Vykort med motiv av ett antal vuxna och barn som ställt upp sig för fotografering. Enligt texten på baksidan: Fähusängar året 1922 i Wärsta parken i Njurunda. 6 aug. 1923.
Från 299 kr
Varierande bilder som på olika avstånd visar norra och södra fasaderna av Gunnebo slott samt del av parken våren 1992. Här visas en av slottets väggskulpturer "Lantmannagöromål och nöjen". Klassicerande blyrelief på södra fasaden av Gioacchino Frulli (1766-1801).
En kvinna, klädd i mönstrad klänning, sitter i en vit trästol och dricker kaffe. Hennes svarta handväska hänger på ena sidan av stolen. Detta är på baksidan av Gunnebo slott och man ser parken i bakgrunden.
En del av parken vid Gunnebo slotts framsida. En man promenerar på grusgången ner mot John Halls väg. Vid sidan om grusgången står växter i vita urnor, gräsmattor och rabatter. I bakgrunden står höga träd.
En del av parken vid Gunnebo slott. I förgrunden ser man två rundklippta buskar ståendes i tunnor. Bakom dessa ligger en gräsmatta med en staketomgärdad blomsterrabatt i. En man kontrollerar staketet till rabatten.
Denna damm var belägen nedanför Sanatoriet, men är sedan många år igenlagd. Fanns dock kvar på 1920-talet. Det var ett vackert inslag i parken, och under sommartiden hade småfåglarna sin badplats där. På vårarna hördes grodorna kväka så melodiskt där.
Enligt fotografens noteringar: "Utsigt från Parken." Plats: Gustafsberg Datum: 30 Juli 1899 Tid: Kl 3.30 em. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No. 3 Framkallning: Hydrochinon, Eikonogén
Vy över stadsparken i Kalmar, tagen från slottet. Stadsparken i Kalmar anlades 1870 sedan staden löst in den s k Brittellska gården från familjen Krusenstierna. Parken bekostades av grosshandlare Johan Jenasson vars byst finns i parken. Flera av byggnaderna på bilden finns kvar än idag. Lättast att känna igen är fängelset till höger och Tullbroskolan rakt fram. I fjärran till vänster skymtar Norrgård, nu en centralt belägen byggnad, 1890 en utpost mot nordväst.
Att klura ut de första ägarna till Böndes parter verkar inte vara lätt. Gården verkar nämligen vara delad i 4 parter tidigare än vad Lauboken uppger, se tidigare om Bönde. 1741 var Lars Jakobsson ägare till denna gårdspart, vilken han kanske ärvt av sin far Jakob Jakobsson. Lars gifte sig första gången med Britta Jakobsdotter från Gerum och andra gången med Gertrud Grelsdotter. Äldste sonen i första giftet Jakob Larsson född 1728 ärvde parten, gift med Helena Johansdotter från Folkedarve i Garde. Deras äldsta dotter Helena Jakobsdotter född 1767 gift 1790 med Per Matsson född 1766 från Östris i Alva ärvde gårdsparten 1794 genom testamente med utlösen till brodern Jakob Jakobsson och systersonen Jakob Andersson. Helena och Per fick 7 barn, varav äldste sonen Per född 1795 tog över, gift 1830 med Greta Gertrud Olofsdotter född 1808 på granngården Husarve. Av deras 5 barn blev det äldste sonen Olof född 1831 som tog över 1860, gift samma år med Elisabet Danielsdotter född 1835 från Gannor. Olof drunknade 1878 och Elisabet drev gården till 1899, då dottern Amanda född 1864 gift med Lars Pettersson Häglund från Allmänningen blev nästa ägare. Dottern Ida född 1900 gift 1925 med Joel Danielsson född 1900 från Långared i Västergötland blev ägare 1930. De fick tre söner. Gården köptes av Sven-Erik Larsson Botels, och byggnaderna köptes i sin tur av läkaren Wolfgang Rutz med familj, vilka tidvis bott permanent på fastigheten. Helena Jakobsdotter och Per Matsson uppförde det första stenhuset på gårdsparten 1810, vilket sannolikt är det hus som syns i bakgrunden. Detta hus byggde sonen Per och hans fru Greta om med brutet tak och frontespiser omkring 1840 till det utseende vi ser på bilden. Pers och Gretas barnbarnsbarn Ida och hennes man Joel rev huset 1931 och byggde det för tiden supermoderna huset med bla centralvärme som finns kvar idag. På bilden ser vi änkan Elisabet Danielsdotter 69 år längst bak, t h om henne längst bak dottern Amanda 40 år, i förgrunden dotterdöttrarna Agnes och Ester, på brädtraven dotterdottern Ida 4 år och th mågen Lars Pettersson 40 år. Den äldre kvinnan t v med räfsan är hittills okänd, möjligen en svägerska. Man håller på med ladugårdens ombyggnad, därför finns det virkestravar och en bruklave på gårdsplanen.
fotografi
Östervåla 359
Östervåla 362
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.