat på sig, delvis ovanligt fint staplad. I dörren står sannolikt Hans Dahlby 51 år.
Här ser vi ladugården, som enligt Lauboken skall vara 6 år gammal. Men det är med största sannolikhet en ombyggd ladugård, se Bild 1093. Den bestod av från vänster tröskhus med lada, ladportarna sitter på traditionellt vis i vinkeln vid tröskhuset. Längan i mitten togs upp av dubbla fähus med port emellan, frågan är om det inte fanns grishus och lammhus här också iom att det är två fönster på ena sidan om dörrarna. Vad längan t h innehöll är fn inte känt. Ladugården har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och många småspröjsade fönster på för tiden traditionellt vis, liksom halmtaket.
Masse har tagit en bild av gårdsparten från åkern i söder. Manbyggnaden skymtar till vänster. Den fina ladugården dominerar bilden. Den är troligen c:a 20 år gammal och verkar vara enhetligt byggd. Den innehåller från vänster vidbyggt tröskhus med tillhörande lada med ladportar. Sedan följer flera fähus, men märkligt nog bara en gödseldörr. Det kan möjligen bero på att man gjort en mycket modern inredningen med korna stående i ladugårdens längsriktning i mitten. Då räcker det med en gödseldörr mitt på. Till höger syns magasinet från 1897.
Källaren t h är som byggnadstyp mycket gammal. Formen, det flacka taket och dörren mitt på gaveln är typiska uttryck för vikingatidens och tidiga medeltidens bostadshus, fast de var i regel av trä. Vad småhusen t v använts till är inte uppenbert, men den vänstra delen med inåtgående dörr borde ha varit dass. Den högra har utåtgående dörr, men man får ingen vägledning om funktionen. Byggnaderna ser lite övergivna ut på bilden, gräset växer upp framför dörrarna och inga stigar leder dit. De finns nog med på nån annan bild, kolla!
Här framgår att Nils tagit över efter fadern Jakob, men det är väl Liven Lagergrens uthus?? Jämför man uthusen här med samma uthus på Bild 610, ser man att ladugården är påbyggd ytterligare, men nu på den gaveln där det stod en liten bod (hönshus?) med snedtak. Påbyggnaden skedde 1915, så denna ladugårdsdel är bara 1 år gammal. Man tycks ha klätt väggarna med bräder i etapper. Taket på den tillbyggda delen är täckt med halm. På gaveln står ett mycket litet dass. Den lilla fallfärdiga bulbyggnaden står ännu kvar, liksom vedboden och ett litet skjul däremellan.
Enligt påskrift porträtt av guldsmeden Sörling i Linköping. Tolkat föreställa Anton Julius Söhrling. Född i Linköping 1826 som son till guldsmeden Emanuel Söhrling och dennes maka Juliana Wilhelmina Wetterberg. Fadern drev tillsammans med Carl Magnus Barkander firma Barkander & Söhrling i Linköping, vilken Anton Julius övertog år 1857 och fortsatte stämpla i eget namn i Linköping tills han flyttade till Stockholm 1872. Dessförinnan hade han bland annat hunnit med ett kort äktenskap och ett lika kort faderskap. Makan Christina Jacobina Stenborg avled 1857 av lungsot efter knappa två års gifte, blott 27 år gammal, och parets enda barn avled vid tre års ålder år 1860.
I rik kulturbygd och med ett vackert läge invid sjön Järnlunden ligger Hallstad säteri. Som så ofta för en gammal gård bär den på en komplicerad historia som här skulle föra för långt att redogöra för. Mer ovanligt är att gården i äldre tid ståtade med två mangårdsbyggnader, båda resta under 1700-talet, en rent av tidigare. I början av 1830-talet övergick det gamla säteriet i bondesläkt och något senare delades gården i två enheter. Bilden visar den troligtvis något äldre mangårdsbyggnaden som vid fototillfället 1951 stod under renovering.
Porträtt av handlare Frans Wilhelm Österberg iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Bördig från Norrköping hade han blott 13 år gammal kommit till Linköping för att tjäna som bodgosse hos handlare Nils Berggren. Efter ett antal anställningar tycks han blivit egen 1853 då han etablerar sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. Från 1862 gift med Ida Ulrika Constantia Brogren, för övrigt syster till den farmgångsrika apotekaren och sedermera bryggaren Ludvig Theodor Brogren. Efter en lång och framgångsrik levnad dog han av lunginflammation på årets näst sista dag 1914.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Tidigt porträtt av Therese Askenbeck. Taget i snar tid, ety hon avled redan år 1863. Föddes gjorde hon i Linköping, året var 1835. Hennes föräldrar var konditorn Nils Gustaf Askenbeck och Hedvig Elisabeth, född Bergström. Familjen bodde invid Storgatan i Linköping. I förstone i vad tiden kallade Bielkeska gården och från 1851 i von Lingens gård. Från 1858 var Therese gift med handlare Carl Tibell men som redan sagts blev äktenskapet kortvarigt. I november månad 1863 avled Therese i sviterna av lungsot, blott 28 år gammal. Kort före hade även makarnas yngsta dotter dött och kvar stod handlare Tibell med dottern Ebba.
Hösten 1953 gjordes i samband med ombyggnad av vägen mellan Linköping och Vreta kloster, upptäckten av en omkring 4500 år gammal dubbelgrav . Undersökningen genomfördes längs perioden 16-28 november under ytterst ogynnsamma väderleksförhållande med stark kyla, men kunde slutföras väl med stöd av vägentreprenörens hjälpsamhet med anordningar för uppvärmning av arbetsplatsen. Bilden visar gravens kvinnliga skelett med hennes gravgåvor. Bakom kvinnan ses skelettet efter en hund. De små benen mellan tassarna skulle senare tolkas vara rester efter ett spädbarn. Gravens manliga skelett är utom bild.
Ångslupen Rex. tillhörde godsäg. N Johansson. Användes bl.a till att frakta mjölk mellan Frösåker och mejeriet på Ängsö (nuv. tvätten). Avyttrad före 1920. Ingegerd Ral f 1898, var med på denna färd. Lustresa till Sundbyholm. Grundstötte i Sundbyholms närhet. Fru Ral var vid denna resa 11-12 år gammal. Ångslup av c 10 meters längd. Helt öppen med soltak uppspänt. Bensinmotor inombords [? antingen är det en ångslup eller motorslup??] Ångslupen innehades av Sture Hals morfar på Lindö gård.... Fotografiet ingår i Kärrbo Hembygdsförenings samlingar.....Ångslupen Rex.....ägare patron N. J. Johansson, Frösåker [och] som gjorde affärsresor t ex till Örsundsbro med Rex. Här på utflykt.och grundstött... I vattnet sonen Gerhard Johansson.
Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Major Claes Adolf Adelsköld och hans dotter "Bib" (Aslög Sofia Maria Annhild) i Jämtland. Text på baksida: "Järnvägsmuseum", "M1 65/1954", "Pappa & Bib - Jämtland; [Svårtolkad text]. 1890?", "(Stackars Bib i en gammal kappa tillhörande [svårtolkad text] Sally [svårtolkad text]!!! - Enda = första gången i mitt lif jag vantrifdes & längtade hem - Min snälla Pappa kom på väg till [svårtolkad text] & då han såg att man klippt af mig håret tog han mig mig med till [svårtolkad text] där vi "fotvandrade" 4 veckor & hälsade på [svårtolkad text]. etc. etc.) [svårtolkad text] enda [svårtolkad text] jag ägde"
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ Ao4 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ ABo1 sedan någon SJ Co eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ Bo1, två SJ ABo1 och någon SJ Co eller SJ BCo. 1924 ansågs ABo1 och Bo1 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Enligt fotografens noteringar: "Hede Kyrka". Hede kyrka är byggd av trä och i korsform. Den invigdes första söndagen i advent 1887. Föregående kyrka uppfördes 1727. I gamla handlingar omnämnes en kyrka redan år 1391. Från gammal tid rymmer Hede kyrka en dopfunt av täljsten från 1100-talet. Det finns en madonnabild av ek från 1300-talet, altartavla med bild av Jesus på korset, målad av mästaren Jonas Ahlstedt från Uddevalla år 1775. Altaret och den vackra predikstolen från den gamla kyrkan plockades fram efter att i 45 år ha legat undanstuckna i en skräpbod och sattes in på nytt. Bland de gåvor som skänkts till kyrkan kan nämnas en mässingsljuskrona skänkt av lärarinnan Johanna Svensson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.