F6 Karlsborg 1944. Nödlandning med B17 reg.nr. 7240 flottiljnummer 33 i Vättern. Orsak: Motorstopp vid förberedelse för landning, varvid flygföraren hinner fälla in landningsstället och nödlanda i Vättern. Flygsignalisten, som av nervositet spänt loss sej fullständigt, undkom med mindre blessyrer i ansiktet och en lindrigt stukad underarm. Dessa skador erhöll han då han kastades mot bakre sittplatsens främre del. (Flygföraren klarade sej oskadd.) Ca 20 minuter efter landningen, överfördes besättningen till en räddningsbåt. Flygplanet flöt i 45 minuter. Bärgades senare iland vid Gräshult på stenig botten. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Från 299 kr
Exteriör av fotoateljén som fotograf Mathilda Ranch lät uppföra som filial på Stationsgatan i Slöinge vid 1890-talets mitt. Till höger på fasaden sitter ett skyltskåp med fotografier som ska göra reklam för ateljén, som endast var öppen sommartid. Sedan 1894 hade hon haft en ateljé inrymd i Villa Fridhem, ägd av Sven Christiansson. Sven blev föreståndare för filialen och gifte sig med Mathildas piga Anna år 1899. Annas mor Kristina Dahl var hushållerska åt Sven. I bild finns telefon- respektive elstolpar. (Skador på negativet ger stora svarta fläckar)
Urspåring på BKB, Blekinge Kustbana vid Karlshamn efter kollision med lastbil. Olyckan skedde vid det så kallade Såpbruket som låg en kort bit efter att banan mot Vislanda hade vikit av från Blekinge Kustbana. Vid en obevakad övergång hade tydligen bilen kört ut rakt framför tåget. SJ Gt 4046. Loket levererades samma år så det kan inte ha varit länge i tjänst när olyckan inträffade. Man ser på bilderna att loket inte har fått några allvarligare skador så det reparerades och sattes åter i trafik. Loket ställdes av omkring 1960 och skrotades först 1966 i Vislanda. Foto från SDS, Sydsvenska Dagbladet Snällposten.
Den som har för vana att färdas mellan Bestorp och Brokind passerar Kläppviken, lågt liggande strax väster om Bestorp invid landsvägsbron över järnvägen. De flesta utan att känna till dess namn eller tidigare funktion. Huset uppfördes 1914 som banstuga för just den järnväg som passerar. Första banvakten på platsen var Gustaf Adolf Åberg som flyttade in med hustru och dotter när huset var nytt. En banvakt hade att inspektera den sträcka han ansvarade för. Kontrollen gällde naturligtvis hinder av nedfallna träd och dylikt men även hålla uppsikt efter tjälskador, solkurvor och allmänna skador på rälsen samt linjens signalutrustning. Varje passerande tåg skulle ockulärt synas och rälsen kontrolleras efter passagen. Fotografiet är odaterat men Åbergs långa tjänstgöringstid gör det rimligt att vi på stugans farstu ser hustrun Judit Maria med parets son Karl Göte, född 1920. Således kan vi tidsbestämma bilden till omkring 1925.
En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.