Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
Från 299 kr
C J Sehlberg d.y. Född: 1821 i Gävle död: 1901 Sehberg var även verksam som politiker och ledamot av stadsfullmäktige. Son till rådmannen och grosshandlaren N J Sehlberg och sonson till grosshandlaren Carl Jacob Sehlberg d.ä. För bilder och levnadsdata på dessa personer samt fler ur den gamla gävlesläkten Sehlberg, se W. Lindeberg Gävle - Ett Bildgalleri (1924) sid 159.
F.O. Flensburg född i Malmö 1820, död i Gävle 1883. Verksam som apotekare vid Apoteket Lejonet från 1844 fram till 1857. (Ägare 1846-1861). Efter detta blev han handels- och industriman och startade flera fabriker inom trä och cellulosa. Blev 1871 tysk konsul i Gävle. Far till grosshandlaren, politikern och konsuln Oscar Flensburg.(Bild: B 259)
Willhelm Lindeberg född 1861 död: 1941 blev Gävles första stadsbibliotekarie 1907-1931. Innan dess verksam som grosshandlare. Lindeberg hade ett stort intresse för Gävles personhistoria och samlade på visitkort. En samling som idag finns i länsmuseets ägo. Han författade också böcker med bilder på viktiga Gävle personer, ett exempel är "Gävle Ett bildgaleri" från 1924. Enligt uppgift blev Agda Sjöberg sedermera fru Lindeberg.
Wilhelm Lindeberg född 1861 död: 1941. Gävles första stadsbibliotekarie 1907-1931. Innan dess verksam som grosshandlare. Lindeberg hade ett stort intresse för Gävles personhistoria och samlade på visitkort. En samling som idag finns i länsmuseets ägo. Han författade också böcker med bilder på viktiga Gävle personer, ett exempel är "Gävle Ett bildgaleri" från 1924. Enligt uppgift blev Agda Sjöberg sedermera fru Lindeberg.
Mannen i mitten är Carl Nordgren, som troligtvis sitter med Eva Brundin i famnen. Flickan till vänster är Märta Nordgren, hennes mamma Gertrud Nordgren (syster till Elna) står bakom. Kvinnan i mitten okänd, men till höger står Elnas halvsyster Lisa som var verksam i Stockholm och förblev ogift.
C.J. Sehlberg d.y. Född: 1821 i Gävle död: 1901 Sehberg var även verksam som politiker och ledamot av stadsfullmäktige. Son till rådmannen och grosshandlaren N.J. Sehlberg och sonson till Grosshandlaren Carl Jacob Sehlberg d.ä. För bilder och personfakta på dessa personer samt fler ur den gamla gävlesläkten Sehlberg, se W. Lindeberg Gävle - Ett Bildgalleri (1924) sid 159.
Född: 1855 Död: 1932 . Verksam som grosshandlare. Blev sedermera ordförande i Korsnäs Sågverks AB, Gävle Stads Sparbank och Gävle Manufaktur samt ledamot i ett flertal andra förenings- och bolagsstyrelser. Utsedd till tysk konsul 1884. Ordförande i drätselkammaren 1903-07 och ordförande i stadsfullmäktige 1907-19. Flensburg var den ledande högerpolitikern i Gävle under 1900-talets två första decennier. Son till Konsul F.O. Flensburg, farbror till Ellen Flensburg.
Utbildad ingenjör, blev disponent för AB Gefle Verkstäder 1893. Innan dess verksam vid Uddeholm och Hagfors. Ledamot av stadsfullmäktige och drätselskammaren i Gävle. Avled vid 60 års ålder den 6 september 1907?. (Hvar 8 dag, 8:e upplagan, tryckår 1907, sid 815)
Rantens Strå- & filthattfabrik. Kontors- och lagerpersonal 1919. Dei-Johannes Åsander (sittande). Från vänster: Johansson, Lillie Wennberg, Emil Nyrén, Anna Leijon, Gillis Rydberg, Ewald Tidblad, Astrid Alner, John Gylander. Bilden inlånad av Emil Nyrén. Emil Nyrén började i firman 1917, och var verksam som disponent under åren 1947-1955.
Lektor Ludvig Lindroth i ungefärlig tid för sitt giftemål med Louise af Burén 1872. Lindroth var då sedan en tid knuten till Beskowska skolan i Stockholm och där verksam som huvudlärare i latin och grekiska. En längre period var han även skolans föreståndare och utgav en rad böcker i sina ämnen. En tid efter makans död 1904 slog han sig ned på gården Kvissberg nära Vadstena och innehade där ett flertal förtroendeuppdrag i församling och kommun.
Karlstad efter branden 1865 med tältstaden för hemlösa. I bakgrunden Södra Herrhagen med till vänster ett hus byggt av C E Dahlman år 1861, som kallades Nermanska villan vid rivningen runt 1970, och mitt i bild Weijdlingska villan. Den lilla byggnaden till vänster var en musikpaviljong för stadens körer som användes vi 1:sta majfirandet. Den revs 1870. Fotot togs av Bernhard Elis Hallberg (1830-1894), verksam i Karlstad från 1858 och ett tiotal år framåt. Senare i livet blev han gasverkskamrer.
Affärsinteriör i juletid, Oscar Pehrsons Speceriaffär, "OP:S". Butiken är julpyntad med tomte med julklappar och gran prydd med glitter och ljus. År 1930 tog Oscar och guldsmeden John Victorin initiativ till att bilda föreningen Norrgatans affärsmän, som skulle svara för juldekorationen av Kungs- och Norrgatorna. Medlemmarna skulle vara köpmän från Varberg och arrangemangets kostnad fördelades i proportion till respektive affärs eller rörelses storlek. Föreningen var verksam till 1965. (Se bildnr VMA11792 K1_69-74.)
Affärsinteriör i juletid, Oscar Pehrsons Speceriaffär, "OP:S". Här saluförs såväl Jul-Ljus som "Konserver för julbordet". I skåpet ligger olika hygienartiklar och ovanför står honung och saft. År 1930 tog Oscar och guldsmeden John Victorin initiativ till att bilda föreningen Norrgatans affärsmän, som skulle svara för juldekorationen av Kungs- och Norrgatan. Medlemmarna skulle vara köpmän från Varberg och arrangemangets kostnad skulle fördelas i proportion till respektive affärs eller rörelses storlek. Föreningen var verksam till 1965.
Harbergska gården, detalj av målning på väggen målad 1886, signerad A. Roth. Axel Roth var en kringresande målare, verksam bland annat i pataholmstrakten, med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Flygsfors grundades 1809 för tillverkning av fönsterglas. Verksamheten upphörde 1920, men återupptogs 1930 under ny ledning för tillverkning av speciella belysningsglas, även pressglas och prydnadsglas.Under 1949-56 var Paul Kedelv (1917-90) verksam som formgivare och ritade då de s.k. coquilleglasen, färgade skålar och vaser i underfångsglas. Bruket lades ner 1979. Ortnamnet är från brukets anläggning. Första ledet är oklart. ( jfr Flögstorp ) -fors kommer av att bruket ligger vid en fors i Ljungbyån. ( NE )
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.