Översvämning (vårflod). Stins Österholm tjänstgjorde som vikarie för stins Hårleman större delen av 1899 "då han först stakade en väg på Finnmarken" och sedan "utförde stakning och kostnadsberäkning för tilltänkt förlängning av MVJ, Mora - Vänerns Järnväg, från Älvdalen till Östavall". I december inflyttning i nya, nuvarande, stationshuset. Under byggnadstiden provisorisk expedition i hotellets matsal. (enligt stins Österholm)
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Y Motorvagn, Stationen byggd 1874 envånings station i sten. Det ursprungliga stationshuset byggdes i början av 1900-talet om. Godsmagasin. Viadukt över banan i södra delen av bangården bygd 1914. Lokstall. Vattentorn byggt 1906, nu rivet.Stationen anlades 1874. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. I det gröna lilla skåpet fanns det smörjkanna för växlarna.
Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall.Namnet ändrades 15.5.1930 till GÖTEBORG CENTRAL
Station öppnad 1894 med stationshus, som 1908 påbyggdes med en våning. Det revs 1980. År 1991 finns endast en torvlada från 1942 och intill denna en vattenhäst i norra delen. Här fanns även ett vattentorn från 1942, rivet 1983. Till SJ 1940. Persontrafiken nedlagd 1968. Det finns en vattenhäst mittemot stationen, där man lastar virke.
Statens Järnvägar, SJ Y Motorvagn, Stationen byggd 1874 envånings station i sten. Det ursprungliga stationshuset byggdes i början av 1900-talet om. Godsmagasin. Viadukt över banan i södra delen av bangården bygd 1914. Lokstall. Vattentorn byggt 1906, nu rivet.Stationen anlades 1874. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943.
Stationen öppnad 1900. Stationshuset byggt 1901 och är ett en- och en halvvånings stationshus i tegel .Var under senare delen av trafiktiden håll- och lastplats. Finns kvar som privatbostad. Uthus, godsmagasin, lastkaj och plattform finns också kvar.Samtliga byggnader ligger på banans norra sida. Banvallen är nuförtiden en cykelled.
Station öppnad 1894 med stationshus, som 1908 påbyggdes med en våning. Det revs 1980. År 1991 finns endast en torvlada från 1942 och intill denna en vattenhäst i norra delen. Här fanns även ett vattentorn från 1942, rivet 1983. Till SJ 1940. Persontrafiken nedlagd 1968.
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
Orig. text: Konsistroium för Norrköpings Tidnignar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: Konsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: onsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: C. R. Björks Eftr. Bleck o Plåtslageri. Ågatan år 1937. Fröken Löfgrens gård: Byggnaden stod klar 1797. Det ursprungliga bostadshuset omfattade de fyra västra fönsteraxlarna. Den östra delen var ursprungligen en bod. 1819 förenades dom genom portlidret av dödgrävaren Ljungqvist. I gathuset bodde då sex hushåll. Linköpings stad blev ägare av gården 1943.
Exteriör av boningshus, trä, i två våningar. Trappan finns förmodligen i den rundade delen. Till höger ligger en förrådsbyggnad i två våningar, med spröjsade fönster. Äldre kvarter. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
En solig vårdag har Masse gått ut på den plöjda åkern bakom gårdsparten för att ta denna bild på ekonomibyggnaderna. Det är en imponerande ladugård som Fie Oskars har, både lång, hög och bred. Den är ålderdomligt sluten, inte en enda fönsteröppning. Den delen som har agtak innehåller två fähus med hoimdar, hörum, och dubbla båsrader, se Bild 711. Delen t v med halmtak innehåller lada. Utanför fähusen ligger gödselhögar och invid ladan en stor halmstack. Vid goda skördeår räckte inte loften till, utan man lagrade hö och halm ute i stora stackar. Underhållet är eftersatt, men så planerade man också för ett nybygge, se Bild 716. T h som ladugårdsflygel står lammhuset med halmtak. Det här var en av Laus mest fantastiska ladugårdsbyggnader.
Flygbild över Rydöbruk som ligger inbäddat i granskogen med odlingslandskap i bakgrunden. Orten växte fram som stations- och brukssamhälle efter invigningen av järnvägen Halmstad-Värnamo år 1877. Ån Nissan rinner till höger ur bild och fungerade som kraftkälla till en rad mindre och större industriverksamheter här. I bildens nedre högra hörn syns brukets sjukstuga utmed vägen (gamla riksväg 26, en del av Nissastigen). Idag inryms Bruksmuseet där. I linje med vägen som kommer från vänster ligger ett stort flyttblock, Knystahall kallat, bakom huset på andra sidan gatan. Blocket är ca 10 meter högt och 19 meter brett och utgjorde fram till 1658 en av gränsmarkeringarna mellan Danmark/Halland (övre delen av bilden) och Sverige/Småland (nedre delen).
Flygkarta över södra delen av Mölndals kommun. Kållered och Lindome. Här ser du södra delen av Mölndals kommun, Kållered och Lindome. Även denna del är rik på sjöar. I mitten på kartan på gränsen mellan Mölndal och Råda syns Hålsjön, och strax söder därom ligger Tulebosjön. Andra sjöar är Sagsjön, Norra och Södra Barnsjön, Råsjön och Sandsjön. I närheten av Sandsjön ligger Sandsjöbacka naturreservat. Längst upp till vänster på gränsen till Askim ligger Sisjön, nära Balltorp. Sisjön är en fin badsjö med klart och rent vatten. Där har kommunen ordnat en omtyckt badplats. Detsamma gäller Tulebosjön i Kållered och Södra Barnsjön i Lindome. Kållereds centrum upptäcker du mitt på kartbilden och Lindome centrala delar söder därom. Den vita linjen är motorvägen till Kungsbacka, och även Västkustbanan och vägen till Hällesåker framträder ganska tydligt.
Hemmansägaren fröken Stina Jonsson på Jon-Jons i Trödje, i juli 1939. Reportage för Norrlandsposten. Stina Jonsson skrev dagbok under större delen av sitt liv. I dagboken berättar hon om Norrlandspostens besök den 13 juli: "Post o. handelsdag. Rävsat diken vid smedjan. Helen Vestberg och Petrus på besök Åter ute på slåttern men det började regna. 3 medarb. fr. Norrlandsposten här. Packat för Edsöfärden. Mannagr. pudd. krusbärssylt." Slåttern hade börjat tre dagar tidigare, den 10 juli.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.