Björnjakt i Dalarna. Två jägare, en äldre man och en tonårig pojke, sitter bakom en fälld björn som ligger på marken bland ris och stockar. Pojken håller ett gevär i ena handen. I bakgrunden silar solljuset in mellan trädens grenar.
Från 299 kr
Personal och barn från Katrinebergs daghem är på utflykt till slottsskogens lekplats. I förgrunden ser man barn som klättrar på utlagda stockar. I bakgrunden ser man barn och vuxna som går. Man kan också se ett inhägnat hus och träd.
Bruatorp. Vid vägen till Kroka revs ett gammalt hus, som hade [vägg-]målningar. Av virket uppfördes 1925 ett hus strax öster om Bruatorp; fotot visar en vägg med målade stockar.
Arboga Tekniska Skola har skändning av nya elever. En hinderbana är byggd, av bockar och stockar, i plaskdammen i Bermansparken. Två unga män balanserar över vattnet. I bakgrunden ses fastigheter på Bermans gränd.
fotografi
stadsport, Seoul, spårväg, fotografi, photograph@eng
Curmans villa
Även i friidrott vann vår södra granne, Danske lagledaren en flaggkadett tackar kommendör Forshell för det fina priset.
Pensionärernas ordförande John Björklund tackar slutligen på de inbjudnas vägnar för den andliga och materiella förplägnaden på restaurang Tyrol.
Skaraborgs läns slakteri. Veterinär Tufvesson avtackas vid sin avgång 1/5 1961. Ordförande Sven Wennerstedt tackar veterinär Tufvesson.
Ostmässan i Idrottshallen 19-20 november 1966. Landshövding Fallenius tackar lokförare Ivar Pettersson för en fin resa. Till vänster Eva Åsbrink.
Skara Köpmannaförening. 50-årsjubileet 20/9 1958 på Skara Stadshotell. Erik V. Ramberg, Vara, tackar för Sveriges Köpmannaförbunds ungdomsrörelse.
Statsutskottet besöker Arboga. Politikerna har möte i fullmäktigesalen på Rådhuset. Utskottets ordförande, Gösta Bohman tackar stadsfullmäktiges ordförande, Jonas Carlsson.
Bandarna som man knöt tunen med höggs av färska fingertjocka enevidjor, det ligger en hög sådana i förgrunden t v. De skulle vara så raka som möjligt och rensade, dvs renhuggna från småkvistar för användandet. Bandarna skulle bädes, värmas, över en eld så att saven började koka i dem, då blev de mjuka och kunde knytas. Var de för lite värmda, var de för hårda och gick inte att knyta, var de för mycket värmda, hade de hunnit torka och brast. Att bäde var ofta ett gubb- eller pojkarbete. Hur den stackars bädaren än gjorde, brukade töinarna aldrig vara nöjda. Här bädar Hans bandarna själv.
Major Claes Adolf Adelsköld och hans dotter "Bib" (Aslög Sofia Maria Annhild) i Jämtland. Text på baksida: "Järnvägsmuseum", "M1 65/1954", "Pappa & Bib - Jämtland; [Svårtolkad text]. 1890?", "(Stackars Bib i en gammal kappa tillhörande [svårtolkad text] Sally [svårtolkad text]!!! - Enda = första gången i mitt lif jag vantrifdes & längtade hem - Min snälla Pappa kom på väg till [svårtolkad text] & då han såg att man klippt af mig håret tog han mig mig med till [svårtolkad text] där vi "fotvandrade" 4 veckor & hälsade på [svårtolkad text]. etc. etc.) [svårtolkad text] enda [svårtolkad text] jag ägde"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.