Bildsvit från Alsters herrgård år 1933. Gården ägdes då av förre överläkaren Per Clarholm och vid hans död 1942 donerades den till Värmlands läns landsting och användes som konvalescenthem till 1970. Idag är den minnesgård över Gustaf Fröding.
Från 299 kr
Arbetsstyrka vid Alsters bruk på en bild från ca 1910. Personer från vänster: Kvarnmästare Edström, Johan Andersson, Oscar Branzell, Johan H Zetterberg, Warg, Emil Wennerström, Lindström, Pettersson, Vågmästare Andersson, Axel Ljung, Johan Ljung, Bergkvist, Anders Andersson.
skeppsporträtt, fotografi
Lenhovda 296:1
Lenhovda 294:1
Tre personer på bron över Gunnerudsälven. Finns på den väg som går emellan Karlstad Universitet och Filipstad. En så kallad Kungsväg, det vill säga en av de vägar som först anpassades för hjulburna fordon (om man nu kan kalla häst och vagn för det). Källa: Benkt Eriksson, före detta förvaltare för Alsters Industrier.
Större industribyggnad i sten, med järnväg i förgrunden. Till höger ser vi skorsten till brännugnen. Vi ser även dammen, torkanläggningen och tvätteriet, den lilla utbyggnaden på kvarnen. Längre inåt vänster finns transportbanan som går över älvfåran från kvarnen till slutprodukten. Källa: Benkt Eriksson, före detta förvaltare för Alsters Industrier.
Porträtt av Gustaf Fröding. Gustaf Fröding, svensk skald, född 22 augusti 1860 på Alsters bruk utanför Karlstad, död 8 februari 1911 i Stockholm. Hans mor Emilia Agardh, dotter till biskop C.A. Agardh, skötte hushållet ensam sedan fadern Ferdinand Fröding 1865 insjuknat i "nervösa åkommor", något som låg i släkten. Familjen bosatte sig 1867 i Kristinehamn. Gustaf tog studentexamen i Karlstad 1880. 1881 blev han myndig och samma år dog fadern. Gustaf hade då börjat studera i Uppsala, men festade upp arvet på 17.000 kronor under två år och lyckades därefter inte återuppta sina studier. Vårterminen 1885 återupptog han studier i språk och litteratur, som visserligen inte slutfördes, men som fick honom intresserad av poeterna Shelley, Burns och Byron. Under 1885 börjande han publicera dikter i Karlstads-Tidningen. 1887 blev han anställd vid Karlstads-Tidningen, men 1889 försämrades hans psykiska hälsa. Tack vare ett nytt arv kunde han tillbringa tid vid en tysk kurort, och där sammanställde han debutsamlingen Gitarr och dragharmonika, som utkom i maj 1891. I ytterligare tre år var han anställd vid Karlstads-Tidningen men 1894 blev han sinnessjuk, möjligen schizofren. Strax före insjuknandet hade han färdigställt samligen Nya dikter. De båda samlingarna Räggler och paschaser utkom 1895 och 1897. 1896 kom Stänk och flikar. 1897 kom Nytt och gammalt och 1898 Gralstänk samt broschyrerna Om lifsmonader och Grillfängerier. 1898 togs Gustaf Fröding in på Uppsala hospital och utskrevs därifrån 1905. Från 1906 och fram till döden den 8 februari 1911 vårdades han i Stockholm med undantag av vissa friska perioder. Han skrev 1908 samlingen Reconvalescentia som utgavs 1913. 1910 utkom Efterskörd. Gustaf Fröding är begraven i Uppsala. Källa: www.skolor.lund.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.