Porträtt av länsmaskinist John Carlsson i Linköping. Hans yrkestitel kan behöva förklaras och finner sitt behov i industrialismens alltmer ökade mekanisering inom jordbruket. Hushållningssällskapet i Östergötland hade inrättat tjänsten redan 1875 men indragit den under 1880-talet på grund av ekonomiska skäl. Behovet av stöd till jordbrukare vid uppsättningar och reparationer av jordbruksmaskiner kvarstod dock och år 1888 återinfördes tjänsten ånyo och från 1891 innehades den av den avbildade John Carlsson. År 1905 utgav han "Rådgifvare för maskinägare, smeder och skötare ....". Foto omkring 1900.
Från 299 kr
Porträtt av Carl Wilhelm Charleville under sin tid som biskop i Linköpings stift. Född i Fivelstad socken 1827 hade han före utnämningen till stiftets herde tjänstgjort som kyrkoherde i Törnevalla och i Vadstena, men även som lärare i Linköping, Norrköping och Örebro. Biskopstiden (1893-1906) präglades av Charlevilles karaktärsdrag som nitisk men flärdfri och enkel i sitt uppträde. Redan samtiden betraktade honom som lågkyrklig. Från 1860 gift med Magdalena "Malin" Charlotta Roman. Foto omkring 1900.
I samband med sin inflyttning till Linköping gjorde sig David Berkow ärende till Clara Wahlströms ateljé vid Repslagaregatans norra ände. Sitt klingande efternamn hade han lagt till sig med under sina studieår. Nu var de förbi och i bagaget till Linköping hade han några års arbete hos kronofogden i Väderstad. I Linköping etablerade han sig som så kallad landskontorist vid Länstyrelsen och kvarblev som sådan till pensioneringen. Där emellan kom giftemål med Gurli Teresia Zander och vidare två döttrar, födda 1917 respektive 1920.
Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
Vy mot Rhyzeliusgården i Linköping. Den spritputsade längan uppfördes 1723-24 som domprostgård. Stenhuset till höger söker sitt ursprung åtminstone 200 år dessförinnan. Till vänster om bildens huvudsakliga motiv är även fastigheten Kungsgatan 32 synlig, ett trots sina arkitektoniska värden sällan fotograferad hus. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Huset kom att rivas 1973.
Skarven mellan Klostergatan 34 och 32 i Linköping visar exempel på det tidiga 1900-talets uttryck. Närmast genom 20-talsklassicismens strama formspråk som följt på den mer livfulla jugendstilen. I den förstnämnda fastigheten drev en tid Emil Andersson, vad som kommit ur tiden, sin bosättningsaffär. I butikens utbud fanns självförståligt det som ett nytt hem kunde tänkas behöva. I det numera rivna huset till höger förestod Allan Jansson den i sitt utbud breddade bokhandeln Mörnestams Bok- & Pappershandel Eftr. Foto 1972.
Närbild, fotad från vänster, av bostadshusets vitmålade träfasad, två våningsplan med var sitt fönster med roströda karmar, ventiler och två porslins-isolatorer till el-/telekabel (se 2024_1532), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Nedanför porslins-isolatorerna sitter/hänger en avklippt kabel. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
En idag försvunnen Linköpingsmiljö vid åkanten där Nygatan möter Stångån. Tidens adress var Nygatan 2 men den vackra villan låg i längsled utmed Strandgatan. Fastighetens ägo går tillbaka till fabrikör Asklunds dagar och har med sitt angenäma läge sett en rad innehavare genom åren. Tiden för villan upphörde i samband med tillkomsten av Tekniska verkens anläggning i början av 1950-talet. Här en dokumentation från 1950.
Mansporträtt av konstnären Sigfrid Ullman, född i Varberg som son till prästen Magnus Ullman och Clara Mathilda Trahn. Han utbildade sig såväl i Stockholm och Paris på Académie Matisse som i Köpenhamn. Efter att ha bott utomlands i ca 10 år anställdes han 1929 som efterträdare till Tor Bjurström som lärare vid Göteborgs musei rit- och målarskola. Han bodde därefter kvar större delen av sitt liv i Göteborg.
Att ha sitt garage på annan plats än vid hemmet var förr en inte helt ovanlig lösning. Äldre tiders bostäder saknade inte sällan faciliteter för en bil. Med 1950- och 1960-talens ökade bilismen uppstod därför avsides garagelängor lite varstans. Vid dessa hade man ofta kollektivt ordnat smörjbrygga och andra anordningar för bilarnas underhåll och reparationer. Här de sedan länge rivna garagen vid Hjulsbro sluss. Våren 1964.
Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. Gjutning. Karl-Gustaf Johansson kallades för Kalle Sjöman eller Kalle Sailor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Maskinsättare Sven Ahlén var en av tidningens veteraner. Hösten 1952 var hans veckolön 180 kr. Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tryckning. Förstetryckaren Martin Blomberg och andretryckaren Oscar Nilsson. Den så kallade Crabtreepressen kunde trycka 40 000 tidningar i timmen. Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. Från vänster: John Österberg, Harry Johansson, Erik Kalm, Allan Engström och Harald Ekman. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hemmansägaren fröken Stina Jonsson på Jon-Jons i Trödje, i juli 1939. Reportage för Norrlandsposten. Stina Jonsson skrev dagbok under större delen av sitt liv. I dagboken berättar hon om Norrlandspostens besök den 13 juli: "Post o. handelsdag. Rävsat diken vid smedjan. Helen Vestberg och Petrus på besök Åter ute på slåttern men det började regna. 3 medarb. fr. Norrlandsposten här. Packat för Edsöfärden. Mannagr. pudd. krusbärssylt." Slåttern hade börjat tre dagar tidigare, den 10 juli.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.