Eskilstuna Central gamla stationshus, sedd från bangården. Stationen byggdes av Oxelösund - Flen - Västmanlands Järnväg, OFWJ, 1876. Namnet Eskilstuna Central tillkom 1895 då Norra Södermanlands Järnväg öppnade Eskilstuna Norra och Esilstuna Södra station. Ångloket framför stationshuset är ett av de sju lok som OFWJ anskaffade från Stewart Manchester England 1874-1875. På spåret i mitten av bilden syns ett flertal treaxliga malmvagnar från OFWJ och Frövi-Ludvika Järnväg, FLJ. Däribland OFWJ 682. I bakgrunden skymtas Fors kyrka.
Från 299 kr
Lok nr 1 "HULTENHEIM" byggt 1869 vid Hatcham Ironworks, London, enligt Fairlies patent. Loket, fortfarande med originalpanna, exploderade den 8 april 1902 kl 11.25 inne i verkstaden i Eksjö. En ångpanneexplosion är mycket ovanlig, men i detta fall var loket nyreviderat och skulle bl.a. säkerhetsventilerna prövas. En felaktig blypackning hade emellertid täppt till manometerledningen så att för lågt tryck visades. Då pannan exploderade slungades lokets överrede ut genom taket och hamnade på bangården.
Landvetters station med pasståg och sovvagnshotell för ps. Stationen anlades 1893. En och enhalvvånings stationshus i trä. 1922-23 utökades bangården med ett spår .Öppnad 1894. Vattentorn, 1904 kompetterat med en 'pulsometer'. 1915 tillbyggdes godsmagasinet. Vagnslasttrafiken upphörde fr o m 31 maj 1964. Den 1 juni 19´71 indrogs bemanningen och styckegodshanteringen upphörde. Persontrafiken lades ned fr o m 23 maj 1982. Stationshuset disponeras nu av en klädaffär
På bangården i Österström, framför lokstallet. Till vänster Österströmsbanan, ÖB lok 1 "Skönsvik". Till höger ÖB lok 2 "Österström". Lok 2 hette från början "Holm" men bytte efter bara ett år till "Österström". Andra namn för dem var "Gammelmaskin" ("Skönsvik") och "Nymaskin" ("Österström"). Notera gnistsläckaren på "Österström", den är vänd nedåt. Stående från vänster: 1 - Oskar Olsson 2 - 3 - Karl Magnusson 4 - 5 - 6 - Nils Åström 7 - Till höger på lok nr 1 Anders Fisk.
Personvagn nr 59. Os vagn lastad med kol. Göteborg. Ångcentralen, uppförd i nordligaste delen av driftbangården, var avsedd för uppvärmning av tågsätten på bangården, ilgodsbyggnaden, maskinavdelningens manskapsbod samt tjänstelokaler och förrådslokaler. Ångcentralshuset innehöll pannrum, apparatrum, kolrum och slaggrum. Ångpanneanläggningen var av modernaste typ. Den bestod av tre dubbelpannor. De undre var flamrörspannor och de övre var tubpannor. Centralens skorsten mätte en höjd av 35 meter.
T semafor Stationshuset, en våning i trä, uppfört 1907. Kombinerat med poststation. Huset kvar ännu 1977 klätt med Sisiplattor och använd som bostad. Godsmagasinet var flyttat från Solberga station (tillhörde tändsticksbolaget) och revs 1948. Ett lokstall av trä uppfördes i södra änden av bangården. Ett nytt lokstall i tegel uppfört 1929 med tre stallplatser. Efter järnvägens nedläggning användes stallet som mekanisk verkstad till 1976 då det revs
Större stationshus i sten, tvåvånings, rappat och putsat, samt fyrspårig banhall. Huset invigdes 2/7 1866. Banhallen riven 1899.Stationen omb. 1919, K-märkt 1986. Stationen öppnad 3 juli 1866. Banhall m tre spår. På bangården ett godsmagasin av trä samt lokomotivstall av sten.1900 tillkom nya ranger- och uppställningsspår, godsmagasinet förlängdes ytterligare och en särskild godsexpedition uppfördes. 1930 tillkom fem nya spår på rangerbangården och 1933 kompletterades spårsystemet på personbangården.Godsmagasinet brinner ner, 8(?) februari 1995.
Hubbestad
Vy mot Berga slott söder om Linköping låter som en orimlig tanke för de flesta med trakten bevandrad. Bilden visar dock gården före utbyggnaden av mangården till den slottsliknande anläggning vi känner sedan år 1896. Inga andra i bilden synliga hus kvarstår, men väl nya i mängd. Vy från norr, sannolikt kort före nämnda utbyggnad.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
När den vackra mangården till Björnhult i Skedevi uppfördes omkring 1875 sparades det inte på snickarglädjen. Mot den opanelade stommen skapades en charmfull kontrast som vi får anta även uppskattades av byggherren. Gårdens komplicerade ägarföljd lämnar förslag på personernas identiteter obesvarat.
Tyllinge. Ladugården, sedd från mangården. 1)Stall i timmerskift. Tegeltak. Rödfärgat. Vita foder av 1860-taltyp. 5)Fähus. Timmerskift. Gammal. Foderbord i mittaxeln .4)Stall. Timmerskift. Gammalt. En enda rad spiltor. 2)Hus för smådjur. Timmerskift. Synbarligen av mycket hög ålder. 3)Fähus. Timmerskift. På hög stenfot i sluttningen. Gammalt. Foderbord i mittaxeln. Smårutiga fönster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.