Byggnad under renovering. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
Man på kärra bakom häst. Fotografens ant:Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Torget i Brunn 1927. Från vänster: spruthuset, en fastighet som genom tiderna inrymt diverse affärer och även postkontoret (byggd 1921) numera rivet för beredande av vägen. Caféskylten finns på nuvarande Lundins Bageri, huset med gaveln är Folkets Hus (rivet), huset i fonden är sergant Skoghs (rivet) och det vita huset till höger ägdes av handlare Bäckström och ligger där nuvande Konsum finns.
Fastighet vid Plangatan och Östra Vattugränd. Fastigheten ägdes av Alingsås bomullsväveri och användes som arbetarbostäder åt de anställda vid fabriken. Tidigare var det tingshus. Fastigheten revs i samband med byggnationen av kvarter Hill. På bottenvåningen, längst till vänster, bodde Hilda Hagberg och på vindsvåningen i ett spisrum bodde också väverskan Emma Hansson.
På höjden av Ladugårdsbacke låg in i modern tid bildens fastighet. I äldre tider bar den adressen Ladugårdsbacke nr 6, senare (Gamla) Norrköpingsvägen med åtminstone ett par skilda numreringar. Äldre Linköpingsbor kan minnas att huset inrymde speceriaffär och gjorde så även bortom deras minnesbilder. Här dokumenterat 1970 en tid före rivning.
Vy från gården till Sandgatan 2 i Gottfridsberg. Huset låg på en tomt som en tid sammanhörde med Opphemsgatan 1, varför även den adressen förekommit. Efter rivningar och sammanslagningar i kvarteret kom bildens fastighet dessutom en tid bära adressen Sandgatan 6. Idag motsvarar tomten Sandgatan 8. I bildens bakgrund skymtar dåvarande Favör-butik på gatunummer 9. Foto 1970.
Sölvesborgs sparbanks fastighet vid hörnet Södergatan/Repslagaregatan i Sölvesborg, i nationalromantisk stil, byggd 1915 efter ritningar av Alfred Hellerström. Huset inrymde redan från början Sölvesborgs sparbank (till vänster). I förgrunden breder Hästtorget ut sig och i bakgrunden skymtar man en vik av Östersjön.
I de äldre delarna av stadsdelen Gottfridsberg i Linköping har åtskilligt förändrats över åren. Bland annat har ursprungliga tomter i viss utsträckning delades eller sammanslagits, vilket tilltvingat en följd av adressändringar. Fotoåret 1961 bar bildens fastighet i hörnet av Västanågatan och Kamplyckegatan den senare gatans nummer 8.
Kakelugnen bild 2-4 finns idag på Hembygdsmuseet. Enligt Ernst Walerius, Pottmakare...... har kakelugnsmakare Gustav Stenberg själv satt upp den i sin fastighet S:t Lars kyrkogata 4. Gården brann omkring 1935, ugnen räddades till stadens museum. Skafferingarna är utförd av Julius Stehn (1875-1908), sedemera kustroddare i Falkenberg. Se även Kakelugnar, Kulturen 1951.
År 1894 lät urmakare A Persson uppföra den avbildade fastighet utmed Norrgårdsgatan i Mjölby. Husets vackra gatufasad bär tydlig prägel av för tiden något eftersläpande drag i nyrenässansstil. Från 1920-talet till 1969 drevs ett populärt café i huset som minnesgoda Mjölbybor kanske kommer ihåg. Caféets uteservering låg förövrigt invid ån, vilket nödgade serveringspersonalen att korsa gatan för sina leveranser. Här en dokumentation från 1986.
Tredje dagens studenter, 1944. En student körs iväg längs Storgatan, av sina kamrater. I bakgrunden syns bl a dåv. P.N. Perssons fastighet med skoaffären "Oscaria", följt av "Lind- gren & Brandt".Till vänster skymtar bl a dåv. Skånska Bankens hus. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
Studentfinal, 1944. En kvinnlig student bärs iväg längs Storgatan av sina kamrater. I bakgrunden syns Stortorget, med bl a Stadshotellet. Till höger skymtar P.N. Perssons fastighet. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
I hörnet av Kungsgatan-S:t Larsgatan i Linköping låg fram till tiden för fotografiet bildens fastighet, Kungsgatan 31. Huset hade uppförts i ett tidigt skede efter att gatan lagts ut vid mitten av 1800-talet. Vid Skinn-Metro och hos frisör Bengt Andersson beredde man sig på att flytta ur lokalerna.
År 1881 blev trävaruhandlaren Johan August Samuelsson ägare till bildens fastighet i hörnet av Kungsgatan-Snickaregatan i Linköping. Huset var då nyligen färdigställt som ett i raden av liknande som vid tiden uppfördes utmed stadens nya paradgatan i norr. Hotellskylten skvallrar om den rörelse som makarna Bastenborg lät öppna i huset vid 1930-talet. Foto 1976.
Repslagaregatan 2 i Linköping, en klassisk adress för musik och möten i konditoriet. Nu i maj 1977 var de festliga stunderna i huset förbi och snart även själva huset. Söndagen den 8 januari året efter bildens tillkomst utbröt en brand som kom att totalförstöra byggnaden. Vid sidan av alla minnen försvann även en vacker fastighet som uppförts 1882 av byggmästare Frans August Påhlman.
Denna fastighet låg i södra hörnet vid nerfarten till Anderse och var bara 2.500 m2 stor. Inbyggarna här var sockensmeder. Manbyggnaden är ett bulhus i parstugeform från omkring 1820 och beboddes i tre generationer. Efter sista ägarens död tillfördes boplatsen Botels Bodins part och manbyggnaden byggdes om till hönshus. Detta hus finns ännu kvar, men står utan användning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.