Länghems socken. Torpa. Gods i Tranemo kommun, Västergötland. Torpa, är känt sedan 1300-talet som en gränsbefästning nära Ätrans dalgång, är släkten Stenbocks stamgods. Det nuvarande, mäktiga stenhusets äldsta delar härrör från 1400-talets senare del. Vid 1600-talets början om- och påbyggdes slottet till sin nuvarande storlek varvid trapptornet tillkom. Den skulpterade huvudportalen är daterad 1620. Torpa blev byggnadsminne1966 och visas för allmänheten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=329675
Från 299 kr
Kulla Gunnarstorp, gods i Skåne. Det äldre K. utgörs av en vallgravsomfluten borg, uppförd i tegel på 1570-talet i två våningar och med två flyglar. K. ombyggdes 1775 och restaurerades1853-54 samt 1889, då bl.a. de gamla korsvirkesflyglarna revs och ersattes med de nuvarande envåningsbyggnaderna. Det yngre K. uppfördes 1865-68 efter ritningar av den danske arkitekten Christian Zwingmann. K. ägs av släkten Wachtmeister af Johannishus. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233142
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Osaby gårdskomplex ligger på Vederslövssjöns östra sida, ungefär 15 kilometer söder om Växjö. Ursprungligen tillhörde det Tofta socken, som 1785 sammanfogades med Tävelsås socken. Osaby nämns första gången i skrift 1403. Från 1500-talet till 1720 ägdes godset av släkten Ulfsax. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1852 av Erland Hederstjerna. En genomgripande renovering av huvudbyggnaden genomfördes i mitten av 1930-talet, då egendomen togs över av professor Frans Wilhelm Törne från Lund.
Stävlö är ett av 1800-talets mest excentriska byggen, ritat av byggherren Carl Otto Posse själv, med släkten Posses vapen som mönster. Mittpartiet på slottet är fyra våningar högt, och varje parti blir en våning lägre och slutar med en envånings ändpaviljong på vardera sida. Avtrappningarna, liksom mittpartiets fronton pryds av snirklande voluter. Frontonen bär även en relief av Possevapnet. Till slottet ritade Posse även en romantisk park med slingrande stigar. Källa : Wikipedia
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastigheten på Kungsgatan 18-Borgmästaregatan 8 i kv Prosten. Här stod tidigare en byggnad från 1700-talets mitt uppfört av Jacob Lagerbom. Eftersom släkten Reenstierna ägde fastigheten några decennier under 1800-talets första hälft kallas byggnaden Reenstiernas hus. Efter en brand 1889 fick huset detta utseende, då ägt av kronolänsman Emil Andersson. Ett skyltfönster vid Borgmästaregatan täcks av en skylt med reklam för Aug. Schüllerquists Manufakturlager med klädeshandel, damskrädderi, damkappor, herrekiperingsaffär, sybehör, mattor och gardiner.
Alma Nelsson (född Eriksson) står utanför ett bostadshus i USA 1938. Född 1881 på Ekan i Kållered, död 1959 i USA. Växte upp i Vommedal Östergård "Olas". Emigrerade med systern Klara till USA år 1905. Gifte sig med Carl Nelson och de fick sonen Robert 1907/1908. Alma var dotter till predikanten Karl Eriksson, Vommedal Östergård "Olas" och Alida född på Hallen i Kållered. Alma höll tät kontakt med släkten i Kållered.
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
En kvinna, födelsedag. Fru Clara Sjöberg Fru Clara Gustafva Sjöberg, född Ersdotter, firar sin 71 årsdag (?). Clara är född den 4 september 1847 i Ekeby fs, Örebro län. Hennes man var skomakaren Karl Sjöberg. Hon bodde fram till sin död i september 1924 i torpet Helleboda i Brickebacken, Almby socken. Clara födde 12 barn varav 9 överlevde till vuxen ålder. Kompletterande uppgifter inlämnade av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge. (Fotot i privat ägo, fotot finns i släkten).
En kvinna. Lisa Sjöberg (Dotter till Clara Sjöberg, Almby). Egentligen Elisabet Sjöberg, född 5 januari 1892, i Almby fs, i torpet Helleboda. Det är vid Hellebodas förstukvist hon står på fotografiet. Hon dog 27 september 1968. En kuriositet är att hon verkar ha samma klänning som hennes syster Ingeborg hade vid sitt besök 1912, enligt foto Nr.3931 och Nr.3932. Kompletterande uppgifter inlämnade av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (foto i privat ägo och fotot finns i släkten).
Släkten Ljungkvist. Övre raden från vänster: Algot Hallin, Gösta Hallin (son till Algot Hallin), Anna Hallin (född Ljungkvist, maka till Algot Hallin), Karl Ljungkvist, Sven Ljungkvist (son till Fredrik Ljungkvist), Lisa Ljungkvist, Axel Ljungkvist,Greta Axelsson (dotter till Fredrik Ljungkvist), Fredrik Ljungkvist. Nedre raden från vänster: Holger Hallin (son till Algot Hallin), Charlotta Ljungkvist, Johanna Ljungkvist gift med Johan Gustafsson, Anna Lisa Ljungkvist (dotter till Axel Ljungkvist), Anna Ljungkvist (gift med Fredrik Ljungkvist), i hennes knä dottersonen Lennart.
Släkten Stenbeck, Gudhem. Nedre raden fr. vänster: Fru Emma Stenbeck f. Heyman?, gossen Nils Stenbeck, Fru Ebba Stenbeck f. Axelsson, Fru Gustafa Stenbeck f. Hjortén, Patron Johan Stenbeck, Fru Gerda Stenbeck f. Heyman. Framför på gräsmattan, kamrer Sigge Stenbeck, Mösseberg, Ingeborg Stenbeck, gift 1896 Lychou (Lychow?). Övre raden: Hjalmar Stenbeck, Richard Stenbeck, kamrer Hugo Stenbeck, John Stenbeck, Gunnar Stenbeck, Axel Stenbeck med dotter Karin. Åkatorp 1891.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Wäring på Kungsgatan 36 i kv Kronofogden uppfördes 1913 åt Henning (1870-1948) och Lovisa (1871-1963) Holmberg. Husets namn kommer sig av att Henning var från orten Väring, norr om Skövde. Lovisa kom från Tyllered utanför Tvååker. Arkitekt var Gottfrid Ljunggren och Villa Wäring stannade inom släkten till år 2015. Tomten hägnas av ett smidesstaket och utmed det går en smal trottoar. Där står en pojke som tycks stampa i en av de små sandhögarna som skyfflats upp på trottoaren.
Troligen delar av familjen Carlheim-Gyllensköld utanför sitt gods, Vallens slott/säteri i Våxtorp. Byggnaden är vid fototiden ca 100 år; den uppfördes efter att den äldre brann ner år 1801. Byggherre var då hovjägmästare O W Burenskiöld. Delar av den medeltida borgen på platsen finns dock troligen kvar i bottenvåningen. Godset ligger på en holme i Vallsjön och med sitt läge i gränstrakterna Danmark-Sverige har många strider utkämpets här i raken. Vallen kom in i släkten Carlheim-Gyllenskiöld genom giftermål år 1830. Slottet med parkområde avstyckades 1939 från övriga markegendomar.
Konstnär John Sjöstrand. J S arbetade på Sandbäcks Kakelfabrik, där Gerda Bruttes make var först kontorschef, senare disponent. J S dekorerade makarnas Bruttes hem på Odengatan 7, "Wallgården", där han i matsalens tak målade 24 hästar som springer runt och symboliserar, 12 stjärnbilder för månaderna och initialerna GBE för värdfolket,samt årtal.(14 Kvinnor i Kalmar:Gerda Brutte ,utgiven av Kicki Lundh,Bildningsförlaget) J S gav också ut en bok: Gamla Kalmarbilder 1928, Barometerns förlag. Se även insidan av bakre pärmen på Jeanssondynastien av Göran P D Adolfsson, som är prydd av ett släktträd över släkten Jeansson,målat av JS. Foto 1945-09-03
Klasegården (Clasagården) vid Häcklahagsvägen, Onsala. Gården fick sitt namn på 1600-talet efter Nils Classon som bodde där i slutet av seklet (Viken 1:3). Vid 1700-talets mitt ägde skepparen Björn Andersson stället och han tog sig namnet Clase, efter gården, och blev stamfader för släkten Clase som fortfarande finns i Onsala. Det var vid den tiden de förnämsta skepparna i socknen började skapa sådana släktnamn utifrån gården man bebodde för att markera sin särställning ytterligare. Därav kom uttrycket Onsalas "skepparadel". Mangårdsbyggnaden är från 1750 och
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.