Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Den gamle mannen är Oscar Teodor Carlsson, fotograf Reinhold Carlssons farfar (kallad "Bom-Kalle"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.

Från 299 kr

Laguppställning för stadsfullmäktige. De ska spela fotboll mot kyrkofullmäktige (se bild AKF-04199) Stående, från vänster: Karl Matsson, Åke Öhling, Gustav Danielsson, Jonas Carlsson, Sven Moberg och Sven Hedlund. Sittande, från vänster: Thorvald Ernulf, Nils Brodin, Ewert Skoglund, Ingvar Johansson och Karl-Axel Jansson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr

Medaljering av Bure ABs arbetare utanför Strömsholms herrgård 1905

Från 299 kr

sågverk, gruppbild, sågverksarbetare

Från 299 kr

Porträtt av Hjalmar Hazelius i uppskattningsvis 35-årsåldern omkring 1865. Medlem av Hassela-släkten som bland andra fostrat kusinen Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet och Skansen. Även Hjalmars far var i sin tid en mycket omskriven person. Under sin levnad medlem i det moraliskt och patriotiskt inriktade Manhemsförbundet, i eftervärlden ännu hågkommet inte minst genom författaren med mera Carl Jonas Love Almqvists ledande roll. Likt Almqvist sökte Hjalmars far en tid att leva bondeliv i Värmland. Han dränkte sig senare i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland. Händelsen ska influerat Almqvist till romanen "Drottningens juvelsmycke". Den avporträtterade Hjalmar Hazelius var även för egen del omskriven för främst sitt starka religösa intresse. En tidig studieresa till Skottland och kontakten med frikyrkopionjären James Lumsden fick betydelse den svenska frikyrkorörelsens framväxt. Hjalmar var till yrket lantbruksdirektör och godsägare till Haddorp säteri i Slaka socken. År 1873 förvärvade han Stensnäs egendom i Ukna. Efter tio år i på Stensnäs bröt han och makan Anna Erika Segerbrand upp för nytt boställe i Klackeborg säteri i Järstad socken.

Från 299 kr

Första korpralskapet 1893 Nr - Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1075. Berga.. Birg, Anders Wilhelm 1844-01-30 1866-10-25 1894-08-01 1912-06-12 2. 1058. Österby.. Östlund, Karl Fredrik 1849-04-05 1869-09-15 1899-09-15 1931-07-10 3. 1062. Tandla.. Törn, Per Erik 1844-08-09 1866-08-30 ----- 1906-01-13 4. 1066. Räffla.. Krig, Lars Gustaf 1861-06-15 1880-01-21 1905-09-05 1934-02-25 5. 1073. Navsund.. Eriksson, Per Erik 1857-07-23 1880-02-21 1905-09-05 1922-03-11 6. 1067. Husby.. Rydvall, Carl Johan 1864-09-26 1883-09-12 1906-09-08 1944-06-04 7. 1051. Barrö.. Engström 8. 1074. Almby.. Alm, Carl Johan 1850-04-03 1869-09-08 1895-09-02 1929-03-28 9. 1060. Tandla.. Lundin, Anders August 1863-02-12 1885-10-31 1914-08-12 1931-12-24 10. 1070. Älunda.. Lust, Jonas Gustaf 1842-09-19 1863-11-04 1894-08-01 1926-01-31 11. 1052. Åstorp.. Brostedt, Axel Otto 1844-08-10 1863-11-16 1894-08-01 1924-06-18 12. 1072. Näs.. Korpral Lindström, Carl Eric 1856-05-14 1877-10-27 ------ 1902-07-09 13. 1056. Mon.. Strand, Johan Fredrik 1841-05-01 1866-08-30 ------ 1919-10-06 14. 1064. Hållsta.. Finnman, Anders Petter 1854-05-27 1876-11-11 1902-09-06 1937-04-28 15. 1071. Mörby.. Almgren, Carl Gustaf 1860-04-13 1886-01-13 1915-07-16 1926-01-29 16. 1061. Tandla.. Malm, Carl Fredrik 1871-12-03 1892-10-17 ------ 1929-07-12 17. 1057. Österby.. Holmgren, Oscar Fredric 1869-10-21 1890-09-17 1905-09-08 1953-04-17 18. 1069. Älunda.. Fritz, Axel Alfred 1871-05-14 1893-04-07 Amerika 1896 ------ 19. 1065. Årby.. Stål, Arvid Vitalis 1870-06-25 1889-06-29 1904-09-06 1940-07-31 20. 1053. Sörby.. Sjöblom, Anders Gustaf 1864-02-11 ------ ------ 1928-03-30 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Gruppfoto på kaserngården Stamskolorna 1925-26 Se numrering på bild 2: 7. Evert Lund. Blev förvaltare vid I 13 8. Ulf Larsson. Fanjunkare i I 10 reserv. Chaufför vid Arméstaben 18. Furir Gustaf Eklöf. Fanjunkare vid Arméns underofficersskola -- AUS 19. Furir Ivar Borg. Fanjunkare vid I 18 20. Furir Ivar Michaelsson. Fanjunkare I 4 21. Sergeant Nilsson 22. Fänrik Per Kellin. General och Rikshemvärnschef 23. Löjtnant Alrek Sundström 24. Kapten Carl Ragnar Sterky. Kompanichef 25. Löjtnant Malcolm Frithz 26. Löjtnant Gösta Klettner 27. Fanjunkare Carl Johan Falk. Löjtnants avsked 28. Sergeant Knut Johansson. Förvaltare och kommunalpolitiker 29. Sergeant Aldor Leijon. Fanjunkare på I 14 30. Furir Axel Branting. Fanjunkare i I 10 reserv 31. Indelt soldat Ekström. Dagkorpral 38. Algot Öhlin. Telereparatör 41. Volontär Jonsson. Fanjunkare i reserven 43. Eric Nord. Förrådsförman 44. Jonas Ensjö. Signalfurir. Polis i Eskilstuna 47. "15-Pelle" Pettersson. Senare kapten Pernler, I 8 48. W Axelsson. Fanjunkare i reserven. Fjärdingsman i Gottröra 54. Bertil Lindblad. Fanjunkare i reserven på P 1. 56. Lindström. Fanjunkare i reserven. 59. Ernst Bergman. Förvaltare 62. O Nyberg. Löjtnant på I 13 63. L Ek 67. B Olsson. Chaufför vid IV. Milostaben 68. E Pettersson. Sjukvårdare 71. Hugo Landin. Vaktmästare i Försvarsstaben 73. Erik Jansson. Namnbyte till Järhammer. Fanjunkare i reserven. 75. Sandell 76. Hallberg. Järvägstjänsteman i Västerås 79. Hugo Karén. Fanjunkare i reserven. Byrådirektör i Försvarets anställningsbyrå.

Från 299 kr

Tredje korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1108 Medje.. Hoff, Adolf 1860-10-05 1883-08-06 1905-09-05 1944-03-14 2. 1107 Uddetorp.. Hamlin, Johan August 1866-12-08 ----- ----- 1895-11-23 3. 1109 Runsäter.. Runström, Carl August 1862-01-16 1880-05-01 1905-09-05 1927-07-20 4. 1114 Berga.. Berg, Adolf Fredrik 1862-06-26 1880,01-21 1896-09-02 1931-08-07 5. 1110 Ramshammar.. Söderberg, Erik Gustav 1861-05-12 1882-08-16 1907-09-02 1943-05-17 6. 1104 Mortorp.. Moberg, Anders Fredric 1847-08-28 1869-11-25 ----- 1903-05-18 7. 1103 Axnäs.. Ax-Hasselqvist, Johan Edvard 1869-03-25 ----- ----- 1929-01-31 8. 1113 Årby.. Åhlund, Karl August 1859-12-22 1882-08-16 1907-09-02 1936-12-13 9. 1106 Flättorp.. Flätt, Carl August 1855-01-21 1875-12-13 1902-09-06 1921-05-11 10. 1116 Ramshammar.. Ramén, Carl Otto 1864-10-02 1882-12-09 ----- 1939-02-25 11. 1124 Hestånga.. Carlsson, Karl August 1846-04-18 1869-09-08 1899-09-09 1924-09-18 12. 1119 Viby.. Korpral Widell, Jonas Alfred 1852-02-18 1873-09-30 1902-09-06 1926-09-14 13. 1112 Hjelsta.. Korpral Hjelm, August Wilhelm 1869-11-03 1889-09-14 1904-09-06 1958-11-13 14. 1125 Aspesta.. Asp, Johan Alfred 1847-07-21 1865-08-12 1897-09-06 1930-04-11 15. 1102 Ö Hedmora.. Lindqvist, Frans Johan 1863-12-25 1887-10-20 1908-03-10 1936-03-19 16. 1117 Ramshammar.. Edlund, Johan August 1862-07-05 1887 1896-09-02 1931-11-23 17. 1115 Ramshammar.. Skantz, Gustaf Alfred 1861-07-28 1882-09-13 1895-06-07 1895-06-07 18. 1101 Blacksta.. Ljung, Carl Erik 1870-07-10 1892-07-29 1910-08-15 1956-02-11 19. 1122 Kjula.. Melin, Erik Alfred 1868-07-17 1888-07-17 1903-09-09 1964-11-24 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Kyrkofullmäktiges laguppställning. De ska möta stadsfullmäktige (se bild AKF-04200) i en fotbollsmatch. Stående, från vänster: John Pettersson, Anna-Greta Åkersten, Bengt Samuelsson, Thure Berggren och Gösta Lindmark. Sittande, från vänster: Charles Fernsten, Rolf Danielsson, Karl Pettersson, Thure Kühne och Rune Matsson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr

Här ser vi manbyggnaden och flygeln från åkern bakom gården. En modern slantun avskiljer trädgården mot åkern. Goks har aldrig partkluvits, vilket är mycket ovanligt. Det kan bero på att Goks var en liten gård, 1653 betraktades den som ¼-dels hemman. Förste kände ägare från 1570, då Niells Klindz stod för gården. 1614 var Jacob Gox ägare, 1634 brukades Goks av Jacop och 1648 ägde Jacop Gockz gården, alla dessa var kanske samma person. 1653 var Clas Jacobsson ägare, han hade ärvt gården och hade ett köpebrev från 1612. Kanske hade hans far Jacob köpt gården då av Niells Klintz? 1670 ägdes gården av Börge Gogs, 1681 hade han sönerna Jacob, Hans och Christen. 1694 hade Christen övertagit gården, han var gift 1693 med Margareta Rassmidotter från Hallbjäns och deras son Börje Christensson född 1698 ärvde gården. Han gifte sig 1723 med Mallena Larsdotter från Västerby i Ardre och de fick 4 barn. Yngste sonen Lars Börjesson född 1733 tog över, han var gift tre gånger. Med första hustrun Catarina Larsdotter från Botels fick han 6 barn, varav äldste sonen Lars Larsson född 1759 gift 1785 med Anna Larsdotter från Hallbjäns blev ägare mot slutet av 1700-talet. Det var de som byggde stenhuset 1792-93. Av de 7 barnen blev återigen äldste sonen näste ägare. Han hette också Lars Larsson och var född 1786, blev gift två gånger, första gången 1819 med Catarina Nilsdotter från Fie. Deras äldste son Lars Larsson född 1820 tog över gården, även han gift två gånger. Med andra hustrun Gertrud Salmberg född 1832 i Stånga fick han dottern Laurentina 1876 och det blev hon som ärvde gården. Laura gifte sig med Anders Andersson från Visby, men de sålde Goks redan år 1900 till Lars Jonasson född 1855 från Gumbalde och hans fru Olivia Kristina Vedin född 1857 från När. Deras son Jonas Larsson född 1893 tog över gården 1913, gift 1916 med Nelly Hansson född 1888 från Snausarve. De fick 3 döttrar, varav mellandottern Gunhild född 1917 gift 1942 med Henry Nyroth född 1920 i Hejdeby köpte gården 1946. Deras dotter Ulla född 1942 gift med Bernt Kolmodin från Buttle (?) ärvde gården. Deras son Tommy Kolmodin blev näste ägare, gift första gången med Susanne Barett och andra gången med Ninni, är nuvarande ägare till gården.

Från 299 kr