AB Sam. Pettersson på Storgatan 29 i Linköping. Guldsmedsmästaren Samuel Pettersson grundade sin juvelerarfirma i Linköping redan 1858. Från år 1870 drev han verkstaden från den avbildade byggnaden som även försågs med en butik. År 1898 övertogs affären av sonen Thure Petersson. Denne hade tidigare haft egen rörelse i Norrköping men nu sammanslogs firmorna under gemensamt firmanamn, Sam. Pettersson.
Från 299 kr
Viby Källgård en sommardag vid förra seklets början. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1880 sedan makarna Per Albert och Matilda Nilsson blivit ägare till gården. Möjligtvis är det Per Albert som skymtar på verandan till huset. Upplysningsvis var hustrun avliden vid fototillfället, varför hon inte kan vara aktuell. Fotografiet togs av handlare Carl Sundström som under åren 1903-08 hyrde lägenhet för sin rörelse på gården.
Porträtt av tobaksfabrikör Jon Asklund. Född i Slaka 1814 inflyttade han till Linköping från Västervik 1838. I sin nya hemstad etablerade han en mycket framgångsrik fabrikation av tobak. Hans rörelse var en tid Linköpings största privata arbetsgivare. Från 1841 gift med Juliana Sofia Christina Bergengren.
Porträtt av handlare Axel Karlsson. Bördig från Åtvidaberg kom han till Linköping 1874 för en anställning vid firma Andersson & Beckman. Snart blev han dock egen och 1886 kunde han köpa den så kallade Holmbergska gården på adressen Storgatan 39. Hans rörelse kom att bli mycket framgångsrik. Privat var han från 1883 gift med Hedvig Düring, för övrigt yngre syster till fotograf Hilda Düring.
Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
En kvinna befinner sig i rörelse, hon är på väg någonstans. Hon håller en kamera på magen och är klädd i en traditionell randig bomullsklänning med en spetskrage och hätta på huvudet. Eventuellt befinner hon sig i Gränna kyrka med tanke på att årtalet 1895, året då kyrkan återinvidges efter branden, syns på väggen i bakgrunden. Det ligger plankor på golvet.
Rörelse på trottoaren utanför bland annat Smålands Enskilda Bank på Brahegatan i Gränna. En tvåvåningsbyggnad med panel förvandring nedtill respektive locklist på andra våningen, våningsband däremellan. Grönskande träd vid husets södra gavel. En man och en kvinna står och samtalar vid ett spjälstaket. Nedfällda markiser på nedre våningens norra fönster.
Stortorget, Växjö, hörnet Storgatan / Kungsgatan, 1895. En torgdag med mycket folk i rörelse. Till höger syns dåv. stadshuset och snett bakom detta några av husen i kvarteret Lejonet vid Kronobergsgatan, bl a J.E. Bergs fastighet. Bakom dem syns domkyrkans torn. Långt i bakgrunden skymtar gårdsbebyggelsen vid Östregård.
Klostergatan i hörnet mot Borgmästaregatan. Man ser en butik för damkappor och dräkter till vänster i bild. På kullerstensgatan ser man folk i rörelse. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Andén garveri på Östergatan. 1897 övertog Bernhard Andrén det gamla J Svenssons garveri vid Östergatan i kvarteret Österbro. I fastigheten hade det funnits garveri sedan 1864. 1937 ombildades Andréns rörelse till aktiebolag och samtidigt skedde en uppdelning av företagets verksamhet i AB Bernh Andréns Läderfabrik och AB Andréns Läderaffär, vars huvudaffär låg vid Algatan 64.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Trollskiva. Optisk leksak för att framkalla synvilla av rörelse. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1252.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning av fenakistoskop eller pantoskop. Tidigt betraktningsleksak för framkallning av illusion av rörelse.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från det av Tyskland ockuperade Polen, 1943. Motiv av Nicolaus Kopernicus 1473-1543. Astronom. Publicerade 1542 sitt betydande verk: "De revolutionibus orbium coelestum" (Om himlakropparnes roterande rörelse). Boken var av katolikerna förbjuden t.o.m. 1757 men fick användas som "hypotes" vid astronomiska beräkningar. -400-årsminne av hans död.-
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1959. Motiv av Ryska rymdraketens rörelse schema: 4 oktober 1959. "Tre lägen i månens bana: (= tre svarta skivor upptill.) Den mellersta är månens ställning vid största närhetens moment. Vänster: Månen och raketens position vid raketens återkommande till jorden. Höger: Månens och raketens position vid raketens framträdande moment på banan."
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Man klädd i svart med vita prickar och linjer för att kunna studera kroppens rörelse i dessa punkter med hjälp av kronofotografi.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1942. Motiv av Galileo Galilei 1564-1642. Galilei i sin bostad invid Arcetri nära Florens, där han efter domen över sina irrläror om jordens rörelse framlevde sina sista år 1633-1642. Här lär han ha fällt det kända yttrandet om jorden: " Och dock rör hon sig". "300-årsminne av hans död. 1642-1942."
Kaggensgatan sedd från gamla Jordbrovalvet. Å andra huset från vänster ses en skylt för handlanden Olof Ruda, vilkeen enligt uppgift började sin rörelse år 1874. Bilden alltså sannoligt från 1870-talet. De gamla fritrapporna finns å bilden ännu i stor utsträckning kvar. Orginalfoton Kreuger & Ebeling. Gåva av fotograf Herman Sandberg.
Parti av Storgatan i Linköping 1950. Närmast ses Storgatan 34 som påtagligt representerar en äldre tid med mindre trafik. Från 1919 drev färgerifabrikör Martin Ängqvist sin rörelse i byggnaden. Till hösten kommer huset att rivas för att ge plats för en breddning av gatan ett nytt affärs- och bostadskomplex.
Vy mot Stora hotellet i Linköping 1876. I hotellets markplan drevs butiker, närmast Frans Wilhelm Österbergs klädesbutik följt av Johan Conrad Krouthéns manufakturaffär. Den sistnämndes rörelse drevs vid tiden för bilden av dennes änka Hilda, född Åberg. Byggnaden uppfördes 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.