Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
fotografi
Sydvästra delen av torget i Gränna. En flicka i ljus klänning och hatt är på väg uppför trappan vid södra uppfarten. Trappans fortsättning är markerad med två rader av borgmästarsten. En vattenpump vid vägkanten till höger om trappan. Torget kantas av stora grönskande träd. Till vänster i bild skymtar kvarteret Ångbåten med skylt för Järnhandel.
Vykort, "Flygfoto över Laholm." Flygbild. Vy över södra delen av Stortorget och stadsbebyggelsen söderut. Rådhuset ligger vid torget i nederkanten till höger och till vänster ses Lagafontänen. En buss och några bilar står parkerade på torget, där ett fåtal människor promenerar.
En vinkelbyggnad i två våningar vid södra änden av Gränna torg. Byggnaden har locklistpanel och fönsterfoder i mörkare färg. Farstukvist till höger mot Brahegatan och port in mot gården till vänster, mot torget. En väggskylt vid porten: "Hvetlanda-Boden". Tre kvinnor och två barn står vid porten.
Södra sidan av Nya torget i Jönköping. Fastigheten till höger ägdes av charkuterist Joseph Bauer. I lägenheten en trappa upp föddes söndagen den 4 juni 1882 konstnären John Bauer. I de två låga gavelhusen låg Hilda Nordhs matvaruaffär. Till vänster i bild syns det så kallade Amerikahuset, byggt 1853, som var Erik Åkerhielms och hans hustrus första bostad i Jönköping.
Karlsborg, bilcentralen södra torget, som var bilstation för alla taxiägare i Karlsborg. Från vänster bilen utan chaufför tillhörde Karl-Erik Edholm, "Bil-Kalle" Andersson Fjällrud, Gösta Johansson Kärnebäcken, Gösta Pettersson, Nils Johansson och Lars Kull. Kortet är taget på 1940-talet. Neg finns.
Nyköping
Nyköping 64:1
Bilden är tagen den 15 maj 1864 på det då betydligt mindre Stora Torget som var utsträckt i nord-syd med Västra (då södra) Torggatan i bildens högerkant. Till vänster ser vi en del av residenset med landskontoret till höger om portalen och mitt i bild dominerar Frimurarlogen på samma tomt som nuvarande byggnad. På bilden överlämnar fruntimmersdeputerade Euphrosyne Nygren ett standar till kapten Sparre i skarpskyttekåren.
Soldattorpet i Gamla Linköping, Tidstorp. Bilden är från tiden innan det restaurerades till ursprungsskick. Om soldattorpet: Torpet Tidstorp kommer från början från Malmslätt utanför Linköping och har varit soldattorp sedan början av 1800-talet, då det byggdes. Fähuset (ladugården), ladan och boden kommer från trakterna kring Norra Vi i södra Östergötland. Byggnaderna flyttades till Garnisonsområdet i Linköping och blev museum där 1923. År 2018 flyttades de till Gamla Linköping och restaurerades till ursprungligt skick. Vykort med motiv från Linköping. Vykort digitaliserade ur Stiftsbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek.
Vykort med motiv över Nya torget i Norrköping från tidigt nittonhundratal. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vykort med motiv av Nya torget i Norrköping. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
fotografi, bilder, tavla
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.