Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
Från 299 kr
Översta raden fr. v. T Bratt, A Ringselle o. B Lundberg. Flickan i mitten på soffan E Brock. Falkenbergs elementarskola. Från läsåret 1894 inrättades en 2-klassig elementarskola. (Text i album K 24.) Text på baksidan av kopia 2 (00391:2 C5): Elever vid pedagogin i rådhuset 1897-98. I soffan Ingeborg Falk, Elin Brock, Minnie Boman femte från vänster i andra raden. Rektor Ringselle med Berta Lundberg t.h. om sig o. Tora Bratt.Elin Stenström g. Brock mitt i soffan med Minnie Boman bakom sig i andra raden.(Rådman Svensson tittar fram i fönstret t.h. (A.S.)
Torghandel på Varbergs torg. Bild 1 föreställer Eric Johansson, "Bossa-Eric", i arbete vid sin slaktvagn. Troligen har han lånat ut sin kamera. Bild 2 visar säljare och köpare vid en torgbod med Rådhuset i bakgrunden. Bilden är tagen före 1945. Bild 3 visar en man som sitter vid "Brännvinsringen". Intill honom står till vänster i bild en sockerlåda och en cykel. Till höger om honom står renhållarens sopvagn. Han skymtas med sin kvast bakom staketet. Bilden är tagen mot norr före 1937, då ringen flyttades från torget. Mannen finns även på bildnr F4730 från samma tillfälle.
Minnesblad från S W B invigning Stockholm Västerås Bergslagernas Järnväg Invigning av denna järnvägsbana skedde 1876 i Västerås. Den högtidliga invigningen skedde dock med kungligt extratåg från Stockholms Central den 12 dec. 1876 kl. 9 f.m. Ett uppehåll gjordes i Bålsta för intagande av frukost på järnvägsrestauranten samt ett uppehåll i Enköping, där frukt och vin serverades. Vid ankomsten till Västerås hölls invigningstal och konung Oscar II förklarade järnvägen invigd och öppnad för allmän trafik. Efter invigningen följde gudstjänst i Västerås domkyrka samt serverades festmiddag i Rådhuset.
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
En stor publik har samlats på torget. Kung Gustaf Vl Adolf ska tala från en uppbyggd scen intill rådhuset. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I åhörarleden ses Arboga Hemvärnskår och Arboga Lottakår. I bakgrunden ses Sture-bio, Tidstrands garn, Skoaffären och Atschy Strandbergs frisörsalong. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Arbogautställningen ska hållas 1935. Planeringen började flera år innan. Den utsedda bestyrelsen är här samlad till första mötet. Vänstra raden, från vänster: Sigfrid Silfverling, Hanna Hartelius, Ernst Asp, Gustaf Johansson, Sven Lind och Axel Lundberg. I mitten: Wilhelm Wester Högra raden, bakifrån: Erik Wettergren, Sven Drakenberg, Edvard Brattström, Johan Jansson, Nils Levert, okänd, Bertil Post och Per Bohlin. Mötet hålls en trappa upp på Rådhuset. En kristallkrona hänger i taket och en pendyl på väggen. Till höger ses en öppen spis. Läs gärna Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1959 om förberedelserna.
Stora delar av den kungliga familjen är i Arboga för att fira Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Här promenerar de, från Rådhuset, mot Heliga Trefaldighetskyrkan. Främst går kronprinsessan Louise tillsammans med svärfar, Gustaf V, som gör honnör. Prinsessan har vidbrättad hatt, halsband och en stor blomsterbukett i famnen. Bakom dem går prinsessan Sibylla tillsammans med sin svärfar; kronprins Gustaf Adolf. I tredje raden kommer prins Gustaf Adolf, i uniform, bredvid sin farbror prins Wilhelm. Skolungdomar kantar Rådhusgatan och vinkar med svenska flaggor. En kvinna i folkdräkt syns på trottoaren utanför Normans manufaktur. (Arbogautställningen pågår samtidigt och kungen hinner med ett kort besök även där).
Stora delar av den kungliga familjen är i Arboga med anledning av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kungligheter och höga politiker promenerar från Stora torget och Rådhuset till Heliga Trefaldighetskyrkan. En stor publik har samlats i kyrkparken. Främst går Kung Gustaf V tillsammans med sin sonhustru, kronprinsessan Louise (skymd). Bakom dem kommer kronprins Gustaf Adolf med sonhustrun prinsessan Sibylla. Den vithårige mannen, utan huvudbonad, är prins Eugen. Detta är ett avfotograferat vykort. Längst ner, i vänstra hörnet, ska det stå "Riksdagsjubileet i Arboga". Längst ner, i högra hörnet, står det "Foto 67, Ensamrätt: Hartmans Kortförlag, Arboga"
fotografi
Sveriges Riksdags 500-årsjubileum firas i Arboga med pompa och ståt! En stor del av den kungliga familjen deltar i festligheterna. Här är gästerna påväg, från Stora torget och Rådhuset till Heliga Trefaldighetskyrkan. Flottans Musikkår, under ledning av Ivar Widner står på Järntorget och spelar. I främsta ledet går kronprinsessan Louise tillsammans med svärfar Gustaf V. Bakom dem kommer prinsessan Sibylla tillsammans med sin svärfar, kronprins Gustaf Adolf. Bakom henne skymtar hennes man, prins Gustaf Adolf. Den vithårige mannen, bakom kronprinsen, är prins Eugen. Till höger i bild kommer borgmästare Wilhelm Wester med sin stormhatt i handen. Bakom honom skymtar hans hustru, i ljusa kläder och ljus hatt. I bakgrunden, till höger, ses Arboga Sparbank och Crugska gården mitt i bild. (Arbogautställningen pågår samtidigt och kungen ska hinna med ett besök även där).
Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.