Julkalas hos bröderna Göran och Christer Andersson i Torrekulla, år 1948. Övre rad från vänster: 1. Agneta Johansson, 2. Okänd pojke, 3. Eva Pettersson (född 1944, gift Kempe), 4. Okänd, 5. Mona Henberg. Andra rad från vänster: 6. Okänd flicka. Främre rad från vänster: 7. Dan Bernhardsson, 8. Agneta, 9. Britt-Marie, 10. Okänd pojke, 11. Christer Andersson. Relaterat motiv: A2367.
Från 299 kr
Hobbylokalens pensionärer är på utflykt till Rösans gård i Onsala, 1979-06-13. Andra person från vänster: Larsson (kvinna i vit hatt). Träffpunkten för pensionärerna på Vommedalsvägen kallades av pensionärerna för ”Hobbyn” (därav Hobbylokalens pensionärer). Varje vår och höst gjorde pensionärerna en resa. Denna gång blev det till Rösans gård.
Den östra delen av en byggnad, hus 401, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Denna del har använts som förråd och har haft ett jordgolv. Söder om huset syns en stenlagd gång fram till dörren. Den andra delen av huset har använts som bostad. Huset uppfördes omkring 1635
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
Långhus från äldre järnålder framkomna vid en arkeologisk undersökning i Rogberga utanför Jönköping. På bilden syns käppar med olika färger som markerar stolphålen efter tre långhus samt ett mindre fyrstolpshus. Området som är framschaktat utgör ett av två områden som undersöktes, det andra låg nära vid ladan som syns i bakgrunden.
Bild tagen i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller, andra från höger i bild, var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. Tredje från höger står den dåvarande chefen för järnvägarna i Stettin, Friedrich Lohse. Längst till höger står Axel Granholm, dåvarande generaldirektör för Statens Järnvägar. Blomstersmyckat ellok tillhörande Statens Järnvägar, SJ Ds 330.
Loket är ett Statens Järnvägar, SJ Ke som växlar vagnarna SJ C3d 2213 (teakklädd) som och SJ C3d 2125 (plåtklädd). Vagnarna är märkta enligt 1927 års märkning och den närmsta har målad märkning med samma typsnitt som de gjutna tecknen på andra vagnen.
Volvo-buss för Haglund & Larsson i Sunne. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda. S 694.
Reo-buss tillverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna för Västervik - Vimmerby - Löfsta. Under 1928-1937 ASJ ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. Buss nummer 1.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Tågfärjan Drottning Victoria, däcksmotiv. Färjeläget i Sassnitz. Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg – Sassnitz. Den medverkade som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. På bilden syns passagerarna som njuter i fulla drag på färjedäcket.
Volvo-buss för Skottorp linje- o turisttrafik. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Reo-buss tillverkad för Blekinge Kustbanor. Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944.
Statens Järnvägar, SJ Dg 242. Under andra världskriget byggdes alla D-lok med träkorg om till Dg-lok. Denna typ kom att finnas kvar ända till 1976. Många Dg-lok kom med tiden att byggas om till Du-lok. Totalt har det funnits 186 Dg-lok, dock inte samtidigt.
Förste baningenjör Axel Poring (med hunden) arbetsledare för första arbetssträckan från Gällivare vid järnvägsbyggnaden Gällivare-Porjus. Civilingenjör Håkan Bodman arbetsledare vid andra arbetssträckan vid samma bygge. Möte vid gränsen mellan avdelningarna. Porings hund hette "Lasse" därför att han var så liten. Transport av material över kavelbroar. Statsbanebyggnaden Gällivare-Porjus
Volvo-buss för Norlings, Grängesberg. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Falköpings centralstation före nybyggnad. Byggnaden till vänster: Gamla pumphuset, poliskontor jämte arrestlokal (åt bangården), toaletter för män och kvinnor samt smörj- och lamprum. Andra huset är södra änden av stationshuset med restaurang och kök. Närmast på bilden var köket. Emellan husen var ingång till bangården med spärrvakt (10 öresavgift).
Folkskolan. Skolklass. Övre raden fr. h. 1. Lella Strömbäck, 4. Annie Käck f. Holmquist, 6. Sigrid Johnsson, Anneberg (eller Ada Karlsson, sjuksköterska i Arjeplog), 7. Hildur Johnsson, Brogärdet. Andra raden fr. h. 1. Agnes Norén f. Johansson, 2. o 3. Alfred & Augusta Hallenius, 5. Elsa Säll f. Sjöberg. Främre raden fr. h.2. Hilmer Widqvist, 4. Elin Ahlberg, 6. Gustav Andersson.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 125 T.v. Karl Corneliusson tillsammans med brodern Olof Johansson, Kortet taget på båten i hamnen Öckerö, huset bakom Karl C. är "gottkosken" ägare Lundborg, kiosken flyttad till andra sidan vägen där den ännu står.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.