Herrcykel. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Från 299 kr
I förgrunden: Snusdosa av silver, invändigt förgylld. Dubbeldosa med lock i båda ändar. På ena locket finns initialerna "I. L. S." ingraverade. Tillverkad av Nicklas Warneck i Karlstad 1752. I bakgrunden: Bordsuppsats, Toby Jug, som man kunde förvara luktsnus i. Polykrom bemålad figur i porslin som föreställer en herre klädd i 1700-tals dräkt som tar en pris snus. Tillverkad av Gustavsbergs Porslinsfabrik i mitten av 1800-talet.
Nyblivna studenter grupperade framför restaurangen i Stadsträdgården med sina lärare under 1920-talet första hälft. Som nr 6 och 7 från vänster ser vi rektor Axel Dahlman och lektor Valdemar Vendel. För den som undrar över den totalt manliga dominansen kan det noteras att det var först 1929 som en kvinnlig elev kunde ta studenten på samma villkor som en manlig i Karlstad. Innan dess kunde man gå upp som s k privatist.
Syskonen Jonsson i Övre Bograngen. Bakerst fr.v.: Hulda f 1906 d 1927, Elisabet f 1899 d 1926, Solveig Knudsen (systerdotter) f 1906 d 1924. Mellanraden: Hildur Sörebö f 1895 d 1927, David f 1898 d 1927, Jenny Höglund f 1903 d 1935. Främst: Manfred f 1895 d 1927, civilekonom Albert f 1896 d 1950, racerförare Karl f 1893, handlare Enar f 1889 d 1948, byggmästare Julius f 1887 d 1938. Frånvarande: Märta Eriksson, Karlstad f 1901, Kornelia Knudsen f 1885 d 1919
Falköpings högre allmänna läroverks kör och orkester vid musikuppvisningen våren 1960. Ledare musikdir. Jens Bartler.Skolorkestern: Vid flygeln Ulrika Jonsson (sedermera lärare i Göteborg).Violiner: Birgitta Nyman (senare domkyrkokomminister i Karlstad), Margareta Henriksson, Tore Svensson (senare musikdir.) Bo Johansson (senare civilingenjör). Flöjtist: Roland Lundgren (senare predikant, grammofonartist, musikhandlare). Klarinetter: Sven-Olof Kraft (senare överlärare). Inge Gustafsson (senare civ. ingenjör). Cello: Frans Helmersson (senare mycket internationellt berömd.)
Porträtt av före detta majoren Carl Fredrik Malmborg. Född i Vreta kloster 1815 som son till Johan Fredrik Malmborg, adlad Malmborg 1816, och dennes maka Aurora Henrietta Blomstedt. Som vuxen kom han att göra en militär karriär vid Värmlands regemente. Tillika gymnastiklärare i S:t Petersburg 18461847 och vid läroverket i Karlstad 1851. Ägare till Ylingstad i Furingstad och senare Ånväga i Skeda. En olyckshändelse ändade hans liv den 12 november 1893. Han och hustrun Mina Ekenstam hade företagit en promenad för att bese lasarettsbygget i Linköping. Nyfikenhet hade fått den åldrige mannen att anträda en ställningstrappa men föll olyckligt och ådrog sig så svåra skador att han en kort stund senare insomnade.
Medlemmar i Linköpings Roddklubb poserar inför en bal i egen regi på Stora hotellet 1892. Dessa årliga arrangemang hade som syfte att inbringa medel till inköp av den erforderliga utrustning som rodden krävde. Från vänster ses, sekreterare Knut Malmborg, kassör Herman Hammarlöf, Gustaf Andersson, ordförande Vilhelm Rolén, roddchef Viktor Lindeberg, Wathier Kroné, vice ordförande och intendent Sven Torgersruud, Emil Björling och Vilhelm Erlandsson. Föreningen bildades 1891 och fick till en början låna läroverkets båtar men redan efter 1892 års bal kunde man av Karlstad Roddklubb köpa två stycken 4-åriga kapproddbåtar och en 2-årig dito.
Porträtt av fröken Maria Jacobsson. Äldsta dotter till köpmannen i Linköping, Carl Jacob Jacobsson och dennes maka Clara Maria Sandberg. Född 1864 kom hennes tjugonde levnadsår innebära både lycka och tragik. Den 23 november 1884 gifte hon sig med lektorn och filosofie doktorn Oskar Klockhoff. Två dagar därefter flyttade hon till sin make i Karlstad. Den 2 juli 1885 nedkom hon med ett för tidigt fött gossebarn som inte överlevde dagen. Maria bar på lungsot och dog själv kort därpå. Mor och son dog i Linköping, där även Maria begravdes.
Livlig trafik i 1844-års slussar. På bilden ses fem lastångare. Till vänster på höljan ligger Uddeholms Skoghall III, byggd i Sjötorp 1915. Vid tidpunkten för detta fotografi drevs hon farm av en ångmaskin på 60 ind. hkr. Låg sommaren 1981 sjunken i Kotka, men var borta 21/1 1982. Närmast i bild till höger Daga med hemmahamn Karlstad, byggd som Delphina i Norrköping 1872. Blev upphuggen i Säffle 1951. Innanför Daga ligger en okänd båt. På väg ur slussen en okänd med ett namn som kan börja på D el. O, ca 6 bokstäver. Uppe i trappan möjligtvis Capella, med tanke på mönster i fören.
Avtackning 1961 Inför pensionsavgång avtackas kapten Karl Erik Ekegrén och musikfanjunkare Fredrik Ölveborn av överste Virgin. (se ARSF.002014) Främre raden: Sergeant Alf Gustafsson Sergeant Ture Wargloo Sergeant Kurt Schymberg Fanjunkare Allan Rickardsson Fanjunkare Karl-Johan Bergman Fanjunkare Åke Erbén Förvaltare Axel Ejerfeldt Fanjunkare Ejnar Abrahamsson. Bakre raden: Sergeant Ingemar "Farsan" Nilsson -- flyttade till I 2 i Karlstad Sergeant Tryggve Andersson Sergeant Roland Borg Sergeant Jan Hedenstrand Sergeant Karl-Åke Bergström Fanjunkare Martin Looström Signalhantverkare Forslund Okänd Förvaltare Holger Aggeborn. Lägg märke till att man till den nya fältuniformen m/59 bar koppel. Den möjligheten togs snart bort i uniformsreglementet.
Modell med baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad skjorta. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad blus och väst. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.