Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade oc rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
Från 299 kr
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade och rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
På östra landborgen, intill landsvägen, och halvkilometern norr om Seby by, ligger ett gravfält med 285 synliga fornlämningar. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. (Uppgifterna hämtade från http://www.ofhs.ltkalmar.se/oka/forhistoria/run_seby.htm)
Mangårdsbyggnad, Stora Lyngås, Onsala. Gården var ursprungligen kringbyggd, men på 1920-talet togs portladan bort. Större delen av 1700-talet bodde Michel Mårtenssons dotter Ingela och hennes man skepparen och dykerikommissarien Ander Nilsson-Schale på gården. Deras fyra söner byggde boningshuset på bilden 1759-1760.
Lövagård i Järlöv, Veddige. Bostadshuset har småspröjsade fönster runtom och håller på att isoleras och fodras om. Delen där djuren håll i den stora ladugården är murad och putsad med höränne ovanpå; de stora luckorna syns på gaveln. På gården står en vagn.
Kalmarvy med Kvarnholmen mot öster, sedd från Tullbroskolan, färdig 1874. Domkyrkan dominerar bilden. Bakom den skymtar läroverket, numera stadshus. I övrigt betår bebyggelsen på den avbildade delen av Kvarnholmen mest av små trähus. Här bodde hantverkare och arbetsfolk. De mer välbeställda bodde närmare hamnen.
Två personer står i ändan av schakt C genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna. I bakgrunden syns lusthuset på toppen av kullen. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen 1937. Vid fototillfället grävs det andra lagret, av totalt tre i schaktet, bort.
Utgrävningen av schakt C genom södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är helt avslutad. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1937. För att förhindra ras grävdes schaktet i tre terasseringar som vardera var upp till 1,5 meter djupa. Som bredast på toppen var schaktet tre meter brett.
Avtorvningen av Schakt D genom södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är avklarad och fortsatta grävningar kan ta vid. På borgkullens topp skymtar lusthuset och vid sidan av står en man med spade. Bilden togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1938.
Delar av schakt H nedanför östra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1937. Huskvarna hembygdsförening bedrev undersökningar vid borgen vid flera tillfällen mellan 1931 och 1942 och på bilden syns rester efter en träpalissad som genom undersökningarna kunde urskiljas på flera platser längs med borgkullens kant.
Tre män fotograferade i samband med den arkeologiska undersökningen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1934. I främre delen av bilden syns en framgrävd stenpackning. Personen till vänster är fil. stud. Anders Lindahl som står vid ett avvägningsinstrument. Personen som håller i lattan är troligen skoleleven Gunnar Hellman medan personen med spaden inte har kunnat identifieras.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar där sommaren 1938. Centralt i bilden syns pumpen som användes för att hålla inträngande vatten borta från schaktet. Högst upp skymtar lusthuset på borgkullens topp.
Brevkort, "Tjolöholm med Mausoléet." Vy över nedre delen av den formella trädgården och James Dicksons mausoleum på Tjolöholms slott. Han dog 1898 och änkan Blanche Dickson lät uppföra byggnaden åt honom 1902. I bakgrunden ses holmen med Storeskog och däremellan havsviken.
Bostadshus nära Råö i Onsala. Huset har två ingångar till var sin bostad med trappor; den vänstra av sten, den högra med plansteg av trä. Vid var trappa står ett träd. Fasaden på vänstra och mindre delen av huset ser ut att vara rödmålad, medan fasaden på den högra antingen är omålad eller har nött färgning. (Se även bild G8883)
Teckning av Johan Turi. Illustration till boken "Muitalus sámid birra" (Berättelsen om samerna) . Tavla 4 Större delen av bilden domineras av en renhjord omringad av skidåkare. En skidåkare med en en bunden ren i täten. Längst ner en slingrande rajd med slädar ledd av en skidåkare med hund.
Bröderna Sahlin Smides och Reparationsverkstad. Vinkelbyggnaden till vänster var hovslageri, den mittre delen smedja och den högra cykelverkstad. Det var tidigare Wikholms Smidesverkstad, Hästboheden. Omkring sekelskiftet hade A. Wikholm tillverkning av plogar, harvar och diverse redskap, flyttade tillverkningen till Ockelbo (1904?) där den utökades. Där tillverkades den kända Wikholmsplogen som var mycket bra för gräsvallar.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation med postexpedition. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades den högra delen av stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Här syns arbetsgruppen vid kaffebordet. Vid den vänstra delen av bordet sitter fr v byråchef Karl-Axel Löfgren, byrådirektör Thorbjörn Seiden, Serafim Kitov, Bulgarien, Joseph Montlouis, tidigare generaldirektör i Guinea, nu anställd på UPU:s internationella byrå i Bern, samt driftdirektör Helge Jäder.
Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.