Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och norra gaveln av byggnaden.
Från 299 kr
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan av byggnaden.
Byggnad K0074-017 fd underofficersbostad -- exteriörer Denna bildserie inleds med fyra bilder. Nästa post visar sju interiörbilder. Bild 1. By 17 fotograferad från Regementsgatan, By 16 th. Bild 2. Östra gaveln med köksdörren närmast. Bild 3. Västra gaveln. Bild 4. Långsidan från söder. Milostaben syns i bakgrunden. Köksfönster.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Gammal sjöbod i den lilla hamnen norr om Valldahemmet. "En 70-års man har berättat att hans far på sin tid flyttat boden hit från en nordligare plats." Taket ser delvis ut att vara belagt med tång, ålagräs, som förr användes och som vitnade efter ett tag. Vi långsidan står träbackar travade och en stege ligger upp mot berget.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad på Östra Långgatan 23 uppförd av Nilsson år 1895, kv Djurläkaren. Långsidan går utmed Eskilsgatan. Byggnaden får en särprägel med det avfasade hörnets torn, krönt med ett smidesräcke runt terrassen. Tegelfasaden bryts upp av putsade fönsteromfattningar och horisontella ränder.
Kyrkan, exteriör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Nordingrå kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Innegård, äldre kvarter. Bostadshus till vänster, två våningar, trä. Tvätten hänger på en lina. Mitt emot huset ligger ett uthus/förråd med ett par stegar hängande på långsidan. Trädgård i vårskrud. Plattlagd gång som sveper åt höger. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån_Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum
fotografi
arkitektur, i staden
En stolt Per Olsson 57 år poserar utanför sitt nya hem. Men nytt verkar det inte riktigt vara. Huskroppen t v är otvivelsaktigt ny och byggd med långsidan mot landsvägen, så som man gjorde från 1800-talets slut och framåt, inte med långsidan mot ladugården, så som den gamla manbyggnaden här på platsen gör, det halva huset bakom och t h om Per Olsson. Den gamla låga manbyggnaden t h ser ut att vara en 1700-tals parstuga, med brygghus i bulteknik och en bodlänga med oregelbundet takfall, allt ganska ålderdomligt. Men det verkar inte vara något fel på de gamla byggnaderna, skicket ser ut att vara gott. Platsen var alltså bebyggd när Per Olsson med familj flyttade hit. Hur gick det till? Vilka bodde här förut? Vart tog de vägen?
Söder om kyrkan var förr bara åkrar, så när som på en liten markplätt avsatt för sockenmagasinet mitt emot kyrkans södra stiglucka. 1897 flyttade man sockenmagasinet till öster om kyrkan där förut skolan låg och byggde en ny modern skola framför kyrkan. Vid skolans synliga gavel och tre fönster in på långsidan låg den s k storskolan och vid andra gaveln med två fönster på långsidan låg småskolan. I vinkelbygget var det lärarbostäder. Skolan är således endast 5 år gammal på bilden. Någon väg till Sunnkörke och Gannor gick inte förbi skolan vid denna tid. En östlig väg gick från kurvan vid Lau f d kvarn och en västlig, "Trullkväiar" kallad, gick från kurvan vid Botels och snett upp mot Gannor. Träden runt kyrkan är troligen planterade på 1840-talet och kompletterade främst på norra sidan på 1880-talet. Lägg märke till pojkarna (?) som klättrat upp på kyrkans taknock!
Nygatan i Ljusne 1885. Det är i stort sett en byväg med staket på bägge sidor. Det stora huset längst ned till höger är Klamparkasernen som senare svängdes runt ett halvt varv för att få långsidan mot Nygatan. Den blev därmed den första i raden av kaserner längs gatan. Klamparkasernens uthus revs senare. Tvåvåningsbyggnaden längre ned efter vägen är den sk Herrskapskasernern. Längst upp till vänster syns vattensågen, norra Ljusnes första såg som revs i början av 1900-talet.
Den här parten ligger alldeles väster om Kotorget. Den kom till på 1720-talet, då en klyvning av ursprungsparten skedde. Enligt Lauboken skall denna manbyggnad ha varit uppförd 1870. Det kan stämma med det utseende huset har med källare, utdraget tak och fönstrens placering på långsidan. Men huset har ingen sockel, vilket det borde ha haft, och dörren är 1700-talsmässig. Manbyggnader med s k pulpetfrontespiser var tämligen vanliga i Lau, men dess hus hade i regel brutna tak som Liffride, Bönde och Kauparve.
Det här måste ha varit en av socknen största ladugårdar på sin tid, modernt byggd med fähusdel i sten och foderloft i trä och mängder av småspröjsade fönster symmetriskt placerade längs hela långsidan. Att kunna bygga en sådan ladugård krävde särskilda resurser, särskilt som man nästan samtidigt förnyade alla gårdspartens byggnader. Bara spåntaket måste ha varit ett jättearbete. Här ses foderbetorna i trädgården igen, se Bild 805!
Inskrift: "Här liger begraven den edella och welbördige Ionas Kinnmonth. Oferste och stathalter. Gubernator öffer Nöteborchges. Lene. Torsiö och gvrsten haffver levath medh sin elsklig kere frov. Ten edele och welbördige frov Kristina. Ifires dotter Ulfsparr uti 17 år afsomnade på Nöteborg sloth den 24 martij. Anno 163-" På vänstra kanten: "Menniskians liff som" På övre kantraden: "Et livs aer tro på." På högra långsidan: "Gudh och hafva honom kiaer."
Exteriör av den s k Frechmannska villan i kv Tunnbindaren, i hörnet av Kvarngränd (närmast kameran) och Kyrkogårdsvägen. Bilden tagen mot öster. Huset byggdes med tre lägenheter ca 1928 av Christian August Frechmann. Fönstersättningen följer asymmetriskt husets planlösning på Arts'n Crafts-manér och nedre takfallet är svagt konkavt, modernt vid tiden, och bryts på långsidan av en hög frontespis som nästan når taknocken. På gaveln finns en altan och intill den grindpartiet in till tomten, som hitåt i bild hägnas av en putsad mur.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.