Lastbil, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 34 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Lastbil, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 34 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Interiör verkstadsmaskin, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 34 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Interiör från verkstaden, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 34 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Interiör verkstadmaskin, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 34 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Interiör från verksraden, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 34 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Kommunistisk diskussion. 1948. År 1917 splittrades den svenska arbetarrörelsen när vänsteropposition i det socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten av ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. 1921 antogs namnet Sveriges kommunistiska parti, som skulle komma att representera den svenska kommunismen. År 1929 kom den största splittringen i partiets historia då Karl Kilbom och större delen av medlemmarna uteslöts av Komintern, och flera medlemmar lämnade partiet. Karl Kilbom bildade tillsammans med Nils Flyg ett eget SKP det så kallade socialistiska partiet. Sverige hade nu ett SKP i Komintern och ett utanför. Det SKP som stod utanför komintern kom att vara verksamt fram till år 1948 då det upplöstes, dessförinnan hade partiet blivit nazistiskt år 1943. Det kominterntrogna SKP bytte 1967 namn till Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn hade det sedan till 1990 då "Kommunisterna" ströks och det nya namnet blev Vänsterpartiet. Kommunisternas största valframgång var när SKP fick 10,3 % i andrakammar-valet 1944, samt 11,2 % i kommunalvalet 1946. Kommunisterna hade även stort inflytande i de svenska fackförbunden med styrelsemajoritet i flera fack-avdelningar. En annan nyckelhändelse inom svensk kommunism är Ådalshändelserna som fick stort inflytande på Svensk arbetsmarknad samt metallstrejken 1945 som omfattade 120 000 arbetare. I dagens Sverige representeras kommunism av uttalade mindre kommunistpartier som Kommunistiska Partiet och Sveriges Kommunistiska Parti som har en marxist-leninistisk ideologisk politik. Även om vänsterpartiet 1990 till namnet upphörde vara kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna i partiets ledning att kalla sig kommunister fram till 2005, och även därefter uttalade sig trogna de kommunistiska idéerna. Reportage för Arbetarbladet.

Från 299 kr

Exteriör av verkstaden, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 34 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Nockeruds skola, interiör 1931. Lärare: Folke Sundqvist Främre raden fr.v: 1. Kjell Alexandersson, Björnhult 2. Alf Alexandersson, Björnhult 3. Gerd Augustsson, Nockerud Andra raden fr.v: 1. Solveig Skog, Vikbärnsholm 2. Albert Olofsson, Pankan 3. Rune Karlsson, Nockerud 4. Maj Augustsson, Nockerud Tredje raden fr.v: 1. Valle Karlsson, Nockerud 2. Ingemar Augustsson, Nockerud 3. Runo Jansson, Nockerud 4. Fjärde raden fr.v: 1. Olle Jansson (bror till nr 3, rad 3) 2. Åke Gustavsson, Gunnerud 3. Majbritt Leandersson, Nockerud 4. Miriam Gustavsson, Gunnerud B3-skola med intagning vatannat år, alltså ena året åk 1-3-5, nästa år åk 2-4-6 i skolan. Bostaden bestod av två rum och kök, det senare upptogs till större delen av en spis med kupa. Köksfönstret vätte åt skolsalen och är det som syns på bilden. En tidigare elev berättar att Mathilda Storm, Sundqvists företrädare, kunde stå i köket och steka fläsk eller sätta på annan mat, medan hon samtidigt höll ett öga på barnen genom det öppna fönstret. Dörren på fotot leder till kapprummet, där f ö ingen värmekälla fanns, varför dörren måste stå öppen om vintrarna. F. Sundqvist tog lärarexamen 1929. Efter värnplikt i Borås blev han lärare i fortsättningsskolan i Ransberg. Från 1930 i Hova kommun. Först sjukvikarie i Gastorp och från vt 1931 lärare i Nockerud; efter skolans nedläggning 1936 lärare i Grimstorp och Hova centralskola. Pensionerades 1971. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. Vice Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidandes nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än i Lidköping. De nio män som instiftade orden var: Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste cermonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice cermonimästare. V. Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr

T.N.J. Ordenssamfund, som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordensnamnet T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var att "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad utvecklades en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. Död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. V. Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.

Från 299 kr

Sidensjö senmedeltida kyrka uppfördes sannolikt under slutet av 1300-talet. En äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Kyrkan är byggd av sten som numera har putsats. Från början saknades såväl sakristia som vapenhus. Kyrkorummet hade endera öppen takstol eller ett platt innertak. En äldre sakristia av sten föregick den nuvarande. Denna byggdes 1742 i trä och rödfärgades några år senare. Vapenhuset är uppfört av sten och har tunnvalv av trä. Kyrkorummet har inte genomgått några större förändringar förutom att nya fönster har tagits upp och befintliga har förstorats. Under 1400-talet täcktes kyrkorummet av stjärnvalv. Målningar tillkom under slutet av 1500-talet eller 1600-talets början. De överkalkades på 1700-talet och endast fragment är synliga idag. Vid slutet av 1800-talet renoverades kyrkan invändigt och nya bänkar sattes in. Från senmedeltiden finns flera träskulpturer bevarade. Från början av 1700-talet är predikstolen, nummertavla, inramning av korfönstret och läktaren. Två extra läktare byggdes under 1700-talet. Klockstapeln uppfördes 1736 av byggmästaren Erik Måberg. Den ersatte en äldre klockstapel. Den nuvarande vitmålade panelen fick stapeln 1886.

Från 299 kr

Fäbod. Nordöstra vallen: Vallen i östersluttning ner mot åker är oregelbundet bebyggd av sex timmerhus, de flesta rödfärgade, och ett enkelt kokhus av bräder med plåttäckt pulpettak. Husen är välhållna flertalet försedda med plåttak. Nedanför den sydvästra stugan står ett omålat fähus med påbyggt torrdass, en större lada och två rundtimrade ängslador med brädtak, små dörröppningar och högt placerad tröskel. Stugorna av enkelstugetyp har kokplatser av natur-sten utanför. Förutom slåtter tyder resterna av en kornhässja på att åkerbruk har bedrivits på fäboden. Vallarna längs vägen: Nordligast, väster om vägen, finns två delvis förändrade vallar med vardera timrad stuga och två fähus, varav ett dubbelfähus, samt två fritidsstugor med modern exteriör. Husen är i gott skick, utom två fähus med läckande sticktak. På norra vallen nära en rödfärgad enkelstuga står två vinkelställda fähus med skrätt resp. rundtimmer, det ena med ingång från långsidan och båsen utmed gavlarna. På södra vallen, i vinkel mot en stuga, står dubbelfähuset med vidbyggt torrdass och båsen längs gavelväggarna. Mittersta vallen öster om vägen omfattar tre rödfärgade timmerhus med tegel- /eternittak: en dubbelstuga med dörrar på långsidan, ett fähus och ett stall kring ett tun, delvis gräsmattetomt, inhägnad av ett enkelt staket av stolpar och liggande slanor. Stallbyggnaden med brädslagen regelstomme och timrad avdelning för hö har dubbelport på långsidan. På södra vallen väster om vägen står endast gammal ängslada, en fritidsstuga och vedbod. Ladan med varannan rännknut, varannan smalt kilat rundtimmer, har påbyggt brädskjul på baksidan.

Från 299 kr

Djupdals fäbodar. Beskrivning; Nordöstra vallen: Vallen i östersluttning ner mot åker är oregelbundet bebyggd av sex timmerhus, de flesta rödfärgade, och ett enkelt kokhus av bräder med plåttäckt pulpettak. Husen är välhållna flertalet försedda med plåttak. Nedanför den sydvästra stugan står ett omålat fähus med påbyggt torrdass, en större lada och två rundtimrade ängslador med brädtak, små dörröppningar och högt placerad tröskel. Stugorna av enkelstugetyp har kokplatser av natur-sten utanför. Förutom slåtter tyder resterna av en kornhässja på att åkerbruk har bedrivits på fäboden. Vallarna längs vägen: Nordligast, väster om vägen, finns två delvis förändrade vallar med vardera timrad stuga och två fähus, varav ett dubbelfähus, samt två fritidsstugor med modern exteriör. Husen är i gott skick, utom två fähus med läckande sticktak. På norra vallen nära en rödfärgad enkelstuga står två vinkelställda fähus med skrätt resp. rundtimmer, det ena med ingång från långsidan och båsen utmed gavlarna. På södra vallen, i vinkel mot en stuga, står dubbelfähuset med vidbyggt torrdass och båsen längs gavelväggarna. Mittersta vallen öster om vägen omfattar tre rödfärgade timmerhus med tegel- /eternittak: en dubbelstuga med dörrar på långsidan, ett fähus och ett stall kring ett tun, delvis gräsmattetomt, inhägnad av ett enkelt staket av stolpar och liggande slanor. Stallbyggnaden med brädslagen regelstomme och timrad avdelning för hö har dubbelport på långsidan. På södra vallen väster om vägen står endast gammal ängslada, en fritidsstuga och vedbod. Ladan med varannan rännknut, varannan smalt kilat rundtimmer, har påbyggt brädskjul på baksidan.

Från 299 kr

Sidensjö senmedeltida kyrka uppfördes sannolikt under slutet av 1300-talet. En äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Kyrkan är byggd av sten som numera har putsats. Från början saknades såväl sakristia som vapenhus. Kyrkorummet hade endera öppen takstol eller ett platt innertak. En äldre sakristia av sten föregick den nuvarande. Denna byggdes 1742 i trä och rödfärgades några år senare. Vapenhuset är uppfört av sten och har tunnvalv av trä. Kyrkorummet har inte genomgått några större förändringar förutom att nya fönster har tagits upp och befintliga har förstorats. Under 1400-talet täcktes kyrkorummet av stjärnvalv. Målningar tillkom under slutet av 1500-talet eller 1600-talets början. De överkalkades på 1700-talet och endast fragment är synliga idag. Vid slutet av 1800-talet renoverades kyrkan invändigt och nya bänkar sattes in. Från senmedeltiden finns flera träskulpturer bevarade. Från början av 1700-talet är predikstolen, nummertavla, inramning av korfönstret och läktaren. Två extra läktare byggdes under 1700-talet. Klockstapeln uppfördes 1736 av byggmästaren Erik Måberg. Den ersatte en äldre klockstapel. Den nuvarande vitmålade panelen fick stapeln 1886.

Från 299 kr

Fäbod. Nordöstra vallen: Vallen i östersluttning ner mot åker är oregelbundet bebyggd av sex timmerhus, de flesta rödfärgade, och ett enkelt kokhus av bräder med plåttäckt pulpettak. Husen är välhållna flertalet försedda med plåttak. Nedanför den sydvästra stugan står ett omålat fähus med påbyggt torrdass, en större lada och två rundtimrade ängslador med brädtak, små dörröppningar och högt placerad tröskel. Stugorna av enkelstugetyp har kokplatser av natur-sten utanför. Förutom slåtter tyder resterna av en kornhässja på att åkerbruk har bedrivits på fäboden. Vallarna längs vägen: Nordligast, väster om vägen, finns två delvis förändrade vallar med vardera timrad stuga och två fähus, varav ett dubbelfähus, samt två fritidsstugor med modern exteriör. Husen är i gott skick, utom två fähus med läckande sticktak. På norra vallen nära en rödfärgad enkelstuga står två vinkelställda fähus med skrätt resp. rundtimmer, det ena med ingång från långsidan och båsen utmed gavlarna. På södra vallen, i vinkel mot en stuga, står dubbelfähuset med vidbyggt torrdass och båsen längs gavelväggarna. Mittersta vallen öster om vägen omfattar tre rödfärgade timmerhus med tegel- /eternittak: en dubbelstuga med dörrar på långsidan, ett fähus och ett stall kring ett tun, delvis gräsmattetomt, inhägnad av ett enkelt staket av stolpar och liggande slanor. Stallbyggnaden med brädslagen regelstomme och timrad avdelning för hö har dubbelport på långsidan. På södra vallen väster om vägen står endast gammal ängslada, en fritidsstuga och vedbod. Ladan med varannan rännknut, varannan smalt kilat rundtimmer, har påbyggt brädskjul på baksidan. r

Från 299 kr

Vykort.Sidensjö senmedeltida kyrka uppfördes sannolikt under slutet av 1300-talet. En äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Kyrkan är byggd av sten som numera har putsats. Från början saknades såväl sakristia som vapenhus. Kyrkorummet hade endera öppen takstol eller ett platt innertak. En äldre sakristia av sten föregick den nuvarande. Denna byggdes 1742 i trä och rödfärgades några år senare. Vapenhuset är uppfört av sten och har tunnvalv av trä. Kyrkorummet har inte genomgått några större förändringar förutom att nya fönster har tagits upp och befintliga har förstorats. Under 1400-talet täcktes kyrkorummet av stjärnvalv. Målningar tillkom under slutet av 1500-talet eller 1600-talets början. De överkalkades på 1700-talet och endast fragment är synliga idag. Vid slutet av 1800-talet renoverades kyrkan invändigt och nya bänkar sattes in. Från senmedeltiden finns flera träskulpturer bevarade. Från början av 1700-talet är predikstolen, nummertavla, inramning av korfönstret och läktaren. Två extra läktare byggdes under 1700-talet. Klockstapeln uppfördes 1736 av byggmästaren Erik Måberg. Den ersatte en äldre klockstapel. Den nuvarande vitmålade panelen fick stapeln 1886.

Från 299 kr

'1 monterad kungstiger. :: :: Text till bilden: ''Kungstigern är af alla rofdjur det, som gjort sig mest fruktadt och allmänt blifvit erkändt för grymmast och blodtörstigast. Södra Asien och en del af dithörande öar äro hemlanden för detta djur, som ej ens skonar menniskan. Berättelserna om hans framfart äro likväl ofta öfverdrifna, ty äfven tigern är rädd. Minsta buller jagar honom på flygten. Farligast är tigern under skymningen och natten. Likasom vanliga katten, lurar han på sitt rof och bemägtigar sig det i några få, starka språng. Misslyckas detta anfall, förföljer han icke det utsedda offret, utan inväntar ett nytt. Lyckas han och i detsamma blifver överrumplad, tar han det med sig på flygten och förmår släpa dubbelt sin egen vigt. Den strimmiga färgen är bland större kattarter för tigern egendomlig. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad orre. :: :: Text till bilden: ''Orren, med sin klufna stjert, är derigenom väl skild från våra öfriga arter af slägtet. Hos honan är likväl detta mondre märkbart. Han finnes ganska allmänt i hela vårt land både i skogar och i skoglösa men vilda trakter, men helst nedslår han sina bopålar der, hvarest björken växer till större träd. Han går ej så högt upp i fjellen eller mot norden som tjädern och öfverskrider ej granens region, då denna art deremot är allmän, så långt upp som furen bildar skog. Om vintern äter han björkknopp, annars späda blad och bär af flerfaldiga slag. Särdeles efterfrågad för köttet, eftersökes han flitigt af vår landtbefolkning, men då han likasom så många andra hönsfoglar bringar till verlden en stor skara af ungar, är han ej så lätt att utrota, om ock många orter finnas, i hvilka äfven denna prydliga skogsfogel numera saknas. Denna hans stora fortplantningsförmåga gör ock, att orren inom loppet af 3-4 år hastigt förökar sig å en ort, der han nästan är utskjuten, blott man skonar honom och ej i otid förstör ynglet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr