Huvudbyggnaden till Björkviks säteri uppfördes under 1600-talets mitt och är ett vackert exempel på en svensk karolinergård. Här dokumenterad 1930. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Henrik Johnsson och dennes maka Hilma Sofia Gustafsson.
Från 299 kr
Herrgården vid säteriet sista vintern då ännu detta fanns kvar, omkring 1902. Huset stod tomt när bilden togs. Flyglarna å båda sidor ligga strax utanför bilden, dessa finnas ännu kvar (1926). >>
Hovby. Runsignum Ög 125-126
Östertälje 242:1
Victor Du Rietz porträtterad omkring 1875. Han var då sedan en tid befäl vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men bosatt i familjens gård Tångby i Asby. Fadern skulle vidare köpa det forna säteriet Tångarp i samma socken, vilket än längre fram genom arv tillföll Victor Du Rietz och makan Ebba Key-Åberg (1863-1938).
Enligt påskrift porträtt av häradshövding Janne Åstrand. Genom detta tolkat föreställa Johan "Janne" Åstrand. Född och uppvuxen på säteriet Ed i Ydre som son till överjägmästare Carl Johan Åstrand och hustrun Catharina Lilliehöök. Genom arv kom han i vuxen ålder i besittning av Graby säteri, likt Ed beläget i Sunds socken, Ydre. Från 1863 gift med Anna Mathilda Charlotta Hellström, född i Stockholm 1843.
En stund av vila och samvaro. Rimligtvis i parken till säteriet Solberga i Veta socken. Enligt påskrift tolkas kvinnorna vara från vänster; fröken Gerda Bradt, fru Anna Danckwardt-Lillieström, fru Julie Reutersvärd, född Danckwardt-Lillieström och fru Karin Floderus, född Danckwardt-Lillieström. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Nedre bruket. Vinjett å brukets troligen äldsta katalog. Från vänster: kolhus, malmbås, masugn med framför stående rostugn, fingjuteri, strömbro, mekanisk verkstad och tegelbruk. De båda sistnämnda brunna den 15/5 1868. Längst till höger skymtar magasin för gjutgods. Pelaren av gjutjärn är en av dem som skulle uppbära verandan å herrgården vid Säteriet. Taket bakom masugnen: ett labbi, framför rundkulor.
En stund av vila och samvaro. Rimligtvis i parken till säteriet Solberga i Veta socken. Enligt tolkad påskrift är de sittande kvinnorna från vänster; fröken Gerda Bradt, fru Anna Danckwardt-Lillieström och fru Karin Floderus, född Danckwardt-Lillieström. Den stående kvinnan är med samma tolkning Julie Reutersvärd, född Danckwardt-Lillieström.
Östra Ingelstad
Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vid tiden för bilden hade han nått löjtnants grad och han kom över tid att avancera till överstelöjtnant. Han avslutade sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente.
Skörden bärgas på Högåsa sommaren 1902. Bilden visar tydligt hur personalintensivt jordbruket ännu var före mekaniseringen under det nya seklets gång. Vad som inte syns är den förändring i arbetets organisation som gården likt många andra tillgodogjort sig under 1800-talets andra hälft. Högåsa ingick i säteriet Ljungs ägodomän och som en rationalisering av lantbruket hade man under nämnda period avvecklat gårdens torpare till fördel för statare, som utan egen jord att bruka nu var lantarbetare.
Brevkort med återgivning av Liljeholmen i Blåviks socken. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Denne hade 1653 samlat sitt stora gårdsinnehav och gjort Ringshult till sätesgård, vilket han i samband med den nya huvudbyggnadens tillkomst ändrat namnet till Liljeholmen. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Esbjörn Pontin på Schedevi men brukades av Johan August Hörling med hustrun Hedda Sofia Karlsdotter. Möjligtvis är det dem med barn och gårdsfolk vi skymtar på bilden.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.