'Översiktsbild av grusavlagringens lagerföljd i ena väggen av grustaget. 1 person stående nere i grustaget med mätstock i handen. :: Bildtext: ''Västra och norra väggen i södra gropens norra schakt. Fig. 9'' ''Dösebacka detalj från södra ändan av platån, norra grusgropen, norra och västra väggen. Väster till vänster i bilden och öster till höger i bilden.'' :: :: På bilden finns siffror utsatta, :: 1 (A1): Översta moränen :: 2 (A4): Gula sanden :: 3 (C-lagret): Andra morän :: 4 (C): Grå sanden :: 5 (D2): Röda kantiga gruset :: 6 (D): Undre grå sanden :: ''Vid 5 - till vänster om avvägningsstången vilar röda kantiga gruset på det oskiktade röda kantiga gruset.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 7058:1-32.'
Från 299 kr
Tävelsås kyrka anses ha medeltida anor. På den plats där den nuvarande kyrkan är belägen uppfördes en kyrkobyggnad i trä under 1500-talet. Denna kyrka användes fram till 1784 då den revs eftersom ett beslut fattats om uppförande av en ny kyrka. Vid samma tid revs även dåvarande grannsocknen Toftas träkyrka. Tofta församling sammanslogs 1785 med Tävelsås församling. Virke från den båda rivna kyrkorna användes vid uppförande av den nya kyrkan 1784-85. Ursprungligen hade kyrkan en fristående klockstapel med fyra klockor. 1797 flyttades denna och infogades i långhusets västra del och fick funktion av kyrktorn. 1880-1882 byggdes kyrkan om och utvidgades med korsarmar och en sakristia i öster.
Brevkort, "Parti af Varberg", skrivet 1902. Motivet är en utsikt från fästningen mot staden i öster med del av Platsarna till höger i bild. Gerlachska huset och dess stallar syns mitt i bild på den breda Bäckgatans vänstra sida. Längre upp på gatans högra sida ses Sparbanken och som uppfördes 1898 - fotografiet måste således vara taget mellan 1898-1902. Vid horisonten ses Träslövs kyrka, till vänster om Varbergs kyrktorn. Jeppa Förstbergs handelsträdgård ligger till vänster i bild och byggnaden nedtill med vågräta fasadband är 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen.
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum. Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål. Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet. Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor - med den originella trappgaveln - ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian. Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören - med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler - är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Född i ett prästhem stod det till buds för Theodor Könsberg att studera. Faderns kyrkoherdetjänst i Törnevalla strax öster om Linköping gjorde en plats i stadens trivialskola lämplig. Han återfinns som inskriven vid skolan redan från 8-årsåldern. Som förstfödde son vore vidare kyrkliga studier att vänta, men istället kom han att välja Ultuna lantbruksinstitut i Uppsala. Det kan förklaras med att fadern, vid sidan av sin tjänstebostad som kyrkoherde, ägde det större lantbruket Reva Frälsegård i samma församling. Efter kyrkoherdens död 1862 flyttade de kvarvarande familjemedlemmarna således till Reva där man kan förmoda att Thoedor kom att leda gårdens arbetet. Redan år 1865 bröt han emellertid upp från gården för att bli godsägare till Ylingstad i Furingstad och vidare till Låstad säteri i samma socken. Från 1868 var han gift med Selma Amalia Bredenberg. Här porträtterad 1863.
Samma dag som Masse var hos Bergman och fotograferade manbyggnaden och gårdsfolket, se Bild 569, så tog han en bild av grannparten från den s k Äutakarn mellan parterna. Bilden är tagen från öster alldeles utanför Bergmans tomt med en fantastisk vy över hela Olssons part. Här ser man den långa ursprungliga ladugården fran 1870 med sitt halmtak. Intill står tröskhuset, som troligen nyligen fått ett märkligt brutet spåntak. Där intill bodlängan, se Bild 577. T h om ladugården skymtar den översta delen av taket till ladugårdslängan mot vägen. Manbyggnaden är en stor parstuga från 1873, bakbygget innehållande kök, skafferi och två kamrar är något yngre, brygghusflygeln är nybyggd. Bak på tomten står en smedja. Mellan flygeln och åkern ligger en grönsaks- och fruktträdgård.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern, ca 3 000 - 1 500 före Kristus. Gånggriften är en ättegrav för någon bondesläkt. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum. Riksantikvarieämbetet. Västergötlands museum, Skara Storgatan 41, Stockholm Lagskyddat fornminne /Efter anslagstavla/. Bild 1: Lusthushögens gånggrift. Foto från väster. Bild 2: Foto från sydost. Bild 3: Foto av kullens bas från öster.
Kyrkans torn är från 1100-talet, inuti ombyggt och 1850-1851 försett med en lanternin. Salkyrkan är från 1851 med en utskjutande absid i öster, samt småutbyggnader i norr och söder. Allt ritat av J F Åbom 1848. Grunden till en medeltida absid kyrka ligger under golvet. Den har troligen också haft östtorn och i så fall varit en klövsadelkyrka. Altartavlan är målad 1749 av Peter Bushberg. Kristus på korset och Maria Magdalena. Predikstolen är gjord av Johnas Berggren "stofferad" 1780 av And G Wadsten. I kyrkan finns också en gammal åttkantig dopfunt som försetts med en ny stenfot, samt en av ek från 1899 snidad av Anton Wahledov. Skänkt till kyrkan 1929 en modell av fullriggaren Nanhild. Storklockan gjuten 1887 av Joh A Beckman & Co. Mellanklockan i det Meyerska klockgjuteriet 1680. Lillklockan 1728 av Gerhard Meyer. Den var tidigare vällingklocka vid Alunbruket och skänktes till kyrkan 1929.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639 Axevalla hed, mötes- och lägerplats 1745-1916 för Västgöta regemente och 1745- 1913 för Skaraborgs regemente, belägen i Axvall, 8 km ö. om Skara. En sänka, "Drågen", utgjorde gräns mellan regementenas områden, Västgöta i väster och Skara- borgs i öster. Åren1848, 1858 och 1865 hölls storläger på A., med också norskt deltagande. Vid A. finns en ännu intakt kulturhistorisk miljö från lägertiden bevarad. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=121641
Kalmar domkyrka. Interiör från sydväst. Fototid: 10/10 1890. Kalmar domkyrka ritades av Nicodemus Tessin d.ä. och är ett av den italienskinspirerade barockens främsta monument i Sverige. Den grundlades 1660 men fullbordades inte förrän strax efter 1700. Kyrkan är byggd av sten i långsträckt korsform med absider i öster och väster samt fyra lanterninkrönta torn i korsarmarnas vinklar. Fasaderna har pilastrar och gavlarna voluter m.m. av huggen sten. Även interiören är indelad med pilastrar. Altaruppsatsen från 1712 är utförd av Caspar Schröder efter Nicodemus Tessin d.y:s ritningar med altarmålning troligen av David von Krafft. Predikstolen har tillhört den gamla stadskyrkan - Storkyrkan - och är troligen ett krigsbyte från 1630-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=220001
Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
fotografi
Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument. Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
Skolan var socknens stolthet och Masse har tagit ett par bilder av den blott 6 år gamla skolan sedd från vägen. En tidigare skola låg ungefär där sockenmagasinet står idag, öster om kyrkan. Man kan säga att sockenmagasinet och skolan bytte plats 1897. Magasinet stod ungefär där flaggstången står på bilden och den hade endast en mycket liten tomt ikring sig, utanför denna var det åker. Skolan kom att ta väsentligt mera yta i anspråk. Skolan är byggd i för tiden modern stil med lite påverkan från snickarglädjestilen. Till vänster var småskolan och bakom den storskolan, mitt i huset var en korridor. Till höger var det lärarbostäder. Skolan var i bruk till 1988. Därefter blev den kooperativt dagis och församlingssal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.