Alseda 45:1
Från 299 kr
Hålta 12:1
Den avporträtterade Amalia Godée föddes 1835 på Sollerön i Dalarna som dotter till den ordensprydde kaptenen Gustaf Adolf Godée och Carolina Gustava Obitz. Således till det yttre under goda förutsättningar, men faderns bortgång redan i hennes barndom kom att påverka familjens tillvaro i en oplanerad riktning. För Amalias syskon valdes skilda lösningar, själv följde hon sin mor till Västerås och vidare till Askersund när den äldre systern Gustava bildat familj i staden. När systern och hennes make, apotekaren Anders Fredrik Wigander, flyttade till Linköping 1851 följde Amalia med som mamsell i hushållet. Lotten som inneboende i systerns hushåll kom att bestå henne livet igenom. Förhoppningsvis efter egna val, kanske för att inga andra alternativ kom till henne i den komplicerade äktenskapsmarknad som vid tiden rådde för kvinnor i väl ansedda familjer. I sammanhanget kan som en händelse nämnas det skillingtryck "Husmamsellens skottårsvisa" som berättar om Amalias här omnämnda syster Gustava. Visans rader låter oss följa hennes avsaknad av friare och våndan om ett liv som husmamsell. Som oss bekant blev inte Gustavas farhåga sannspådd, men väl för systern. Här porträtterad i Linköping omkring 1865.
Bördig från Döderhult kom Carl Olivier Fornander som barn till Linköping i egenskap av fosterson i guldsmeden Johan Wållers hushåll. Redan före sin 10-årsdag uppges han lämnat fosterhemmet för uppehåll i Vårdsberg och vidare Horn. I början av år 1847 inflyttade han ånyo till Linköping och en tjänst som bodgosse i handlare Bergströms affär utmed Storgatan. Efter några år hos skilda handlare i staden slog han sig 1862 och i kompanjonskap med Adolf Fredrik Kjellander på egen handel i Reinhard Westmans gård vid Stora torget. Här kom de att utveckla en framgångsrik handelsrörelse, dock en tid störd av en eldsvåda 1864 men av samma orsak framåtblickande, då de dristade sig till att köpa den brandskadade fastigheten. Under åren kom de att bebygga tomten vid sidan av de hus som kvarstod efter branden. Avgjort störst betydelse för stadbilden var det vackra hörnhuset som stod klart 1878 och som bestod till realiseringen av handelskomplexet Filbyter i början av 1970-talet. Fornander var från 1871 gift med Sofia Amalia Wallberg.
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 4 4A "Falkenbergs hus fr. S.S.V. efter raseringens början. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00146:1 C3) 4B "Diar. 2355/1923. Fot.1885 då mellersta Hallands järnväg bygdes." (kopia på Fbg:s museum 00146:2 C3) 4D "Prov grävning av Falkenhus ruin år 1885" (kopia i Fbg:s kommunarkiv "blått album") 4E "Foto av fästningsplatsen, då järnvägens spår drogs 1885 över fästningsgrunden" (kopia på Fbg:s museum 00146:4, C5.) 4F "N.J. Björsell Warberg" (kopia i drätselkammarens handlingar 1937-06-15 § 255, bilagor Alc:18. Foto publicerat i Falkenbergs Tidning den 17 dec. 1936.) 4G (kopia Almqvistska fotosamlingen, pärm 3, sid 87, röd 111. Fbg:s museum. Neg. i kommunarkivet nr. 994)
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
En medfaren men sällan avbildad vy i Linköping. Det vi ser är Dederingska gården på Stora torget invid Storgatan. På platsen skulle entreprenören Jonn O Nilson senare uppföra sin ståtliga byggnad och helt omändra miljön. Den sällsynta bilden kan ge tillfälle att stanna upp vid gårdens sista tid. Från 1826 ägdes den av handlaren Anders Gabriel Dedering och dennes maka Maria Sofia Bjurman. Vid mitten av seklet fick makarna en hyresgäst i holländaren Henrik Vilhelm Stoopendaal. Han etablerade sig som "galanterihandlare" och vad det innebar upplyser en annons i Östgöta Correspondenten den 7 augusti 1847. Där meddelar han att han vid stundande Skenninge marknad bland annat kommer saluföra så skilda varor som saltkar, diamanter, dubbelbössor, franska parfymer med mera. I sitt äktenskap med Charlotta Pearl hade han nio barn, där sonen Daniel upplysningsvis kom att gifta sig med den välbekanta illustratören Jenny Nyström. Efter den barnlöse Dederings död 1860, kom gården genom en brorsdotters arv och äktenskap i inspektor Axel Qvilléns ägo. I somliga sammanhang benämns gården därav även som den Qvillénska. Vid tiden för bilden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden.
Gustavsberg
Gustavsberg 36:1
Sala stad 215:1-3
Sala stad 137:1
Tynderö 41:1-4
Tynderö 34:1-3
Tynderö 39:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.