Järnvägen personal. Årsmöte 1918. Järnvägstjänstemännens Avdeln. 29 årsmöte (högtidsdag) i Templet Sigurds lokal, Falköping. Till avdelningen hörde Tidaholm, Stenstorp, Floby, Vartofta m.fl. Nedersta raden: Rodhin, Spångberg, Andersson, Pettersson, Ekström, Engström, Ljungkvist, Bruto och Roos. 2:a raden: ?, Hägg, Bergman, Lindblom, Davidsson, Wilhelmsson, Lidén, Lindström, Hallberg, Eriksson, Biljer, Hedström, Fahlgren, Hedlund, ?, Svärd, Lidhén, Lindström, Larsson, Johansson, Blom, Larsson, Faransson, Ernst Quick. 3:e raden: ?, ?, Rickert, Lindstedt, Andersson, ?, ?, Thundahl, ?,?, Fransson, ?, Hedberg, Adolfsson, Berg, Eriksson, Dahlin, Lidén, Åkerstedt, Hellkvist, Eklöv, ?, Andersson, ?, Klas Johansson, Johansson (Mollom), Sandell, Lundborn, ?, Sköld. 4:e raden: ?, ?, ?, ?, ?, ?, Svensson, Forsberg, ?, ?, ?, Josefsson, Daag, ?, Jakobsson, Wilsson, Bäcklund (riksdagsman), Johansson, ?, ?, Ahlin och ?

Från 299 kr

Falekvarna skola läsåret 1930-31. 1 rad. Karin Karlström, Bondehemmet, Greta Friden, Högalid, Gunvår Karlsson, Pirkum, Stina Johansson Madkvarn, Alice Johansson Skarpås, Alice Hektor Loffa, Torsten Johansson Nygården, Nils Johansson Nätered, Gunnar Johansson, Knut Hjalmarsson Skarpås. 2 rad. Ingrid Friden Högelid, Karin Ljung Nätered Kvarn, Karl-Erik Karlström Bondehemmet, Lisa Käll Mossagården, Nils Sköld, Ebba Vallentin, Elsa Friden Högelid, Karl Johansson Nygården, Astrid Johansson Nygården, Valter Johansson Örlid, Inga Johansson Skarpås, Nils Hektor Loffa, Evy Jansson Trien, Sigge Ekström, Gösta Käll Mossagården, Elsa Andersson Soldattorp, Sture Jansson Stenbrottet, Rune Hjelm Mossagården, Ragnar Gustavsson Nätered, Bengt Johansson Örlid, Elsa Stark lärarinna, Dagmar Sjöstedt lärarinna.

Från 299 kr

Falekvarna skola läsåret 1945-1946. 1 rad Tor Sjöstedt, Skolan, Kurt Dittmer, Dalen, John Johansson, Nätered, Stig Svensson, Högelid, Rune Johansson, Tomten. 2 rad. Gunnar Källkvist, Krusekvarn, sittande Margit (Sibylla) Johansson, Öland, Inger Karlsson, Fålhagen, Birgit Lans, Gunnarp, Margit Dittmer, Dalen, Lars Krall, Klövhulan. 3 rad. Karin Svensson, Nyhem, Birgit Karlsson, Pirkum, Inga-Lill Karlsson, Pirkum, Tor Helin, Dagmar Sjöstedt lärarinna, Arne Sköld, Bernt Eskilsson, Nätered, Sven Kardell, Övertorp, Bengt Larsson, Enåsen, Ingbritt Johansson, Hallebo, Birgitta Eskilsson, Nätered, Elsa Stark lärarinna, Raimo Silvennoinen, Kroken, Per Allan Svensson, (Björk), Mona Johansson, Nätered, Inger Hjelm, Mossag., Ingrid Hallberg, Kinnatomten.

Från 299 kr

Klass Va, Falköpings Samskola, 3:3 våningen, nordöstra hörnsalen klassföreståndare: John Lindqvist, Adjunkt. Tillfällig åhörare: Rektor Bernt Drakenberg. Omkring 1920. 1:a raden från vänster: Svenborg Alexandersson, Dagmar Karlsson, Georg Seeberg (läkare i Lund), Sven Mörk (Stockholm), Samuel Goldstein, Elsa Persson. 2:a raden från vänster: Dagmar Wibelius, Falköping, Margit Wahberg, Allan Hagberg (son till rektor Hagberg), Lars Källén, Jenny Karlsson, Brita Sköld (Stockholm, gift med Einar Löth). Bakre raden: Bertil Smedberg, Harry Lundqvist, Stina Stadler (Göteborg, sjuksköterska). Allan Lind (Canada), Ingrid Lyberg, Greta Ögren (död i Stockholm).

Från 299 kr

Park-och idrottsstyrelsen alternativt fritidsstyrelsen på inspektionsresa. Här är de vid Landskogsbadet. Från vänster: Folke Pettersson, Randolf Eimir (ryggen mot fotografen), Harald Larsson ("Hajan") vid anteckningsblocket, Karl Fredriksson, Martin Sköld (basker), Robert Karlsson och längst till höger Olle Kjellberg. Några personer är skymda. Reinhold Carlssons text till denna bild: Den 13 maj 1953 gjorde fritidsstyrelsen sin sedvanliga inspektionsresa till stadens olika fritidsanläggningar. Styrelsen besökte Landskogsbadet för att se om det fanns möjligheter att utvidga den då populära badplatsen. Fritidsstyrelsen beslutade att göra en studieresa till Mönsterås. Syftet var att bese den semesterby som fanns där. Önskemålet var att anlägga något liknande vid Hällarna. Styrelsen besökte även Villagatsbadet (se bild AKF-09456)

Från 299 kr

Fotot visar pansarskeppet HMS Sverige - det första fartyget som byggdes i Sverigeklassen. Motivet upptar en stor del av bildytan och fartyget är avbildat snett framifrån. Det aktra partiet är placerad i bakgrunden vänster i bild och fören i förgrunden till höger. Fartyget är resligt och hennes kanoner på fördäck syns tydligt. I fören är gösen hissad, likaså örlogsflaggan i aktern. Fartygets bog bryds av det lilla riksvapnet: tre kronor i en cirkelrund sköld. Denna kröns dessutom av en krona. Akterut syns några ur besättningen ståendes på däck, men några återfinns också i de två skeppsbåtar som ligger i vattnet längsmed fartygets styrbordsida. I övrigt så inramas bilden av hav men också av en hög himmel med molnformationer. Det som är synligt av horisonten visar en skogsbevuxen landremsa.

Från 299 kr

En samling män iklädda smoking, samt med ordensband. Fotografens ant: Frimurare X graden. Fyra år efter den stora branden 1865 invigdes Frimurarhuset. Överst på fasen finns Stuartlogens sköld. Redan på slutet av 1700-talet fanns ett antal frimuare i Värmland. Från 1815 hyrde man in sig i Assemblé- huset som låg på den plats där nuvarande Frimurarehuset är beläget. Efter branden 1865 när Assemblé-huset förstördes fick Frimuraresamhället lagfart på tomten. Arkitekten vid Överintendetsämbetet i Stockholm J F Åbom fick i uppdrag att göra ritningarna till huset. Förslaget blev för dyrt och stadsarkitekten M O Teodor Högström modifierade förslaget och huset invigdes 15 februari 1869. Under tiden 31 augusti- 23 september 1905 hölls här unionsförhandlingar mellan Norge och Sverige. Den slutgiltliga överrenskommelsen om unionsupplösningen träffades på eftermiddagen lördagen 23 september 1905 och därmed avvärjdes det krigshot som vilat över unionen. Källa: Nybolm-Svanqvist, Näringsliv i Värmland. Tryckår 1942

Från 299 kr

Inspektion av den nytillträdde Militärbefälhavaren för Östra militärområdet, generallöjtnant Nils Sköld den 5 december 1974 Genomgång med regementets personal i gymnastiksalen efter genomförd inspektion. Bild 1 MB i talarstolen. Bild 2 frv. bla förrådsman Granberg, förrådsförman Sören Ohlsson framför honom förrådsman Arvid Tellsten, förste arméverkmästare Lennart Lundström och framför dom kaptenerna Arne Gustavsson, Arne Ljungsberg och Staffan Löding. Bild 3 främre raden frv kaptenerna Jan Hedenstrand, Kurt Schymberg, Olof Hedberg, okänd, kapten Sven-Börje Lundgren, löjtnant Erhard Isacsson, överstelöjtnant Jan Toll, kaptenerna Gunnar Ståbi och Jan Strandberg samt överstelöjtnanterna Uno Hällkvist, Per-Olof Kinnander, major Björn von Porat. Bild 4 frv frv assistenterna May Rundin, Elna Fredriksson, Margareta Jolstedt, Ingrid Andersson samt Gull Eriksson.

Från 299 kr

Järnvägen. Personal. Femte sektionens tågpersonal.C.S. Svensson, E. Johansson, C.F. Hultgren, N.B. Larsson, P.T. Andersson, J.V. Nilsson, J.E. Sjöblom, C.L. Flood, A.E Eriksson, P.A. Bergqvist, C.E. Rosén, G.A. Hallberg, E.G. Carlsson, A.F. Körberg, Josef V. Ågren, C.O. Streiffert, M. Eriksson, J.A. Johansson, O.F. Leijon, N. Brandt, J.F. Norén, J.A. Rydberg, L. Lindau, J.E. Thunberg, A.F. Lindblom, D. Lindgren, P.A. Stenström, C.O. Nordgren, S. Kronvall, G.W. Malmberg, O.S. Bäck, C. Noring, P.F. Sköld, E.E. Bolin, K. Schöldström, J.A. Klein, F.O. Åberg, A. Olsson, A.G. Elg, J.H. Högberg, S.A. Sahlgren, A. Lagerqvist, G.E. Lind, F.L. Kihlberg, A. Eriksson, K.J. Eklund,C.F. Hvarfvén, A.W. Thil, J. A. Gustafsson, B.G. Vass, C.H. Bergström, I.S. Gustafsson, C.A. Höglund, H. Stenman, A. Nilsson, J. V. Fagerberg, A.W. Rythén, A. Eriksson.

Från 299 kr

Falekvarna skola.1 rad. Inga Johansson, Madkvarn, Britta Käll, Mossagården, Ingrid Jansson, Stenbrottet, Margit Karlsson, Fålahagen, Elsie Johansson, Björkelund, Gunvor Karlsson, Pirkum, Dagmar Lindenvall, Bondehemmet, Ingrid Sandström, Landsvägen, Margit Sandström, Landsvägen, Stina Edin, Fridhem, Maj-Britt Karlsson, Fålahagen, Margit Hjelm, Mossagården, Maja Käll, Mossagården 2 rad. Göte Karlsson, Pirkum, Georg Friden, Högelid. Lennart Gustavsson, Filebygget, Olof Andersson, Köparegården, Alice Hektor, Loffa, Stina Johansson, Madkvarn, Alice Johansson, Skarpås, Bertil Sandström, Landsvägen, Greta Friden, Högelid, Ragnar Gustavsson, Nätered, Svea Sköld, Torsten Johansson, Nygården, Arne Karlsson, Pirkum 3 rad. Knut Hjalmarsson, Skarpås, Rune Svensson, Dalen, Ingemar Ljung, Nätered Kvarn, Rune Karlsson, Pirkum, Mats Johansson, Nätered, Gunnar Johansson, Nätered, Olle Johansson, Örlid, Dagmar Sjöstedt lärarinna. Nils Johansson, Nätered, Elsa Stark lärarinna

Från 299 kr

Falekvarna skola läsåret 1942-43. 1 rad. Lars Karlsson, Fålhagen, Knut Johansson, Nätered, Göte Larsson, Mellomkvarn. 2 rad. Raimo Silvennoinen, Kroken, Sven Kardell, Övertorp, Per Allan Svensson, Högelid, Mona Johansson, Nätered, Ingrid Hallberg, Kinnatomten, Karin Svensson, Nyhem, Inga-Lill Karlsson, Pirkum, Rune Johansson, Tomtens kvarn, Arne Sköld, Bernt Eskilsson, Nätered. 3 rad. Birgit Karlsson, Pirkum, Astrid Svensson, Högelid, Ingbritt Johansson, Hallebo, Karin Karlsson, Fålahagen, Herta Eskilsson, Nätered, Margit Johansson, Nätered, Birgitta Eskilsson, Nätered, Inger Hjelm, Mossag., Ingrid Johansson, Nätered, Kurt Edin, Fridhem, Bengt Larsson, Mellomgården, Asta Andersson, Soltorp, Maj Gustavsson, Åskarsborg, Berit Svensson, Högelid, Stig Karlsson, Pirkum, Olle Johansson, Madkvarn, Dagmar Sjöstedt lärarinna, Elsa Stark lärarinna, Lennart Kardell, Övertorp, Sven Björk, Kulan, Inge Källkvist, Krusekvarn.

Från 299 kr

Fritidsstyrelsen alternativt Park-och idrottsstyrelsen, inspekterar Villagatsbadet. Män i överrockar och hattar. De står på en brygga i Arbogaån. I bakgrunden ses Västerbron. Från vänster: Evert Kjellberg, Olle Pettersson ("Bellman"), Karl Fredriksson, Martin Sköld, Robert Karlsson, Folke Pettersson, Harald Larsson ("Hajan"), Olle Kjellberg och Randolf Eimir. Reinhold Carlssons text till denna bild: Den 13 maj 1953 gjorde fritidsstyrelsen sin sedvanliga inspektionsresa till stadens olika fritidsanläggningar. Här är styrelsen samlad vid Villagatsbadet. Styrelsen besökte också Landskogsbadet för att se om det fanns möjligheter att utvidga den då populära badplatsen (se bild AKF-09455). Fritidsstyrelsen beslutade att göra en studieresa till Mönsterås. Syftet var att bese den semesterby som fanns där. Önskemålet var att anlägga något liknande vid Hällarna.

Från 299 kr

Sjätte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1183 Fiholm.. Holm, Carl Otto 1861-11-30 1883-09-12 1911-09-06 1920-02-11 2. 1196 Viby.. Svärd, Erik Wiktor 1865-01-31 1886-10-06 1902-09-06 1942-05-03 3. 1187 Väfle.. Wasberg, Johan Arvid 1857-04-13 1880-01-21 1905-09-05 1940-08-06 4. 1188 Åsby.. Wahl, Karl Johan 1854-10-29 1875-07-17 1900-08-30 1934-07-26 5. 1189 Åsby.. Andersson, Karl Gustaf 1863-04-27 1887 1894 1937-06-18 6. 1180 Berga.. Bergqvist, Karl Eric 1849-08-14 1871-05-01 1901-09-07 1929-10-28 7. 1179 St. Almby.. Lindegren, Ernst Gustaf 1853-02-02 1876-09-30 1902-09-06 1928-10-25 8. 1199 Sal.. Sahlberg, Axel Wilhelm 1861-05-31 1882-08-19 1912-09-18 1944-02-13 9. 1194 Rällinge.. Lundqvist, Johan Alfred 1854-05-17 1874-09-26 1904-09-26 1953-10-20 10. 1182 Fiholm.. Lindberg, Carl Fredrik 1862-08-01 1883-02-21 1898-08-29 1951-01-04 11. 1190 Väla.. Korpral Wähl, Johan 1845-01-15 1864-04-30 1896 1904-05-04 12. 1184 Väfle.. D Korpral Sandberg, August 1846-07-18 1867-04-30 1894 ----- 13. 1186 Väfle.. V Korpral Törnqvist, Johan Axel 1865-10-23 ----- ----- 1946-01-05 14. 1176 Näs.. V Korpral Jern (Sandqvist), Eric Edvard 1867-07-14 1888-02-24 1902-09-06 1946-12-24 15. 1197 Björsund.. Sköld, Adolf Fredrik 1862-10-24 1883 ----- 1916-04-30 16. 1195 Rällinge.. Ring, Carl Adolf 1856-12-31 1877-03-10 1907-07-15 1923-12-09 17. 1185 Väfle.. Flodqvist, Carl Axel 1864-09-08 1883-08-06 1911-09-06 1948-09-08 18. 1191 Helgarö.. Hjelte, Anders Wilhelm 1851-01-04 1869-10-30 1901-01-05 1922-12-20 19. 1181 Mälby.. Sjöqvist, Erik Hjalmar 1876-01-12 1899-11-10 1940-07-01 1952-02-04 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält mot norr. Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.som hos järnålderns skeppssättningar. Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gettlinge_gravf%C3%A4lt

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr