Stenebergs sockerbruk är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739, en av få bevarade industribyggnader av trä, byggnadsminne 1977. Sockersjuderiet anlades av några affärsmän i Gävle. Förde en tynande tillvaro under 1770-talet men rekonstruerades 1784 av Peter Brändström, Daniel Elfstrand och Samuel Valley. Verksamheten fortsatte till 1842. Sockerbruksladan uppfördes av byggmästaren Peter Gerdes, i timmer och fick brant tak med takkupor. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter drev G.E. Küsel bultan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål. Meddelanden af Gestriklands Fornminnesförening 1908.
Från 299 kr
Västra mark 5 juni 1968 I textilverkstaden på Västra marks sjukhus sitter en kvinna och dricker kaffe vid ett litet bord i förgrunden. Hon är klädd i en vit kofta och vitrandig klänning och bär glasögon. Hon har ett halsband runt halsen. Mittemot henne sitter en kvinna och syr på ett tygstycke. Hon är klädd i vit klänning och tofflor. Vid ett annat bord i bakgrunden sitter en kvinna i en vit kofta samt en vit klänning och dricker kaffe. Hon har en vit ring på höger ringfinger. En annan kvinna klädd i brokig klänning sitter bakom henne och arbetar.
'Vy med dike med blockrik mark på båda sidor om. Taggtrådsstaket längs diket. :: Text till fotot:''Fyndplatsen för renhorn vid Östra Gerum markerat med X. Till höger diket där fyndet gjordes. Bilden tagen från väster.'' ''Diket är beläget 700 m VSV om Östra Gerums kyrka och ca 250 mNO om gränsen mellan Östra Gerums och Skörstorps socknar samt 350 m NNV från gården Stommen. Fyndplatsen ligger på ägor tillhörande Arvegården (Bosgården, Östra Gerums socken). Fyndet av renhornet gjordes 1936 då diket grävdes. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6997:1-3, med foton som finns i Arkivhandling med nummer 879 på Göteborgs Naturhistoriska museum. :: :: Se även fotonr. 4265 och 4476.'
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 234.'' I förgrunden berghällsparti bevuxet med enbuskar, tall och björk bl.a.. Vy ut över öppna fält , åkrar med stenmur. På avstånd öppen mark med enstaka träd. I fonden hus. I bil står parkerad i förgrunden. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Vy blockrik mark i förgrunden med bebyggelse i fonden. På avstånd syns stenmurar och åkerfält. Stengärdesgård. :: Text till fotot: ''Fyndplatsen för renhornet markerat med X vid Östra Gerum. Till vänster i bakgrunden syns Östra Gerums kyrka. De talrika blocken ger områdets karaktär av moränmark och den plana ytan låter förmoda att Gerums issjön kan ha tappats genom dalen.'' Bilden tagen från nordöst.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6997:1-3, med foton som finns i Arkivhandling med nummer 879 på Göteborgs Naturhistoriska museum. :: :: Se även fotonr. 4265 och 4476.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 300.'' I förgrunden stenblock (röjda block), staket och ev. betesmark med stenmur. Vy ut över öppna fält, åker. På åker vagn och på avstånd hässjor. I fonden mark med enbuskar och därbakom skog med lövträd och granskog. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Interiör från Biskopsgården; salong med gustavianska möbler. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; rum med kakelugn, bord med böcker på och en lampa i taket. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Exteriör av Biskopsgården. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i slottsstil. Huset var i två våningar med tinnar, torn och glasverandor. På taket fanns en kupolliknande lanternin. 1938 lät dåvarande ägaren, Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Vy över dåv. Röda Korsets sjukhem (Linneahemmet) , nuv. Öjaby herrgård. I början av 1900-talet användes herrgården som ett vilohem för arbetande mödrar med många barn, där de fick lite semester från barn och hem i den vackra herrgårdsmiljön med naturen inpå knuten. Röda Korset fick sedan herrgården med nuvarande hus och befintlig mark som en gåva 1950. Röda Korset har under årtiondena erbjudit ett vilohem för nyförlösta mödrar men herrgården har även nyttjats som kursgård och för äldrevård. 2002 köptes anläggningen upp för att användas till konferensverksamhet.
Stenebergs sockerbruk. Sockerbruksladan vid Stenebergsparken är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739 i timmer och fick ett brant tak med takkupor. Eftersom den är en av få ännu bevarade industribyggnader av trä i landet förklarades den som byggnadsminne 1977. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter en buldan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl, se Lindahl & Runers mekaniska verkstad, som i ladan förvarade gjutmodeller. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål.
Kilsunds kontor och lagerbyggnad. Traditionellt dominerades textilindustrin i Borås av bomullsväverierna, men på 1890-talet växte det också fram flera ylleväverier staden. Kilsund var ett sådant. Kilsund grundades 1895 av Hugo Davidson. En fabrik anlades utanför stadskärnan på det gamla landeriet Kilsunds mark. Den imponerande kontors- och lagerbyggnaden, som speglar sig i Viskans vatten, uppfördes 1904. Tyskland var vid denna tid ett industriellt föregångsland och det tyska inflytandet var stort också i Borås. Kilsund hade en tysk disponent och teknisk direktör vid namn Herman Roscher och flera tyska färgmästare. På Roschers tid sköttes Kilsunds bokföring och korrespondens på tyska. Byggnaden står kvar än idag (2008) med adress Kilsundsgatan.
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
När detta ställe kom till är oklart, men det kan ha skett så sent som 1907 efter skiftet då Annexens mark delades upp. Skomakaren Olof Olsson, född 1859 och hans hustru Helena född Pettersson 1865 båda från När, byggde detta moderna rätt stora hus med bakbygge. Stället innehade 16 hektar mark plus arrenden på 10 hektar, vilket gjorde det till en nästan bärkraftig gård. På bilden skymtar också en ladugård i trä med papptak. Manbyggnaden bestod troligen av farstu med bakomliggande kammare, sal t h och vardagsstuga t v, med kök i bakbygget. Huset vänder sin framsida mot vägen vilket blev vanligt vid 1800-talets slut. Här finns den inbjudande trappan upp till den eleganta snickarglädjeverandan, dit gästerna skulle gå, men som aldrig användes till vardags. Huset står på en hög sockel putsad i blockimitation, vilken bildar en källare, vilket var brukligt att bygga vid denna tid. Husets fasader är klädda med liggande hyvlad panel. Fönstren har foder med dekorativ utformning upptill. Husets skorstenar går ihop till en uppe på vinden och skorstenstoppen är murad i det moderna materialet silikattegel. Taket är spåntäckt, vilket är typiskt för tiden kring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.