Huttavé huset kallades huttavé (Hutta vid) vilket betyder bygga till. I huset drev Hilda Skoglund en handelsbod fram till år 1949. Byggnaden revs 1952. Stora delar av Malmen var i samma dåliga skick som dessa hus, vilket banade väg för 60- och 70-talens rivningar.
Från 299 kr
Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
Ödekyrkan i Krokek som den togs sig ut 1923. I sin glans dagar ersatte kyrkobyggnaden ett kapell från 1500-talet. Uppförd 1747 efter ritningar av självaste biskopen Andreas Rhyzelius. Byggnadsmaterialet tog man till största delen från det gamla nedlagda klostret intill. Söndagen den 28 april 1889 skulle kyrkan, som brukligt vid kall väderlek, värmas upp inför stundande högmässa. Just denna gång antände olyckligtvis gnistor från kaminen kyrktaket. En våldsam brand bröt ut och byggnaden förstördes bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Nyströms korinredning byttes i stora drag ut för en mer livlig jugendstil. Ett halvrunt fönster i koret murades igen, två rikt dekorerade dörrar och nummertavlorna samt altartavlan av Pehr Hörberg togs bort för att ersättas med bland annat det stora bildskåpet över altaret. Predikstolen utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Kyrkobygget fick en trög start. Redan 1793 förelåg ritningar till ny kyrka. Byggmästare Casper Seurling anmodades att ansvara för byggnadsarbetet men denne fick förhinder och tvingades lämna projektet efter en tid. Socknen lämnade då arbetet åt en byggmästare Berg från Fågelvik, men denne behövde lång tid att införskaffa borgen. Först 1798 kunde arbetet påbörjas.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Linköpingsvy som inte nämnvärt förändrats sedan fotograf Didrik von Essen frös den vintern 1902. I blickfånget låg då som nu läroverkets unika gymnastikhus, uppfört 1880-81 efter ritningar av linköpingsingenjören Rudolf Ström med viss bearbetning av den från Stockholm verksamme arkitekten Axel Fredrik Nyström. Resultatet blev en stolt byggnad i en slags tegelrenässans med höga fönster och rik putsdekor. Över portalen ses ett medaljongporträtt av den svenska gymnastikens fader, Pehr Henrik Ling. Till höger skymtar Konsistoriehuset som även det ännu står kvar i oförändrat skick.
Norrköping med "Parti af Drottninggatan". Här representerad av Drottninggatan 40 i hörnet av Skolgatan. Den ståtliga byggnad uppfördes 1891 efter ritningar av stadsarkitekten Karl Flodin. Huset gavs en anmärkningsvärd fasad i nyrenässans med utsmyckningar av huggen sandsten och gul slätputs. I markplanet låg vid tiden pappershandeln Esping & Lundell, vilka för övrigt utgav det aktuella brevkortet. Bakom efternamnen dålde sig Anna Esping och Octavia Lundell. Deras verksamhet omfattade handel i pappersvaror samt trycksaker av kortlivad karaktär, så kallat accidenstryck. Som mest hade företaget omkring sjuttio anställda. Postgånget 1904.
Linköping tidig vår 1907. Den som är förtrogen med staden hittar igen vyn från mötet av Järnvägsavenyn och Vasavägen med S:t Larsgatan. Det vackra hörnhuset hade stått klart 1905, uppfört i jugendstil efter ritningar av firma Pihlström & Eklund. Entreprenaden omfattade även den tillbyggda industridelen till vänster. Beställare av husen var Linköpings Litografiska AB som önskade en bostads- och affärsdel invid en modern industrilokal. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan som vid tiden precis fått ny och ännu gällande tornhuv.
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för gymnatik, bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Skolan kom under 1940-talet ges nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Nedre våningen i den del av byggnaden närmast betraktaren upptogs av en gymnastiksal Den uppmärksamme kan skönja salens ribbstolar genom fönstren. Under 1940-talet gavs skolan nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Ljung kyrka sommaren 1948. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes under 1700-talets sista år. I en tid av kraftig befolkningsökning ansågs ett nytt kyrkorum vara av nöden. Kraft och resurser fanns genom den nye ägaren av Ljungs slott, Axel von Fersen d.ä. Han knöt ingen mindre än den sedermera kungliga hovarkitekten Olof Tempelman att ta fram ritningar och den mycket anlitade kyrkobyggaren Casper Seurling att ansvara för bygget. Kyrkan stod färdig 1798 och bär många typiska kännetecken för tidens ideal. I kyrkan iordningsställdes ett gravkor för den Fersenska ätten.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. På planket till vänster, till tomten där Frimurarehotellet vidare kom att uppföras, gör ett antal av stadens mer välkända rörelser reklam; Henric Carlssons bokhandel, bosättningsaffären F O Petterssons Eftr., juveleraren Sam Pettersson, fotograf Swen Swensson, Östergötlands Maskinaffär och Gripen velocipeder samt Peterzéns ekiperingsaffär.
Det så kallade Miljonpalatset i Linköping. Som ett av de första husen i den planerade stadsdelen Vasastaden står det ensamt utmed Vasavägen, men som markör och stilbildare för de önskemål stadens styre hade för det nya bostadsområdet. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. Foto 1905 eller möljigtvis året därpå.
Ödekyrkan i Krokek som den togs sig ut 1965. I sin glans dagar ersatte kyrkobyggnaden ett kapell från 1500-talet. Uppförd 1747 efter ritningar av självaste biskopen Andreas Rhyzelius. Byggnadsmaterialet tog man till största delen från det gamla nedlagda klostret intill. Söndagen den 28 april 1889 skulle kyrkan, som brukligt vid kall väderlek, värmas upp inför stundande högmässa. Just denna gång antände olyckligtvis gnistor från kaminen kyrktaket. En våldsam brand bröt ut och byggnaden förstördes bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund. Foto 1939-07-06
Callmander Reinhold. Callmander, Reinhold, 1840-1922, målare och tecknare. C. gjorde studieresor till Tyskland, Belgien och Frankrike (1862-65) med kortare avbrott för studier vid Konstakademien i Stockholm, varefter han slog sig ner i Göteborg, där han bl.a. var lärare i ornamentsmålning vid Slöjdskolan. C. har utfört dekorationsmålningar i en rad offentliga byggnader samt ritningar till möbler och kartonger till glasmålningar. C. anslöt sig till opponentrörelsen och tog livlig del i Göteborgskulturella liv, bl.a. som en av initiativtagarna till konst- och litteratursällskapet Gnistan. Far till Ivar C. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140381
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.