Galvaniserat nätstaket och grind från Gävle Galvan
Från 299 kr
Gamla Gefle. Lilla Brunnsgatan 7 och Glasmästargränd 6-8.
Gävle Glasmästeri AB
Ny lekplats vid Gustavsgatan. Den 8 maj 1950
Kraftstation. Nybygge vid Strömdalen. Den 14 september 1949
Den 9 juni 1955. Koppartrans och fruktaffär
Gävleborgs Läns Hemslöjd.
J. Isaksson & Co. Kassaskåpsfabrik, Bromma Stockholm. Exteriör från Gavleverken AB. 13 oktober 1952.
Cementblandare.
Höghusbygge på Söder.
Nybyggen, Väster och Brynäs, Gävle. Fotot är taget från Sämskmakargatan mot nordöst. Brändströmsgatan går bakom trevåningshusen. Det närmaste har adressen Brändströmsgatan 16.
Torpet Tolemålen under Bjärka Säby. Foto från maj månad 1923. Vid tiden brukades torpet av makarna Sigfrid Nilsson och Maria Vilhelmina Markman. Torpet hade tidigare drivits av Maria Vilhelminas föräldrar och efter dem av hennes bror Salomon som avlidit 1919. Barnen på bilden är rimligtvis parets båda barn, Elsa och Erik, födda 1918 respektive 1920.
Ett nytt komministerbostället i Svinhult socken stod klart 1934. Här ses plåtslagarna Jonsson och Vallin montera husets sturrör. De svaga ritsarna som kan anas i bildytan markerar hur fotograf Hultgren tänkt sig beskära bilden.
Motiv från Brinkbacken i området Vimanshäll söder om Linköping. Snön låg djupt när fotografen passerade en vinterdag 1901, till glädje för barnen som hade lyckan att för linköpingsmått bo invid en rejäl kälkbacke. I bakgrunden ligger hus utmed dagens Hällgatan. Bostadshuset i mitten har upplysningsvis flyttats till friluftsmuseet gamla Linköping.
Familjen Palm har ställt upp sig för fotografering invid hemmet Dal i Ingatorps socken. Notera farstukvistens fantasifulla lövsågeri. Tiden är några få år in på förra seklet.
Jonn O. Nilsons hus vid Stora torget i Linköping. Den framgångsrike handelsmannen och bankdirektören lät uppföra det magnifika affärs- och hyreshuset i nyrenässans under åren 1893-94. För ritningarna stod stockholmsarkitekterna Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth. Till höger ses Hushållningssällskapets byggnad som länge inrymde Sahlströms bokhandel.
Interiör från Liljeholmen i Blåvik. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Den rika dekoren av husets stora sal är efter allt att döma tillkommen omkring 1710 i samband med den ombyggnad dåvarande ägarpar Erik Ahlfort och dennes maka Maria Sofia Gyllenståhl lät göra.
Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Konrad Andersson i Idhult med sönerna Ernst, Sigurd och John, samt döttrarna Ester och Gerda. Året är 1922.
Sällskap framför egendomen Sandviks huvudbyggnad där barnen gjort sig redo för vinterlek. Bland personerna märks järnhandlare Mauritz Hydén med sannolikt några av sina barn. Övrigas identiteter har inte kunnat styrkas. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.