Med Daga och Arne Hansson på Öland. Sollindens trädgård. Solliden, kungligt sommarresidens. Dåvarande kronprinsessan Victoria förvärvade 1903 ett område vid Borgholms slott och lät, efter Torben Gruts ritningar, uppföra en italienskt inspirerad villa av sten där hon flyttade in 1906. Slottet ägs av Carl XVI Gustaf och bebos av kungafamiljen sommartid. Till S. hör en omfattande park. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=311434
Från 299 kr
Från Solliden, Drottning Victorias sommarvistelse. Gustav Heurlin, Stockholm, 1926. Solliden, kungligt sommarresidens. Dåvarande kronprinsessan Victoria förvärvade 1903 ett område vid Borgholms slott och lät, efter Torben Gruts ritningar, uppföra en italienskt inspirerad villa av sten där hon flyttade in 1906. Slottet ägs av Carl XVI Gustaf och bebos av kungafamiljen sommartid. Till S. hör en omfattande park. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=311434
Mekanförbundet, 31 maj 1968 Två män sitter vid ett bord förgrunden och skriver på Mekanförbundet. De sitter med ritningar och skriver på papper och gör olika matematiska beräkningar. De går en mekanikerutbildning. De är klädda i vita skjortor och ljusa slipsar. Intill dem står en lärare i mekanik klädd i ljus skjorta ljus slips och ljusa byxor tillsammans med en annan herre som är klädd i mörk kostym, vit skjorta och mörk slips.
Mekanförbundet, 31 maj 1968 En grupp män sitter vid bord och skriver på Mekanförbundet. De sitter med ritningar och skriver på papper och gör olika matematiska beräkningar. De går en mekanikerutbildning. Tre män som sitter längst fram på bilden är klädda i kostymer, skjortor och slipsar. Framför dem står en lärare i mekanik och ler in i kameran. Han är klädd i vit skjorta, ljus slips samt ljusa byxor och håller ett papper i händerna.
Kv. Midgård, S:t Olofsgatan 26. Stora Hotellet, Falköping. Den 29 maj 1923 motionerades om uppförandet av ett tidsenligt hotell i staden. Ritningar utarbetades av arkitekterna Båld, Borås och Ture Svanberg, Göteborg. Den 12 mars 1928 konstituerades hotellaktiebolaget Midgård och den 1 nov. 1929 stod Stora Hotellet färdigt. Det hade då dragit en kostnad av 640 000 kr. År 1967 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad. Ovanstående foto är från omkring 1935, i varje fall före tillbyggnaden för posten år 1939.
Tryckt text på framsidan av fotot: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Tryckt text på baksidan: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Utförer Copiering efter Fotografier och Taflor, samt fotografering af Hus, vyer och ritningar. Plåten förvaras i flera år för efterbeställning. O.B. Skriven text på baksidan: Sommaren 1890. 20/8. Ing. C.G. Wittenström, Fru Hilda Wittenström, Carl jr. Wittenström, Borgm. Radhe, Fru Radhe, Anders Radhe, Anna Radhe, Olga Radhe, Elsa Radhe, Prof. Berglind, Fru Berglind, Olga Berglind, Carry (?) Öhman, Rev. sekr. Reutersvärd, Fru Reutersvärd.
Orig. text: A/B Axel Karlson & Co. Axel Karlson drev egen verksamhet från 1877 och flyttade till denna fastighet 1887. Sönerna tog över verksamheten efter hans död 1915. 1922 fick butiken detta utseende. Byggnaden uppfördes på 1780-talet av kömpannen Johan Hessling, som flyttade in i gården 1785. 1899 förändrades byggnadens fasad kraftigt efter ritningar av linköpingsarkitekten Johan Lagerström. I bottenvåningen togs skyltfönstren upp och taket fick dekorativa tillskott i tidens smak.
Stora torget sett mot Jonn O. Nilsons palats. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Orig. text: Trädgårdsföreningen 1926. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Restaurangen byggdes 1881 efter ritningar av Rudolf Ström, dess fasad ändrade utseende många gånger. Restaurangen brann ner till grunden 14 april 1977 och har inte återuppbyggts.
Parti av Apotekaregatan i Linköping 1970 eller möjligen 1971 som beskriver tidens upplevda behov av rivningar. I många områden stod ännu hus som ansågs tjänat ut längs smala gatustråk som inte svarade mot önskad tillgänglighet. Närmast till vänster apotek Vasens gamla lokaler med tillbyggnad. Platsen motsvarar det blivande affärskomplexet Filbyters hörn mot Storgatan och som av många associeras med restaurang Hamlet.
Vy från gården till Sandgatan 2 i Gottfridsberg. Huset låg på en tomt som en tid sammanhörde med Opphemsgatan 1, varför även den adressen förekommit. Efter rivningar och sammanslagningar i kvarteret kom bildens fastighet dessutom en tid bära adressen Sandgatan 6. Idag motsvarar tomten Sandgatan 8. I bildens bakgrund skymtar dåvarande Favör-butik på gatunummer 9. Foto 1970.
In på gården till Drottninggatan 15 i Linköping. Fotoåret 1970 eller möjligtvis 1971 i ett ytligt förfall som lyckligtvis kom att åtgärdas för byggnadens förtbestånd i en tid av omfattande rivningar. Fastigheten uppfördes vid 1900-talets första år i ett för tiden allmänt uttryck. I gårdssidans stora fönster exemplifieras ändå stildrag av jugend.
Från mitten av 1920-talet hade arbetet att skapa en mer stadsmässig miljö runt Trädgårdstorget påbörjats. Efter omfattande rivningar utmed Tanneforsgatans tidigare sträckning, hade torget som sådant lagts ut i en kvadratisk form. Fotoåret 1929 var Delfinpalatset vid torgets västra sida nyligen invigt och nu vände man blicken mot kvarteret Dryckeshornet och de där ännu bestående trähusen.
Parti av Platensgatan i Linköping en januaridag 1973. Drivkraften bakom bilden var sannolikt att dokumentera fastigheten Kungsgatan 26 i fonden. Tiden betecknades av stora rivningar i staden och det gamla huset var rimligtvis hotat. Lyckligtvis skonades det och pryder ännu i skrivande stund gatuhörnet.
Vid det sena 1800-talets expansion nådde Linköpings stad vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna. Ett områdesnamn som tappat sin betydelse men som motsvarade stadsdelen Hejdegårdens norra del mot Tinnerbäcken. Närmast bäcken utmed Gripgatan lät snickaren Nils Fredrik Peterson uppföra ett flerfamiljshus i tidens krav. Några in på 1900-talet tillbyggdes huskroppen och försågs med bildens generösa trapphus mot gården. Foto 1965 inför omfattande rivningar i området.
Linköping 1964 med omfattande rivningar i det blivande handelsområde som planerades runt det samtidigt tillkomna Lilla torget (Gyllentorget). Här en vy mot Repslagaregatan 25 utmed gatans östra sida och som kom att ersattas med dagens affärs- och kontorslänga med samma adress. Vy mot öster från Göran Dyks gata.
Parti av Klostergatan i Linköping. Vy mot söder med Grönlundsbacke i fonden. Den blygsamma backen är en av få "knäppor" i staden och har prövat många körkortsprövare genom åren. Vid tiden för bilden hade omfattande rivningar genomförts i kvarteret Brevduvan till vänster.
Det fanns en tid då det inte rådde någon brist på bilparkeringar i centrala Linköping. Förklaringen låg i de omfattande rivningar av hus som man bedömt tjänat ut och vars rivningstomter uppläts till parkering i väntan på ny exploatering. Kvarteret Brevduvan är ett av flertalet exempel. Foto 1988.
Det sena 1960-talet innebar omfattande rivningar i kvarteret Akillles i Linköping. Störst förändring märktes i demoleringen av fängelseanläggningen som dominerat området sedan 1840-talet. Dessförinnan revs fastigheten Storgatan 49 inklusive dess stall utmed gatan. Äldre Linköpingsbor mindes gården som Stiftssekreterarebostället. Foto 1967.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.