Ållonö slott beläget på Vikbolandet i Östra Stenby socken. Slottet uppfördes omkring 1670 av riksrådet friherre Gustaf Kurck efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre. Byggnaden förstördes vid ryssarnas härjningar av svenska ostkusten 1719, men kunde återuppbyggas 1740-1744. Därefter har slottet restaurerats i omgångar men alla gånger utan större ingrepp i byggnadskroppen, varför den i nuvarande gestalt ger en god bild av stormaktstidens arkitektur. Bilden är från omkring 1930.
Från 299 kr
Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig. Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.
Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. Det närmaste huset uppfördes i jugendstil 1905 efter ritningar firma Pihlström & Eklund i Norrköping. Bortom reser sig två sammanbyggda femvåningshus i nationalromantiskt snitt. De bägge husen stod färdiga 1914 respektive 1915. Ritningarna utfördes av Johannes Dahl, Stockholm. Den låga byggnaden med gatunummer 11 inrymde vid tiden Systembolagets butik. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning av butikslokalen.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Arkitekt Erik Lallerstedt förvandlade den enkla empirekyrkan till en livlig jugenddekorerad helgedom. Predikstolen är dock ursprunglig och utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Tryckt text på framsidan av fotot: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Tryckt text på baksidan: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Utförer Copiering efter Fotografier och Taflor, samt fotografering af Hus, vyer och ritningar. Plåten förvaras i flera år för efterbeställning. O.B. Skriven text på baksidan: Sommaren 1890. 20/8. Ing. C.G. Wittenström, Fru Hilda Wittenström, Carl jr. Wittenström, Borgm. Radhe, Fru Radhe, Anders Radhe, Anna Radhe, Olga Radhe, Elsa Radhe, Prof. Berglind, Fru Berglind, Olga Berglind, Carry (?) Öhman, Rev. sekr. Reutersvärd, Fru Reutersvärd.
Heliga Korsets kyrka i Kalmar. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindqvist. Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybilade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Heliga Korsets församlingsgård. Kyrkan invigdes pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Heliga Korsets kyrka. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över romersk kejserliga troféer som är tagna av kung Gustaf Adolf och uti drottning Kristina minoritet- och regementstid under generalerna Banér och Torstenssons anförande ifrån år 1627 till år 1648. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över gamla svenska metallstycken och mörsare som legat på rikets fästningar, inberäknade de som är gjutna i Stralsund, Stettin och Greifswald samt några ryska troféer som av kung Gustaf Adolf är tagna med Ivangrada år 1612. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över danska troféer som är tagna under konung Karl Gustaf och Carl XI:s regementstider ifrån år 1658 till år 1678 som och på dem som år 1710 är tagna vid Helsingborg, under generalen greve Magnus Stenbocks anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Gamla högvaktens norra fasad. Byggnaden uppfördes 1821-1826 efter ritningar av J W Gerss. Byggnaden består av tre byggnadskroppar, varav samtliga är putsade. Mittendelen har i bottenvåningen en rundbågig arkad och kröns upptill av en fronton med ett runt fönster. Bottenvåningens fönster har rundbågiga fönsteröppningar medan mittdelens övre våning har raka fönsteröppningar. Taket täcks av falsad plåt och har två takkupor. På takkrönet finns även ett torn ritat av A P Wallenstrand.
Berggrenska gården var en av de få som stod kvar efter Gävle brand 1869. Den uppfördes för köpmannen och redaren Anders Berggren, efter ritningar 1813 av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. År 1891 inköptes Berggrenska gården för Borgareskolans räkning. Skolan stannade i gården till 1915, då den flyttade till f.d. Militärskolans byggnad vid Valbogatan. I Berggrenska gården har därefter en hushållslinje av Borgarskolan, Kommunala Vuxenskolan, Damfrisörskeskola och Läromedelscentralen haft sin hemvist i olika perioder.
Inreriör från Gösta Isakssons Mekaniska Verkstad, Kaserngatan 70, Gävle. 6 juni 1946. Gösta Isakssons Mekaniska verkstad grundades år 1927 av ingenjör Gösta Isaksson, vilken alltsedan sina lärlingsår konditionerat inom den mekaniska branschen på ett flertal platser i landet. Mekaniska verkstaden är utrustad med en modern maskinpark. Firman utför noggrannare mekaniska arbeten efter ritningar för olika industrier samt åtager sig även reparationsarbeten inom branschen. Bland firmans kunder märkas bl. a. Hofors Bruk, Sandvikens Jernverks A.-B., A.-B. Svensk Rakklinga m. fl.
Kyrkan av sten med torn och smalare tresidig sakristia byggdes 1863-70 efter J.F. Åboms ritningar som gemensam för Kinne-Kleva och Sil. Ruinen efter K:s romanska kyrka är belägen en km längre norrut. Flera inventarier från de rivna kyrkorna är bevarade, bl.a. en madonnabild från1100-talet, som på 1400-talet omändrats till Anna själv tredje, ett krucifix från ca 1400 och en pietà från 1400-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225226
Från Solliden, Drottning Victorias sommarvistelse. Gustav Heurlin, Stockholm, 1926. Solliden, kungligt sommarresidens. Dåvarande kronprinsessan Victoria förvärvade 1903 ett område vid Borgholms slott och lät, efter Torben Gruts ritningar, uppföra en italienskt inspirerad villa av sten där hon flyttade in 1906. Slottet ägs av Carl XVI Gustaf och bebos av kungafamiljen sommartid. Till S. hör en omfattande park. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=311434
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.