Viadukt och vägarbete, vid Rudbecksgatan.
Från 299 kr
Byggande av viadukt, Rudbecksgatan under Drottningsgatan.
Betongbeläggning vägarbete vid Rudbecksgatan 23 i Örebro
Viadukt och vägarbete. Drottningsgatan - Rubecksgatan
Till vänster "Bergs-Olle", Olof Persson, född 1863, Voxsätter 1:8. Foto 1917.
Viadukt- och vägarbete.
Anläggandet av friluftsmuseet Disagården, Gamla Uppsala påbörjat, sannolikt år 1928
Markarbete på Kvekgården, Fröslunda socken, Uppland hösten 1933
Grundläggningsarbetet påbörjat, friluftsmuseet Disagården, Gamla Uppsala 1928 - 1929. Man mäter gropens djup
Anläggandet av friluftsmuseet Disagården, Gamla Uppsala påbörjat, 1928
Kopparfors industrier, Norrsundet.
Fyra arbetare, förmodligen rallare.
Arbetare vid transporträls.
Härdgropar på rad undersöks vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även JMF.00307-2.
Härdgropar på rad vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även bild JMF.00307-3.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.