År 1881 blev trävaruhandlaren Johan August Samuelsson ägare till bildens fastighet i hörnet av Kungsgatan-Snickaregatan i Linköping. Huset var då nyligen färdigställt som ett i raden av liknande som vid tiden uppfördes utmed stadens nya paradgatan i norr. Hotellskylten skvallrar om den rörelse som makarna Bastenborg lät öppna i huset vid 1930-talet. Foto 1976.
Från 299 kr
Repslagaregatan 2 i Linköping, en klassisk adress för musik och möten i konditoriet. Nu i maj 1977 var de festliga stunderna i huset förbi och snart även själva huset. Söndagen den 8 januari året efter bildens tillkomst utbröt en brand som kom att totalförstöra byggnaden. Vid sidan av alla minnen försvann även en vacker fastighet som uppförts 1882 av byggmästare Frans August Påhlman.
Denna fastighet låg i södra hörnet vid nerfarten till Anderse och var bara 2.500 m2 stor. Inbyggarna här var sockensmeder. Manbyggnaden är ett bulhus i parstugeform från omkring 1820 och beboddes i tre generationer. Efter sista ägarens död tillfördes boplatsen Botels Bodins part och manbyggnaden byggdes om till hönshus. Detta hus finns ännu kvar, men står utan användning.
Linköpings brandkår samlad på S:t Larstorget inför uppvisning av sina färdigheter i brandbekämpning. Andra bilder i en serie låter oss veta att man valt Östgötabankens fastighet som övningsobjekt. I bilden skymtar gaveln till vänster. Väl synlig är dock det vid tiden nya riksbankshuset i fonden.
Miljö som minner om ett äldre tiders stadsliv. Ännu fotoåret 1929 bestod Linköpings innerstad av ett anmärkningsvärt stort bestånd av äldre trähus, bostäder som ekonomibyggnader av skilda karaktärer. Dessa byggnader låg i hörnet mot Stora Badstugatans möte med Klostergatan men tillhörde en gård (mamsell Dufvas) med huvudbyggnad utmed Nygatan. Bortom längorna skymtar stadens saluhall och till höger baptistsamfundets fastighet. Vy från nordväst.
Utmed Repslagaregatan i Linköping låg tills det revs denna rejäla fastighet. Det jugend-inspirerade huset uppfördes av byggmästare Oscar Nylander i början av 1900-talet och kom att bestå i omkring 75 år. Vid tiden för bilden, 1978, förberedda Parakitas Zoo och husets tobaksaffär för flytt till mer bestående affärslägen.
Vid tiden för bilden stod närmast all bebyggelse inom kvarteret Apoteket inför rivning. I dess ställe planerades affärs- och kontorskomplexet Filbyter att uppstå. Närmast ses Hushållningssällskapets fastighet, uppförd 1878 och länge inrymmande den av Peter Mathias Sahlström redan 1839 grundade bokhandel.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Linköping 1929 genom ett motiv som exakt kan lokaliseras tack vare baptistsamfundets fastighet i bakgrunden. Trälängan låg utmed Stora Badtugatan men tillhörde den gård som ännu under bildens skede kunde benämnas mamsell Dufvas gård med huvudbyggnad mot Nygatan. Vy mot söder.
Två män står utanför en Urhandel på Brahegatan i Gränna. En skylt i form av ett fickur hänger ovanför butikens entré. En vägarbetare och några barn längre bort på gatan. En fastighet skyltar för likkistor. Gatan är belagd med kullersten och utmed fastigheterna till vänster löper två rader med så kallad borgmästarsten utgörande trottoar.
En man sitter i en soffa på farstun till en fastighet utmed Brahegatan i Gränna - en kvinna och en flicka står innanför dörren. Till höger om farstun står en pojke och en man lutad mot husväggen. På väggen ovanför farstudörren sitter en skylt med otydlig text, avser A F Hellströms gördelmakarverkstad e dyl. En gatlykta hänger över gatan, tillverkad av 1848 av kopparslagare Holmgren.
En antal personer - en familj - stående vid sin fastighet på Bergsgatan i Gränna. Ett äldre par står på farstutrappan under en skylt: "Slagtaren P. Fredrikssons Charkuterihandel." Bredvid dem två flickor i folkdräkt. Längre ner på trappan står en pojke och innanför staketet en kvinna med förkläde. I inkörsporten står en pojke vid en häst och en annan pojke sitter på densamma.
Storgatan, Växjö ca 1905-10, med blick västerut. Till vänster ser man husen i kvarteret Blenda med G. Sjödahls affär m.m. Till höger ser man konsul Hjalmar Petris fastighet i kvarteret Klostret 6, följt av diverse andra hus i kvarteret och i fjärran kvarteret Nunnan.
Storgatan, korsningen mot Bäckgatan, Växjö 1923. Till vänster ser man (närmast) familjen Feuks fastighet (kvarteret Klostret 8), med bl a Oscar Karlssons uraffär, följt av diverse andra hus i kvarteren Klostret och Sunaman. Till höger ser man bl a apoteket Sigfrids lokaler i kvarteret Blenda (Blenda 1).
Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Kv. Hjorten, S:t Olofsgatan 58 - Botvidsgatan 70, 1898. Unikt. Här byggdes senare fröknarna Jonssons fastighet, vid anordnande av Botvidsgatans mynning. Gåva av Stationkarl V. Fagergren, Falköping. Omkring 1898. Från vänster: 1. Alb. Nylén, Maskinist 2. K.J. Fagergren, Fastighetsägare 3. Hillberg, hos Nordins 4. Fröken Pettersson 5. Hulda Fagergren 6. Fru Anna-Lisa Fagergren
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
Utsikter från kyrktornet. Järnvägsgatan = S:t Olofsgatan mot norr från korsningen Storgatan/Järnvägsgatan. Till höger Storgatan 30/Järnvägsgatan 4 (Norders). Till vänster Storgatan 34/Järnvägsgatan 3 (Jouvins hotell). Lasarettsområdet. Till höger högst upp Dotorpsgatan 26, 28. Ljusa huset i mitten av bilden: Odengatan 25 (häradshövding Johanssons fastighet).
Stortorget, Växjö, hörnet Storgatan / Kungsgatan, 1895. En torgdag med mycket folk i rörelse. Till höger syns dåv. stadshuset och snett bakom detta några av husen i kvarteret Lejonet vid Kronobergsgatan, bl a J.E. Bergs fastighet. Bakom dem syns domkyrkans torn. Långt i bakgrunden skymtar gårdsbebyggelsen vid Östregård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.