Rautasjaure - Vealebákti
Från 299 kr
Jukkasjärvi 175:1
Rautas
Bäverholmen
Brunnby 34:1
Stenåsa 61:2
Varholm
Överselö 355
På dubbelgården Smedstorps ägor uppfördes i början av 1800-talet Norra och Södra Hagalund, vilket bilden visar den sistnämnda. Periodvis noteras de som "Lilla" respektive "Stora" Hagalund. Stugorna fungerade inte som torp i bemärkelsen dagsverksskyldiga hyresgäster. Istället ska de ses som mer lösligt reglerade bostäder för gårdens personal, hantverkare i socknen och periodvis som så kallade back- eller undantagsstugor för sockenbor med hjälpbehov. Norra Hagalund är sedan länge riven men den södra stugan är väl hävdad och ingår i det kulturreservat som år 2001 bildades vid Smedstorp. Gårdens huvudanläggning byggnadsminnesförklarades redan 1964. Här Södra Hagalund från öster kort efter slutförd restaurering. Foto 1984.
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Interiör från Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Mot gränden i Söderköping som i ett senare skede namngivits Bengt E Nyströms väg. I väster begränsad sedan 1911 av det vackra stadshotellet och i öster av den så kallade Nyströmska fastigheten sedan över 100 år dessförinnan. En glimt av husets gavel ses till höger i bilden. Från födseln år 1886 var upplysningsvis gatunamnets upphovsman uppvuxen i huset. Fadern var stadsläkare i Söderköping, själv kom han i vuxen ålder att bli lärare men är kanske främst ihågkommen som poet och psalmdiktare. Bortom trädet skymtar stadens brandstation, sedan länge riven. Foto 1948.
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Nyströms korinredning byttes i stora drag ut för en mer livlig jugendstil. Ett halvrunt fönster i koret murades igen, två rikt dekorerade dörrar och nummertavlorna samt altartavlan av Pehr Hörberg togs bort för att ersättas med bland annat det stora bildskåpet över altaret. Predikstolen utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Motiv från Råby chokladfabrik, strax öster om Ljungsbro. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källaren mot öster.
'Jättemyrstack, omkrets vid marken ca 10-11 m , 3 m hög. :: Tidningsurklipp på baksidan av montaget lydande: :: ''En väldig myrstack finnes i en af skogarna strax öster om Växjö. Den når en höjd af nära tre meter och har en omkrets vid marken av minst 10 a´11 meter. Formen är regelbundet höstackliknande. En hel mängd myrvägar leda från stacken ut i skogen, där de grena ut sig åt alla håll. Äldre personer, som besett stacken, säga sig aldrig ha sett dess make berättar Smål. P:n.'''
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.