Statens Järnvägar, SJ Å 446. Före detta S&NJ 16. Ånglok med godsvagnar vid anläggningen av malmbanan. Lok tillverkat av Black & Hawtorn 1886som sadeltanklok . Tillverkningsnummer BH 918. Levererades först till S&N, Sverige och Norge Järnvägar. Såldes 1891 till Statens Järnvägar. Skrotades 1929 i Stockholms Gasverk.
Från 299 kr
Slipersbyte. Upprustning av Malmbanan Kiruna-Riksgränsen. Statens Järnvägar, SJ Da 885. Till vänster om spåret syns banbiträde Harry Palovaara, till höger om spåret syns banarbetarna Nils Nutti med ryggen mot kameran, till höger om honom Lars Pååve, längst ut till höger Johan Sunna.
Malmupplag i Luleå station. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan byggdes av Sverige & Norges Järnväg. Ångdriven kran.
"Arbetsspåret" byggs. Pallning över trätrumma. Gällivare-Jokkmokk. Arbetsspåret mellan Gällivare - Porjus våren 1911. Tjällossningen har gjort sitt och verkligen gjort spåret krokigt. Spåret snabbyggdes för att snabbt kunna transportera material till bygget av Porjus kraftverk. Det brådskade med kraftverket eftersom det skulle leverera kraften till den elektriska driften av Malmbanan.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 13/14 o 40 godsvagnar. (Dubbellok). Tillverkad av: Siemens 1915 Ram och vagnkorg byggd i Falun. Byggd för att användas på malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreratt O till 1919. Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreret O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 14. Slopad 1957. Skrotad 1959 i Notviken.
Statens Järnvägar, SJ malmtåg med lok Oa 10 Tillverkad av: Siemens 1915 i Tyskland. Dobbeltlok. Ram och vagnkorg byggd i Falun. Byggd till malmbanan Kiruna-Riksgränsen-Narvik. Littreret O till 1919. Fast kopplat med SJ Oa 9. Slopad 1954. Skrotad 1955 i Notviken.
Vägkorsning vid järnvägsstation Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
1964 fick Malmbanan en ny sidobana, nämligen den fyra mil långa banan från Råtsi strax söder om Kiruna till Svappavaara där en malmfyndighet nyligen hade börjat exploateras. Brytningen i Svappavaara lades ner redan 1983 i sviterna av stålverkskrisen. Pelletsverket på orten återstartades dock efter något år igen, varför banan fortfarande används. 1990 stod en annan stor investering färdig, nämligen en ny längre tunnel under berget Nuolja mellan Abisko och Björkliden
Gällivare 627:1
Jukkasjärvi 2654
Gällivare 610:1
Björkliden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.