Trolleholm järnvägsstation. Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 2, första littera var HHJ lok 4 "Bjuf". Loket tillverkades 1874 av Beyer Peacock & Co. Det skrotades 1935.
Från 299 kr
Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 2, första littera var HHJ lok 4 "Bjuf". Loket tillverkades 1874 av Beyer Peacock & Co. Det skrotades 1935.
Ljungbyhed järnvägsstation. Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 1, första littera var HHJ lok 3 "Gunnarstorp". Loket tillverkades 1874 av Beyer Peacock & Co. Det skrotades 1935.
Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 1, första littera var HHJ lok 3 "Gunnarstorp". Loket tillverkades 1874 av Beyer Peacock & Co. Det skrotades 1935.
Leveransfoto, Göteborg Hallandsbanan, GHB lok 1. Ångloket tillverkades 1886 av Nohab. 1896 såldes det till Statens Järnvägar och fick littera SJ VKBa2 477. Det blev skrotat 1931.
Ånglok, Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 4. Före detta Mora – Väners Järnväg, MVJ lok 14. Loket tillverkades 1914 av Nohab. 1935 köptes av BUJ.
Statens Järnvägar, SJ K7 1548. Före detta Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 1. Loket tillverkades 1917 av Nohab. 1940 förstatligades det. Loket skrotades 1963
Malmtåg vid Rällssjö på linjen mellan Rällså och Vasselhyttan. Tfv Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ Ma 402. Loket tillverkades 1954 av ASEA och Falun.
Tfv Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ Bt 308. Loket tillverkades 1955 av ASEA och Nohab. Lokalgodståg på linjen mellan Vasselhyttan och Rälså.
Tfv Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ Bt 302. Loket tillverkades 1954 av ASEA och Nohab. Lokaltåg på linjen mellan Vasselhyttan och Rälså.
Statens Järnvägar, SJ E6 1705. Ånglok är före detta Stockholm – Västerås – Bergslagens Järnväg, SWB lok 66, som tillverkades 1915 av Nohab.
Statens Järnvägar, SJ ellok 1. Personvagnen är SJ Abo1 1093 som har utrustats för att delta i försöken. Tillverkare Westinghouse Electric & Manufacturing Co i Pittsburg, USA. Modellen var ett tvåaxliogt ramverkslok med gjutna ramar enligt amerikansk standard för mindre likströmslok. Båda axlarna var drivna och motorerna var tassmotorer. Motorns moment överfördes till drivaxeln genom en ensidig kuggväxel. Användes på banan mellan Stockholm - Tomteboda - Järva. På Värtabanan hade loket framfört tåg med en högsta vikt av 160 ton.
Lok nr 1 på provsträckan för elektriska försöksdriften vid Järva station. Tillverkare Westinghouse Electric & Manufacturing Co i Pittsburg, USA. Modellen var ett tvåaxligt ramverkslok med gjutna ramar enligt amerikansk standard för mindre likströmslok. Båda axlarna var drivna och motorerna var tassmotorer. Motorns moment överfördes till drivaxeln genom en ensidig kuggväxel. Användes på banan mellan Stockholm - Tomteboda - Järva. På Värtabanan hade loket framfört tåg med en högsta vikt av 160ton.
Statens Järnvägar, SJ ellok 1. Personvagnen är SJ Bo3 1506 som har utrustats för att delta i försöken. Tillverkare Westinghouse Electric & Manufacturing Co i Pittsburg, USA. Modellen var ett tvåaxliogt ramverkslok med gjutna ramar enligt amerikansk standard för mindre likströmslok. Båda axlarna var drivna och motorerna var tassmotorer. Motorns moment överfördes till drivaxeln genom en ensidig kuggväxel. Användes på banan mellan Stockholm - Tomteboda - Järva. På Värtabanan hade loket framfört tåg med en högsta vikt av 160 ton.
Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vana att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Här med barnbarnen Ann-Christine och Erling Bengtsson. Uppe till höger ses torsk hänga på tork ( läs mer om den i mappen samlingar/dok/mat). I bakgrunden Hildings egen tillverkade segelkanot. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Vy mot sammanfogningsmaskin och i bakgrunden maskin för fasning av lock och botten. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På grunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Remtransmission i taket. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Maskin för fasning av lock och botten. Bild 3 visar en detalj. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Hyvel för fasning av tunnstavar. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.