Det här är grundvagnen, vilken bestod av en främre och en bakre del, sammanhållna av en rund stam, langviten eller langguten. Langviten stack ut genom bakvagnen och genom hål på olika avstånd i langviten, kunde man med en bult genom bakvagnens fäste och in genom langviten bestämma hur lång vagnen skulle göras för att passa ett visst flak. Vid fästet i framvagnen var vagnen ledad. Bakhjulen var ofta större än framhjulen. Fie Jakob Karlsson vagn är nytjärad.
Från 299 kr
Knipbo i av pillkråka urhålkat bo. Knipägg där 1928 12/9 19259 5 oruv. Ägg. Gammal, torr tallstam med av spillkråka upphackat hål, bebott av Knipa. Som här hade bo 1928 och 1929. Vid fototillfället, den 12 juni 1929 innehöll boet 5 oruvade ägg. Stolandets kronopark, Gällivare S:n Norrb. Lappmark. Platsen belägen helt nära Muorkaforsen i råneälven c:a 8 km ö. om Polcirkelns järnv.station (omgivningen kring boet är genom avverkning utglesnad, helartad tallskog.
Beskrivning till planskissen: a) trappsteg, b) mjölbinge i två fack, c) bänk, d) lufttrumma, g) före detta spannmålsbingar, i) glugg, k) stödkäpp respektive hål för dito, till källarinredningen, l) stort laggkärl, m) låg fylld grav med murad kant, n) katthål. Knuttimrad källarbod. Grundens 3, 94 à 3, 97. Bottenvåningens längd ca 3, 80 meter. Övervåning. B 25 cm större. Härtill planer, foton av två motiv och beskrivning.
Grybe golf, Gustavsvik 17 juni 1967 Två män klädda i vita skjortor och ljusa byxor spelar golf på en golfbana. Mannen i förgrunden bär en vit- och mörkrandig keps på huvudet och håller på och puttar ner den vita golfbollen med en klubba i ett intilliggande hål. Den andre mannen bär en vit- och mörkrutig hatt och står bredvid stången som en vimpel är fäst på och som står intill hålet. Han håller sin golfklubba i vänsterhanden.
Missionsläger 10 augusti 1967 En vuxen kvinna sitter utanför ingången till ett tält tillsammans med tre stycken ungdomar- två flickor och en pojke. Runt tältet löper ett staket sammanfogat av pinnar. Hon visar dem en lång pinne fylld med hål. En afrikansk skulptur står lutad mot hennes knä. En skylt står vid sidan om hyddan med texten "Missionär." Bakom denna står en djurskalle invid hyddan. I bakgrunden står en väska på gräsmattan. Ett tält syns även i bakgrunden.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen i tunneln mot trappschakt 001. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen på Åke " i berget" Bergman i tunneln från trappschakt 001in i tunneln. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen i tunneln från trappschakt 001in i tunneln. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Dagisbarn som leker utomhus vid Katrinebergs daghem. En flicka står inne i en rund, hög (ca 1 meter), smal trätunna som är omgärdad av spännband i stål. Det liknar en slags enkel kiosk, gjord av långsmala högstående ribbor, med ett fyrkantigt stort hål i mitten, så att man kan titta ut. Utanför står en liten flicka, klädd i byxor, jacka och blommig mössa. Hon tittar på den lite större flickan innanför.
- Föremål -
rotor, dokumentation, maskinhall, vattenkraftverk, transformator, kraftstation, turbin, kulturmiljövård, aggregat, generator
Soidet är förfallet, i förgrunden har det rasat in i den s k källaren där tjäran rann ut vid bränningen. Själva soidet ser ut som en stor stenlagd tratt med hål längst ner, det skauge, ögat. Därifrån rann tjäran ner i en urholkad och urborrad stock till en tapp i stockens ände och därifrån fyllde man spann med tjära som sedan hälldes i tunnor. Ett soide pyrde i flera dygn och skulle passas noga likt en mila så det inte brann upp. Detta soide restaurerades på 1970-talet och man brände där en gång under Vanges Lasse Bendelins i Burs ledning. Soidet ligger mellan Smiss och skjutbanan.
Här är skollärare Söderdal ute på Lausbackar med barnen för att plantera tallar en solig vårdag. De står nära Masses torp, vars ladugård skymtar till höger och i mitten syns ladugården till Söderlund/Jakobssons torp. Tallarna bakom barnen är den "tallunden" Masse nämner om i Bild 875. Pojkarna gör tydligen hål för plantorna med spett. Man kan gissa att det är flickorna som skall stoppa ner plantorna i hålen. Söderdal myser och det ser ut att vara trevlig stämning. Tallplantorna tog sig och hela backarna är nu nästan igenvuxna, bara norra ändan som röjts är öppen och en bit vid Bjärges mot Kauparve och öster om Mattsarve.
Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. I "vär´t", det hus som förut stod där det här synliga övre ljusa huset är uppfört, bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.