Ett urval bilder inklusive reproduktioner tagna av fotograf Arvid Kjerling verksam i Karlstad från 1892 till 1917. Han började med en ateljé på Hamngatan 4 men flyttade pga nybyggnation på tomten i början på 1900-talet till en nyinrättad lokal på vindsplanet åt norr i fastigheten Drottninggatan 5. Några år efter Kjerlings död övertogs ateljén av Dan Gunner där han bedrev sin verksamhet, tidvis också med kollegan Sigfrid Lindholm, fram till flytten till Tingvallagatan 7 år 1931.
Från 299 kr
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans östra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida. Östra banhuvudet. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida och östra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster MTB-hallen. Till höger Reslagarbanans västra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader i örlogshamnen, Karlskrona. Byggnaden närmast till höger uppfördes troligen på 1780-talet som en tillbyggnad av den dåvarande Tackelkammarbyggnaden. År 1885 revs den ursprungliga delen av Tackelkammaren ned och även det sydöstra hushörnet revs av för att det nylagda järnvägsspåret skulle kunna passera in på området. Den kvarvarande delen av byggnaden inreddes till ekipagekontor. En funktion som den hade fram till 2008. Närmast bakom Ekipagekontoret är Mönstersalsbyggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans sydostra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. 1969 blev Repslagarbanan bygnadsminnesmärkt.
Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Barsta fiskeläge. De flesta i Barsta äger ett småbruk "torp", som kan föda 2-3 kor. Torpet drev man vid sidan av fisket. Numera har de flesta gjort sig av med sina djur, fisket bedrivs endast som fritidsfiske och man har förvärvsarbete på annat håll. Huset i mitten i förgrunden är en snickerifabrik, som drevs av två bröder fram tills dess att den lades ned i början av 1970-talet. Jfr Fo41774AB - 777AB.
Fettisdagstävlingarna, skolungdomens skidtävlingar. 13 februari 1951. Från Arbetarbladet 5 februari 2005. Solborg Norin, 67 år Gävle, det var hon som på ärvda skidor stakade sig fram i spåret med nummer 15 på. Hon var 14 år och gick på Stora Islandet och hade Gustaf Åberg som lärare. De fick fettisdagsbulle med varm mjölk efter loppet. Det var inte så vanligt med semlor på den tiden.
Fredrik Ahlgren, född 1858 i Visby, död 1907 i Gävle. Grundade 1885 firma F.Ahlgren som blev grunden för F.Ahlgrens Tekniska Fabrik vilka med tiden kom att tillverka kända godismärken som Läkerol, Ako, Ahlgrens bilar mfl. 1886 kom även brodern Adolf (1872-1957) in i företaget och det var han som tog över verksamheten efter Fredrik Ahlgrens död. Då inleddes den egentliga satsningen på konfektyr som gjorde företaget känt över hela världen framförallt genom Läkeroltabletten. Verksamheten kom att stanna i familjen Ahlgrens ägo fram till 1985.
HSJ hade en egen station fram till 1907/08 då en gemensam station byggdes Bråket mellan bolagen innan den nya stationen kom till finns skildrad i Skara Järnvägsblad 2/95. HSJ gamla stationshus transporterades bort och använddes som bostadshus. HSJ gamla godsmagasin revs vid den nya stationens byggnad och ersattes med ett nytt 'prydligt målat i rött, vitt och grönt' (Skara Järnvägsblad 95/2) Station anlagd 1874. Stationshuset ombyggdes helt 1923, två våningar i trä. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.