Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Från 299 kr
Porträtt av fröken Anna Nordenfelt. Född 1797 som dotter till brukspatronen vid Björneborgs bruk, Johan Niklas Nordenfelt och dennes maka Anna Wilhelmina Posse. År 1855 flyttade hon som ogift från moderns hem i Kristinehamn till Godegårds socken. De första fem åren logerade hon i socknens prästgård som stiftsfröken hos kyrkoherdeparet Sundström. Från 1860 var hon bosatt hos sin syster Regina Grill på Godegårds säteri. Båda systrarna var för övrigt födda samma år, i januari respektive december.
Louise (Lovisa) von Rosen i hemmet vid Repslagaregatan i Linköping. Kärleksfullt porträtterad omkring 1895 av då översten Fritz Lovén. Louise var född i Stockholm men uppvuxen i föräldrarnas gods Ekhovs säteri strax norr om södermanländska Björnlunda. Efter att fadern blivit civil och erbjudits skilda tjänster i Stockholm flyttade familjen åter till huvudstaden och där träffade Louise sin blivande make i Lars Fredrik "Fritz" Lovén. Vid tiden för bilden hade de varit gifta i dryga 20 år och varit Linköpingsbor sedan 1892.
Porträtt av greve Fredrik Sinclair. Född 1853 vid Karlshovs säteri i Älvestad som yngste son och mellanbarn till greve Israel Malcolm Sinclair och grevinnan Alfhild Spens. I vuxenålder flyttade han till Västerås för att ägna sig åt mejeriverksamhet i ett flertal företag likväl som han var ombudsman vid Västmanlands läns hagelskadebolag. Sinclair förblev ogift och avled i Västerås den 4 april 1904 av hjärtsjukdom. Han begravdes på Linköpings griftegård.
Reproducerat porträtt av fältväbeln Lars Gustaf Gyllenhammar. Från år 1818 sergeant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Hans militära bana varade vid regementet till år 1837, då han erhöll avsked med furirs grad. Gift år 1828 med Chatarina Maria Samuelsson. Makans far ägde vid tiden Stjärnesands säteri i Malexander. Efter dennes bortgång år 1847 kom godset i Gyllenhammars ägo och blev även familjens bostad. Äktenskapet gav makarna tolv barn, vilka samtliga nådde vuxen ålder.
Porträtt av grevinnan Henrietta Sinclair, född Lagerfelt. Henrietta föddes den 29 april 1831 vid Lagerlunda säteri som dotter till hovmarskalken och friherren Israel Carl Adam Lagerfelt och grevinnan Lovisa Wachtmeister af Johannishus. Gift den 23 september i Kärna kyrka med sin kusin greve Carl Fredrik Adolf Sinclair som ägde gården Rosenkälla söder om Linköping. Paret förblev barnlösa och hon kom att bli änka i juni 1888. Grevinnan avled den 30 december i Linköping 1922.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Porträtt av överste Wilhelm Reuterswärd. Född 1837 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Wilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Från 1869 gift med Carolina Adelaide Brändström, efter hennes död 1875 omgift med Johanna Beata Karolina af Robson. Han inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1854. Avancerade i rang genom åren till att år 1890 bli överste och chef för Västgötadals regemente och Första livgrenadjärregementet i Linköping samma år.
Porträtt av friherren och löjtnanten vid Smålands husarer, Claes Gustaf Fredrik Raab. Från 1841 gift med Sofia Carolina Theresia Forsbeck. År 1845 förvärvade makarna egendomen Sörstad i Vikingstad. Efter makans bortgång 1868 lämnade Raab makarnas tidigare hem för att istället bosätta sig på gården Nybble. Efter en kort tid i Stockholm slog han sig ensam ned på Åkerholms säteri i Lofta socken. Egendomen ägdes av en släkting. Här blev han kvar till sin död 1889.
Under fyra dagar i slutet av november 1952 drog 700 värnpliktiga från I4, T1 och Lv2 till östgötaböndernas hjälp att ta upp sockerbetor. Detta försvårades lite pga ett snöfall. Fotot är taget vid Vårdsbergs säteri. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Kyrkan i Ormesberga som är uppförd i sten, har byggts i etapper; långhuset med den rakslutande korväggen i öster är från senare delen av 1600-talet. Sakristian belägen vid norra sidan av långhuset tillkom troligen under 1700-talet. Tornet i väster uppfördes 1840 och ersatte en tidigare fristående klockstapel. Tornbyggnaden är byggd i tidstypisk nyklassicistisk stil med en sluten lanternin krönt av ett kors. I öster finns ett gravkor som tillbyggdes under början av 1700-talet av häradshövding Johan Nyman på Svanås säteri.
Vy över Askenäs säteri. Gården ägdes då fotot togs av auditören m.m. Nils Aschan (1871-1966), son till överstelöjtnant Nilson Aschan samt bror till regeringsrådet Willand Aschan och sonsons son till industrimannen Johan Lorentz Aschan. Han avlade hovrättsexamen 1896, var rådman och notarius publicus i Örebro 1901-1929, samtidigt polischef 1908-1917 samt auditör och vice krigsdomare 1907-1930. Han var styrelseordförande i Sveriges auditörer 1915 och i Sveriges krigsdomare och auditörer 1919-1930. Nils Aschan var författare till flera böcker, vilka hade släkt- eller hembygdskaraktär.
Brevkort, "Parti af fabrikerna Rydö", alltså Rydö bruk vid Nissan med den högs skorstenen mitt i bild och fabriksbyggnaderna runtom. Rydöbruk är ett av Hallands läns äldsta brukssamhällen. En järnmanufaktur anlades intill Nissan 1742 av David Haberman som även ägde Ettarps säteri och glasbruk. Han hade ärvt hemmanet Ryd vid Knystafallen i Nissan. Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. (Se även F9149, F9151)
Öströö slott i Dagsås som ligger vid Ottersjöns norra strand. Godset har medeltida anor och de äldsta delarna i nuvarande mangårdsbyggnad kan härstamma från 1500-talet. Det har varit säteri. Tornet till vänster uppfördes på 1860-talet i italiensk-inspirerad stil och 1916-1917 omgestaltades hela byggnaden till den vid tiden moderna italienska villastilen. Arkitekt Georges Ludvig Robert von Dardel ledde renoveringen. En envånings länga innehållande kök byggdes till mellan tornet och bostadshuset. Byggnaden omges av en muromgärdad före detta park, terrasserad ned mot sjön.
Överlännäs 18:1
Överlännäs 16:1
Södra Härene 6:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.