Begravningsprocession med bilar och hästar utanför Varbergs kyrka. Gatuvy från Kungsgatan. Bild 1: Hästekipage med kistan täckt av vita liljor. Kusken kan vara Alvar på Träslövsvägen som med sina hästar brukade köra vid begravningar. I förgrunden ses en prestaver. Sett från söder. Bild 2: De sörjande kommer ut från kyrkan och går mot likbilen till höger. Bild 3: Processionen sedd från norr med två hästekipage och en öppen bil.
Från 299 kr
Vattentornet i Linköping under uppbyggnad. Vattentornet togs i drift i början av juni 1958. Utsikt från vattentornet mot söder med Södra Majelden i förgrunden. Vattentornet är 46 meter högt. Byggarbetsplats. Utsikt. Byggarbetare. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Här ser vi manbyggnaden från söder en sommardag med vajade rågåker i förgrunden. Manbyggnaden ser ut att vara i bra skick med rätt nytt spåntak och hela väggar och fönster. Bakom den stora oxeln ligger brygghuset, t v står en stor vedstapel, som stängde av gårdsplanen mot de öppna markerna i norr. Det är lite svårt att tänka sig att detta ställe revs några år efteråt.
Odlarglädje på Hunnebergsgärdet i Linköping. Den exakta platsen kan bestämmas till omedelbart söder om Hunnebergsgatan 12 och 14, där sedermera Brunnsgatan kom att läggas ut och dela området mot Folkskoleseminariet. Från år 1898 arrenderades gärdet av trädgårdsmästaren Carl Fredrik Thörnborg, som med sin familj hade bostad i nämnda Hunnebergsgatan 14. Personerna på bilden överensstämmer emellertid inte med framför allt makarna Thörnborgs barn. Oavsett en fin bild, ett levande ögonblick i en familjs liv.
Tinnerbäckslyckorna var ett begrepp i Linköping som sedan länge tappat sin betydelse. Från början ett jordbruksområde söder om staden, som från det sena 1800-talet började bebyggas med villor och flerfamiljshus. I bostadsbristens tid växte här fram en relativt oreglerad förstad som idag ingår i stadsdelen Hejdegården. Omkring 1910 kunde man finna denna vy mot området. De stora husen låg utmed dåvarande Tinnerbäcksgatan. Kallbadhuset tillhörde Tekniska fabriken Gripen.
Centrala Linköping ett gått stycke in på 1900-talet. Fotoåret 1929 var den här typen av idylliska miljöer ännu möjliga att uppleva. Bilden visar gården till Nygatan 16 med kameran riktad mot norr. Liksom i andra svenska städer kom Linköpings centrala delar att radikalt förändras under främst 1950- och 60-talen. Efterkrigstidens högkonjunktur innebar ett starkt ökat bostadsbyggande och en förändring av den kommersiella strukturen från detaljhandel och småverkstäder till utrymmeskrävande varuhus. enna Gårdsinteriör från Nygatan 16 i Linköping. Vy från söder.
Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild mot udden från söder, kort före anpassningen till fridlyst område.
Hesekillegatan- J F Hellmansgatan, kvarteret Vesslan foto av fabriksbyggnad Trelleborgs Velocipedfabrik från söder mot norr å tomt nummer 1 2/8 1930, i förgrunden sotaren Hansson, 89:1001, negativ 11111, fastigheten uppförd 1898 av Hullins Möbelfabrik. Genom offentlig auktion 11/2 1902 inropades den av grosshandlare J M Streiffert i Malmö för 11800:-. Fastigheten såldes 5/9 1903 till grosshandlare Österling Malmö för 16000:-. Den nye ägaren skall tillverka piskar och liknande artiklar, Vesslan 1 stg 963, Vesslan 4
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall mot söder. Balkbro som användes vid transport till och från reaktorhall, laddmaskin (bränslebytesmaskin) samt 120 tons travers. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1938. Fotot är taget mot söder och i förgrunden kan stockrester ses, lite längre fram även rester av en pålrad. I bakgrunden står tre män, vid sidan av pumpen som användes för att hålla schaktet någorlunda torrt. Rester efter pålrader påträffades även vid andra delar längs med borgkullens kant i samband med de arkeologiska undersökningarna, som bedrevs av Huskvarna hembygdsförening mellan åren 1931-1942.
Tre kvinnliga sjukvårdsbiträden har rast och sitter på gräsmattan framför Mölndals sjukhus fasad mot söder, cirka 1940. Något längre till vänster ses en skada på bilden. I bakgrunden ses en manlig patient på en balkong. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Västra Vallgatan i Varberg sedd mot söder. Huset till vänster med valmat mansardtak och pilastrar längs fasaderna är Torellska huset, ligger i kvarteret Professorn. Det är polarforskaren Otto Torells (1828-1900) barndomshem. Till höger närmast kameran skymtar det sk Wallmanska huset i Järnvägsparken, skylt "Privat hotell". På husen till vänster görs reklam för: Guldsmed John Victorin, Kanolds Monark Choklad, Pellerins margarin, Gästis matsalar-Café, Nya Konditoriet, Fastens café, Åke Jönssons konditori och café, mm.
Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 2 och 1 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 och 28 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot söder. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Restaurangen låg i närmsta delen av huset, i Mörten 2. Vic Kemtvätt låg i bortre änden av huset, i Mörten 1. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Byggnadsdokumentation av Akzo Nobel på Ågatan 44 i Lackarebäck, 2000-02-15. Fasad mot söder. Akzo Nobel driver en verksamhet inom läkemedel, färg och kemi i ett 80-tal länder runt om i världen, varav ett 30-tal fabriker finns i Sverige. I området Bohus och Skoghall ansvarar Akzo Nobel Base Chemicals Sweden mest för den svenska kloralkaliverksamheten, vilket omfattar klor, natriumhydroxid, saltsyra och natriumhypoklorit. Man tillverkar också monoklorättiksyra (MCA) i Skoghall för Functional Chemicals räkning. Relaterade motiv: 2004_0630 - 0652.
Bygdespelets Vänner ger Gideon Wahlbergs folklustspel "Söder om Slussen" I rollerna, från vänster: Daniel Nyrén - Pelle Rask, dräng Annelie Silversten - Linda, buteljsköljerska Rickard Norman - Oskar, sotare Marit Deubler - Elsa Gustafsson, fabrikörens dotter Marcus Olsson - Axel Johnsson, kassör och kontorschef okänd okänd okänd Birgitta Deubler Roland Jansson - Johan Gustafsson, fabrikör och Ulla Hellström - Märta, buteljsköljerska (Platsen är gården bakom Museet på Nygatan 41, ner mot Smedjegatan)
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Amanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels obearbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimensioner var 4,25 x 6 meter med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar källaringången vänd mot söder. Vy mot sydväst.
Vasikkavuoma
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.