Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Ett av alla de företag som sysslar med sopor på lövsta. Detta tar hand om allt brännbart som flisas och körs till värmekraftverk.
Från 299 kr
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext:Det blå huset är LÖMAB,1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering. Soporna kom från sopförbränningsanläggningens sopbunker via transportbandet till vänster i bild. 2004 användes området till att omhänderta kylskåp för återvinning.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Mellan 1962 och 1972 genomfördes ett moderniseringsarbete av Lövsta sopförbränningsanläggning, som bland annat innebar att man byggde skorstenen på bilden samt rökgasreningen i bildens förgrund.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. De fyra första roterugnarna. Ugnen närmast kameran installerades 1955, de övriga tre är från anläggningens invigning 1938. Anläggningen var redan vid invigningen dimensionerad för denna tillkomst.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Manöverhytt för kranförare på Lövsta sopförbränningsanläggning. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern. År 2004 har sopförbränningsanläggningen fått påhälsning av klottrare.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: På området finns en anläggning som har haft gokart mm. Detta är en övergiven husvagne som bar spår efter olika tävlingar.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Traverskran med kranbalk och skopa som installerade vid moderniseringen av Lövsta sopförbränningsanläggning under 1960-talet. Längst ner i bild syns del av intaget till transportbandet som transporterade sopor till LÖMAB, 1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Korridor högst upp i anläggningen som förbinder de två manöverhytterna för kranförare. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Bunkern i Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Till vänster syns en av två skopor med vilka man matade de fem ugnarna med sopor.
Nottebäcks kyrka - 1831 började man bygga den nya kyrkan efter ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande, förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Bordtennisspelare, Borgen. Foto i februari 1943. Statsmatch 10 manna lag. Övre raden från vänster: "Katten" Bergström (Nyvall), Bertil Morris Larsson, Karlberg (Norrsundet), Skalin (Norge), "Skatan" Danielsson (Lappstan,Gamla Gefle) och Östlund (Gävle). Nedre raden från vänster: Stig Wikholm (Gävle), Lasse Eliasson (Stigslund,Huge), Erik Lindblom (Stockholm), Jocke Karlsson (Gävle,Tretorn) och Rune Lundgren (Gävle). Lagledaren Katten Bergström spelade ishockey och fotboll, Skalin kom till Norge.
Grafisk framställning af abonnentökningen i AB Stockholmstelefon. Muralmålning på väggen i fastigheten Malmskillnadsgatan 26 (nr 28 enl äldre beteckning) på bottenvåningen. Anträffades i slutet av 1967 i samband med att den gamla inredningen tillvaratogs för uppsättning i det blivande Telemuseum. Storlek: ca 3,45 x 2,12 m. Malmskillnadsgatan 26-30 uppfördes av Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och togs i bruk 1887.
Nya Teatern i Linköping, året efter invigningen 1903. Allt hade börjat med ett möte i april 1901. Några personer ur stadens honoratiores hade samlats på Stora hotellet för att diskutera behovet av en ny teaterbyggnad i staden. Den gamla teatern skulle rivas inom kort och det saknades lösning för det fortsatta teaterlivet. Ett bolag bildades, Teaterbolaget, med landshövding Robert De la Gardie som ordförande. Efter att medel börjat samlas dristade sig bolaget att kontraktera den välrenommerade arkitekten Axel Anderberg, som tiotalet år tidigare ritat Kungliga Operan i Stockholm. Som ansvarig byggmästare utsågs den till Linköping nyligen inflyttad och inte lika prövade Sigurd Schillberg.
Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: En av två skopor från sopförbränningsanläggningens bunker. Med dessa skopor lyfte man sopor från bunkern till någon av de fem ugnarnas intag. Skopan består av sex skovlar och väger 5500 kg, den är c:a 3 meter hög och c:a 2,5 meter i diameter i slutet tillstånd. Den monterades på plats.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Bunkern för förvaring av sopor. Mitt i bild en av två manöverhytter för kranförare till skoporna. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Vy från Lövsta sopförbränningsanläggning mot Mälaren. Vid fototillfället rymde området en omfattande verksamhet kring isärmontering, destruktion och återvinning av kylskåp. Bakom en uppställningsplats för kylskåp syns en grön trailer som användes för att tillvarata freon från kylskåpen och förvandla övriga delar till flis.
Troligen skarpskyttar vid 1900-talets början. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg men snart spreds rörelsen över landet. vid tiden för första världskriget hade dock intresset svalnat och skarpskyteföreningarna omvandlades till sportskytteklubbar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.