Den pampiga östfasaden döljer från fotografens perspektiv närmast den i övrigt storslagna Vårfrukyrkan i Skänninge. Kyrkan uppfördes efter tyskt mönster och invigdes i början av 1300-talet, helgad åt jungfru Maria som givit kyrkan sitt namn. För det låga trähuset i förgrunden kan inga tillfredsställande svar ges inom ramen för uppgiften. På gaveln annonseras "LIKKISTMAGASIN" och gissningsvis inrymde byggnaden bod för försäljning av just likistor. En väl placering invid kyrkan kan tyckas, även om man sedan länge upphört att begrava invid helgedomen.
Från 299 kr
Vy från korsningen av Sankt Larsgatan-Kungsgatan mot nordost och kvarteret Blandaren. Vid sidan av Jubergs framgångsrika transportföretag drev vid tiden Carl August Werner stadens andra firma i sitt slag genom sin expressbyrå och hyrkuskverk i hörnfastigheten. I huset till höger med samma adress som hörnhuset bodde vid tiden systrarna Jenny och Hilma Nyquist, varav den sistnämnda förestod möbelhandeln i gatuplanet. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets matsal.
Porträtt av Per Sondén. Född i Linköping 1853 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Per Sondén vid sidan av författarskap att tjänstgöra som arkivarie vid Riksarkivet. Privat var han från 1885 gift med Berta Katarina, född Beckman. Han avled skriven i Danderyd vid 102 års ålder.
Porträtt av John Åstrand, auditör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född och uppvuxen i Ydre kom han efter juridikstudier i Uppsala att tjänstgöra vid både Göta och Svea hovrätter. Efter omorganisationen av den militära jurisdiktionen knuten till nämnda regemente. Vid sidan av sitt egentliga yrke innehade han en mängd förtroendeuppdrag i så skilda verksamheter som Östergötlands läns landsting, Kinda kanal, Bona uppfostringsanstalt med flera. Under hösten 1903 lämnade han Ydre för att inflytta till Linköping. Från 1909 var han gift med Louise Segerdahl.
Makarna Emerik och Emy Viktoria Wenström i bostaden Boiro i Linköping. Makarna välkomnade ett antal fosterbarn till sitt hem. Enligt påskrift ska flickan på bilden vara deras första, Sigrid, som paret vidare kom att adoptera. Till Linköping hade paret inflyttat från Bromma 1896. Främsta skälet torde varit Emeriks erbjudna tjänst som stadens telegrafkommissarie. Hustrun var under många år ordförande i KFUK. Odaterad bild från tiden omedelbart in på förra seklet.
Från 1946 var det kombinerade bostadshuset och möbelaffären i Hejdegården möbelhandlare Per Gottfrid Svenssons kärna i sitt bolag. Vid sidan drev han verkstad för viss möbeltillverkning, filialen PG:s Billiga Möbler och en särskild butik för heminredning. Utöver detta kom han att öppna PG:s Aktuellt i huset Kannans bottenplan och en tapetserarvekstad i Tannefors, parallellt med ytterligare filialer i Ljungsbro och Örebro. Under 1950-talet hade bolaget växt ut till totalt nio butiker med 60 anställda.
Gulnad men unik dokumentation av Maria Teschs fotoateljé i Eksjö. Hon föddes i ett välbärgat hem i staden 1850 som dotter till handlaren Johan Wilhelm Tesch och dennes maka Emelie Mathilda Justelius. Tidigt faderslös ändrades hennes förutsättningar och redan på sitt tjugoförsta levnadsår öppnade hon den avbildade ateljén och skapade sig egen inkomst. År 1873 öppnade hon även en filial i Linköping men flyttade inte själv till staden förrän 1898. Hon tycks i sambandet avvecklat verksamheten i Eksjö.
Sörmländska Hedenlunda omkring 1890. Vackert belägen invid Hedenlundasjön söder om Flen. Huvudbyggnad med flyglar uppfördes vid 1750-talet och har behållit sin ursprungliga karaktär in i vår tid. Att fotografiet återfinns i generalmajor Fritz Lovéns kvarlämnade fotosamling förklaras av dåvarande ägares släktskap med Lovéns hustru Louise von Rosen. Hennes bror, Fredrik von Rosen, hade genom sitt äktenskap med Maria Adelswärd blivit huvudman över godset. Maria hade redan som sexåring ärvt egendomen genom fadern friherre Seth Adelswärd.
I Fiskarestugan till godset Bjärka Säby har det så långt källorna tar oss inte bott någon dokumenterad fiskare. Således ägnade sig inte heller Frans Oskar Gustafsson åt fiskafänge, i annat än vid sidan av sitt värv som torpare. Här ses han invid hustru och söner framför stugan. Den stående mannen återfinns vid tiden inte i hushållet, utan får ses som tillfällig gäst, möjligtvis fadern. Odaterad bild från omkring 1907.
På den fria ytan mellan biografen Grand och Drottninggatan i Linköping kunde man en tid spela minigolf, som synes på fantasifulla banor. Förströelsen hade uppstått i USA på 1920-talet och kommit till Sverige 1931, då en första bana byggdes i Eskilstuna. Nu är året 1944 och det billiga nöjet är redan väl etablerat i landet. Biografen Grand i fonden uppfördes som Victoria-biografen 1917 och fick sitt nya namn i samband med en ombyggnad för ljudfilm 1933.
En länge oidentifierad gårdsmiljö ur Linköpingsfotografen Didrik von Essen produktion har fått sitt svar i Berga gård söder om Linköping. Platsen är för en sentida betraktare fullständigt oigenkännlig. Förändringen förklaras i museimannen Anton Ridderstads ambition att omskapa gårdens ägor till ett östgötskt friluftsmuseum med museibyggnad och minnespark. Av detta blev dock inte allt realiserat på hans ägor. Släktens sommarviste på kullen lät han år 1896 utbygga till vad som kom att kallas Berga slott. Vy från norr, sannolikt kort före utbyggnaden.
Finspångs slott uppfördes av Luis De Geer d.y. under 1600-talets senare hälft. Med inflytande av byggherrens egna skisser stod den nederländske arkitekten Adriaan Dortsman för de egentliga ritningarna. Resultatet blev ett lantslott i karolinsk stil som i stora drag bevarat sitt uttryck. Sedan fotograf Didrik von Essens bild från 1902 har emellertid miljön kring slottets entré förändrats. Till höger i bild ses det vackra orangeriet, uppfört 1832.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping under rivning. Gathuset var uppfört omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta. Fotografiet är en del av en dokumentation som Östergötlands museum lät genomföra 1951-52. Upplysningsvis kan nämnas att den främre skorstenen kom att rasa under det följande rivningsarbetet, varvid två arbetare avled.
Porträtt av fröken Hilma Stenberg. För tiden moderiktigt klädd i vid kjol till kroppsnära blusliv. Född i Vadstena 1828 som förstfödda barn till spegelfabrikör Johan Henrik Stenberg och makan Anna Gustava Finnström. Hilma förblev ogift livet genom. Efter föräldrarnas död 1848 respektive 1852 kom hon större delen av sitt liv att verka som mamsell i handlare Johan Maurtizsons hushåll i Vadstena. Hon avled den 18 maj 1903 i sviterna av lungsäcksinflammation.
Makarna Ludvig och Fanny Åman med barnen i trädgården till läkarbostaden vid Linköpings lasarett. Ludvig Åman hade vid fototillfället 1875 varit stadens lasarettsläkare i dryga 20 år och med yrket följde tjänstebostaden vid Apotekaregatan och som vi efter en senare ägare benämner som Ruuthska villan. Här skymtar gaveln till bostaden i sitt ursprungliga skick. I bakgrunden ses del av en annan gavel. I detta fall den västra flygeln till själva lasarettet, en byggnad som revs omkring förra sekelskiftet.
Ed station och hotell. Kontinentaltåget kommer . Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Povel Ramel gästar Linköping med sitt Knäpp upp-gäng i juni 1953. Föreställningen beskrevs som något nytt med revy som bestod av ordlekar mer än drift med olika kända personer. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gösta Lindstén framför sitt sjumiljonersbygge på Ågatan 39, Lindsténhuset. Huset innehöll 55 lägenheter, i bottenvåningen affärslokaler samt biografen China med 705 sittplatser. Vid fototillfället pågick arbetet med den 12 meter höga reklampelare som kröner byggnaden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
SAAb var motorn i Linköpings utveckling, med SAAB lyfte Linköping. Sedan mars 1939 hade SAAB sitt huvudkontor och konstruktionsavdelning i Linköping. Tillverkningen skedde i Linköping och i Trollhättan. Fotot visar interiören i stora monteringshallen på SAAB år 1951. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.