Den här lilla boden med oregelbundet takfall undgick uthusens rivning. Den innehåller sannolikt två grishus t v och dass t h. Sådana här småhus var mycket vanliga på gårdarna, en kvarleva från den tiden när varje djurslag och funktion hade sitt eget hus. Namnen kvarstod även sedan funktionerna slogs ihop, det heter t ex kohus trots att det bara är en del i en ladugårdsbyggnad.
Från 299 kr
Masse har tagit bilden från backkanten med fokus på hägnaderna och med gårdsparternas ladugårdstak skymtande över trädgårdens fruktträd. Här ser vi tre olika sorters tunar: en kullfallen vanlig bandtun ligger invuxen i buskar vid åkerdiket. Mot åkern står en räcktun med 5 räckar, vågräta gärdsel. Mot trädgården står en standtun, vars trolar, gärdsel, vilar mot en vanlig bandtun. Standtunarna har sitt ursprung i förhistoriska försvarsverk och har under senare århundraden används som skydd, främst för vinden, runt gårdens trädgård.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som i avsaknad av information och möjligheter till identifikation vi endast kan spekulera kring. Händelsen var uppenbart väl förberedd och rönte stort intresse. De svenska och norska unionsflaggorna ger bilden en hitre tidsgräns och äreporten har krönts med Riksvapnet. Ett kungabesök kan vara en så god gissning som någon. Föremålet för hyllningarna skulle då varit Oscar II på sejour i sitt hertigdöme Östergötland.
Porträtt av Mårten Sondén. Född i Linköping 1846 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Mårten Sondén att göra framgångsrik karriär som läkare i Stockholm med tjänstgöring vid bland andra Serafimerlasarettet, Ersta diakonisjukhus och Stockholms södra barnbördshus. Vid sidan av läkarpraktik även en tid lärare vid Stockholms undervisningsanstalt för barnmorskor. År 1896 fick han professors namn.
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Under sitt liv kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69. För ritningarna stod enligt uppgift den för Sverige synnerligen betydelsefulla arkitekten Helgo Zettervall. Resultatet blev för honom en typiskt fantasifull skapelse med element ur den historiska stilrepertoaren. Byggherre var av musikdirektör Hugo Beijer som efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse önskade ett ståndsmässigt boende. Från år 1880 ägdes slottet av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och dennes maka Carolina och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet och del av dess vackra park.
Makarna Munck låter dokumentera sitt hem i Linköping i samband med ett besök av vänner. Carl Bror Munck hade tillsammans med hustrun Hedda inflyttat till Linköping i anslutning till att han 1893 utsetts till chef över II arméfördelningen förlagd till Linköpings garnision. Paret hade sin bostad i hörnet av Kungsgatan-Platensgatan. Bland gästerna ser vi major, sedermera överstelöjtnant och överste Henrik Gondret och dennes maka Magdalena Lovis Koch samt fröken Treffenberg, som inte identifierats inom ramen för denna uppgift. Foto omkring 1895.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets paradsängkammare.
Med ett majestätiskt läge på en klippa invid den forna sjön Teden ståtar Ekenäs slott sedan tillkomsten kort före 1600-talets mitt. Byggherren Peder Gustafsson Banér inledde med sitt initiativ en ägolängd som i stort kom att följa släkten till år 1880. Slottets exteriör är sedan epoken Banér i det närmaste orörd. Detsamma gäller dock inte för dess omgivning, som påverkats av sjöns utdikning som genomfördes omkring förra sekelskiftet.
Hilma Andersson på besök hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen, Sankt Anna. Hon var född i Drothem och tjänade en tid i vuxen ålder som piga i Börrum och Gryt. Under åren 1910-1914 provade hon lyckan i Stockholm, för att under sistnämnda år flytta till Sankt Anna och vidare ingå äktenskap med fiskaren Einar Andersson och bosatte sig i Fiskaretorpet under Engelholm. Om den angivna dateringen stämmer är hon här på besök kort före sitt beslut för ett liv i Sankt Anna.
Handlare Carl Sundström i Viby var vid sidan av sitt köpmannaskap en flitig fotograf. Här har han lockats över till grannarna i Viby Södergård där familj och släkt samlats på mangårdens veranda. Bland personerna har efterlevande indentifierat sin mor och mormor, Karin Kristina Johansson och Hedvig Kristina Forsberg. Tiden för bilden är omkring 1905. Upplysningsvis kom huset att rivas i slutet av 1920-talet och ersättas med nuvarande boställe.
Vy mot kvarteret Dukaten i Linköping. Närmast till vänster ses det så kallade Sundbergska barnhemmet. Initiativet hade tagits av garvare Gustaf Sundberg och dennes maka Carolina Wilhelmina som förlorat sitt enda barn, den blott 12 år gamla Gustaf Viktor. Av parets kvarlåtenskap bildades Sundbergska stiftelsen som kom att driva två barnhem, ett för flickor invid Barnhemsgatan och ett för pojkar i byggnaden på bilden, vilken stod färdig 1891. Villan till höger uppfördes av bankdirektör Bernhard Söderbaum och stod klar år 1900.
Våren 1960 invigdes Rally hotell i Linköping. Det lanserades som en innovativ kombination av hotell och motell och uppmärksammades stort. Hotellet har över åren bytt profil såväl som namn ett flertal gånger, men är ändå en välbekant byggnad för de flesta Linköpingsbor. Allt färre har däremot minnen av platsen dessförinnan. Här presenterar vi därför Storgatan 70 anno 1958, kort före rivningen för att ge plats åt det beskrivna hotellet. Från fastigheten hade Karl Gotthard Modin drivit sitt bleck- och plåtslageri.
Från Tannefors kvarnby 1949. Tiden för kvarndrift och annan vattenburen industri ser sitt slut. Kvarn 11 låter vattnet passera otämjt och inhyser istället smedja och reparationsverstad. Annat var det förr när kvarnens hjul och turbiner lät sig snurras och kvarnen stod öppen för luffare till den grad att den gick under namnet Krypin. Året efter bildens tillkomst började man anlägga Tannefors kraftstation som slutligen reglerade fallet.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast, bortom träden, ligger godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Parti av Linköping 1901, Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård. Längre ned på gatan skymtar Saluhallen från 1888 och bortom denna ses en snedställd gavel som förklaras av Trädgårdstorgets då vinkelställda västra sida. I bildens vänstra del ses det så kallade Trasberget, där bagare Jacob Lind senare kom att uppföra sitt affärshus. Stenhuset i fonden uppfördes 1885 i italiensk nyrenässans och är den enda byggnaden på bilden som ännu är bevarad.
I den snöiga trädgården bland de bara äppelträden har ett ungt brudpar valt att föreviga sin bröllopsdag. Fästfolket heter Magda Svensson och Mats Olivio Axelsson och bröllopet har de fått skynda på för redan till våren väntar de sitt första barn. Bruden är fortfarande hemmaboende, brukardotter i Djursdala, medan brudgummen har tjänst som bodbiträde hos handlare Österman i Strömsdal. Fotot är taget vintern 1916 vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna, rimligtvis den 20 februari då vigseln ägde rum.
Amatörfotografi som förevigat ett ögonblick från Otto Frödins utgrävning av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet. Hans undersökning av en kulle söder om Omberg bar initialt förväntning om en grav, men under jordmassorna uppenbarande sig en större byggnad, uppförd i samma fina stenhuggarteknik som kännetecknar det näraliggande Alvastra kloster. Frödins utgrävning påbörjades 1916 och när fotografen besökte platsen 1919 var undersökningen inne i sitt slutskede.
Den originellt tredelade porten till Winbladhs hus vid Klostergatan i Linköping. Gården har fått sitt namn efter makarna Magnus och Hilma Winbladh, som var dess ägare från mitten av 1800-talet. Varför gatuhuset försågs med tre ingångar är oklart, men faktumet har givit huset det alternativa namnet Treportshuset. På grund av ändrad gatunumrering hade gården i förstone adressen Klostergatan 24, sedermera Klostergatan 40. Upplysningsvis plockades huset ned år 1957 och flyttas till friluftmuseets Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.