Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Från 299 kr
Med ett majestätiskt läge på en klippa invid den forna sjön Teden ståtar Ekenäs slott sedan tillkomsten kort före 1600-talets mitt. Byggherren Peder Gustafsson Banér inledde med sitt initiativ en ägolängd som i stort kom att följa släkten till år 1880. Slottets exteriör är sedan epoken Banér i det närmaste orörd. Detsamma gäller dock inte för dess omgivning, som påverkats av sjöns utdikning som genomfördes omkring förra sekelskiftet.
Ett sprucket glasnegativ som likafullt har värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. Året är 1898 och ännu ett kvarts sekel kommer torgets sida mellan Stor- och Tanneforsgatan vara oförändrad. Den egendomliga men vackra hörnfastigheten till vänster i bild uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner några år efter den stora stadsbranden år 1700. Med sitt centrala läge kom byggnaden tidigt att inrymma handelsbod, vid tiden för bilden Fritiof Björnsons speceri-, garn och diversehandel.
Hunnebergsgatan 12 i Linköping. Fotoåret 1929 och däromkring ägdes gården av snickeriarbetaren av Carl Edvard Johansson med familj. Som brukligt vid den här typen av hus och läge hyrde en rad personer husrum i byggnaden. Källorna talar om ett 15-tal hyresgäster inklusive barn vid tiden. Tomtens avgränsning ger sannolikt svar på var i huset ägarfamiljen bodde och i vilken del ytorna hyrdes ut. Vy från gårdssidan 1929.
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Repslagaregatan 3 i Linköping. Stenhuset stod klart 1888 och uppfördes i fyra våningar med en rik putsdekor. Byggnadens läge nära stadens centralstation ställde krav på fastighetens uttryck och tillsammans med det grannhuset, det så kallade Överstehuset, bildar de ännu en imposant syn för tågresande till staden. Det nämnda Överstehuset, som skymtar till vänster, stod vid fototillfället ännu under uppförande, vilket torde datera bilden till 1890.
Dåvarande Kungliga Sundhetskollegiet slog 1873 ned på Norrköpings lasaretts instängda läge. Nytt borde byggas och planerna kunde närmast omedelbart projekteras för placering på tomten som skänkts av fabrikör Erik Swartz. Arkitektuppdraget gavs Theodor Glosemeyer och i oktober 1875 kunde han presentera ritningarna. När byggnaden stod klar inrymde den 106 ordinarie vårdplatser och 20 för veneriskt sjuka samt två rum för mentaltsjuka. I källaren inreddes även fyra "dårceller". Här en dokumentation från omkring 1893. Från 1930-talet användes byggnaden som gymnasieskola.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [Samma bild som SKC6325] Zeiss R-Biotar med den enorma öppningen F:0,85 (stor bländaröppning). Observera brännplanets läge strax bakom den sista linsen. Objektivet används för röntgenfilmning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 137.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är tagen med vågrätt inställd kamera och objektivet i normalt läge. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vid ett specialobjektiv med variabel brännvidd flyttas andra huvudplanets läge (H) vid brännviddens förändring, så att bilden alltid faller i samma plan (B). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 123.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Av olika metoder för att erhålla färgade kopplingar, innebär den enklaste tillsättningen av en normal koppling till en grupp som ger färg. Gruppen är i ett sådant läge att den drivs ut när kopplingsreaktionen inträffar. Detta illustreras av de typiska reaktionerna, A, med en normal kopplare, och B, med en färgad kopplare.
John Liedholm (Jönn) vid enen. Enstaka enträd. C:a 5 meter hög. Stammen 1,1 meter hög före 1:a grenen. Omkrets 0,88 meter. Vresig. Läge: 70 m. ö. om stenmursgrenen mot Gust. Anderssons hage. 125 meter V. om Hermanssons ställe. 30 meter N. om vägen. Gust. Anderssons gård. Till de 2 fotograferade enarna finns en 3:e mitt för den östligaste och mellan denna och vägen! 20 meter N. vägen. ?
Hospitalsområdet vid sjön Trummens strand i Växjö ligger i ett naturskönt läge. Här fanns en egen sluten värld i utkanten av staden, där både anställda och intagna sedan 1700-talet levt tämligen isolerat från omgivningen. Inhägnaden runt området revs så sent som 1968. Sankt Sigfrids sjukhus är idag namnet för de psykiatriska klinikerna på Sigfridsområdet i Växjö. Här bedrivs idag högspecialiserad psykiatrisk vård av främst personer som är dömda till ett straff med psykiatrisk vård som påföljd.
Flygfoto västerifrån över stadsdelen Trädgården och Papyrus troligtvis år 1923. Kvarnbyskolan håller på att byggas 1923 eller 1924. Mitt i bild ser vi Papyrus kontor (Villa Korndal) inbäddat i grönska. I husgruppen till vänster därom ses Apoteket (Kvarnbygatan 9) och ett hus där det under en tid fanns en tvättinrättning av något slag. Sist syns huset där restaurang Godhem inrymdes. På Papyrusområdet syns en byggnad i lite diagonalt läge som kallades för Kromo. Vägkorset i vänster underkant är blivande Mölndalsbro.
Ryets skola i Mölndal. Exempel på en äldre typ av skola. Ryets skola stod färdig att tagas i bruk år 1913. Den nya skolan var i första hand avsedd som småskola, men snart fick den mottaga elever även från årskurs 3 och 4. Skolan inrymde fyra lärosalar och även en lärarbostad fanns i skolbyggnaden. Denna bostad blev dock sedermera omändrad till gymnastiklokal och lärarrum. Ryets skola har ett högt och vackert läge, men det blåser ofta hårda vindar utifrån havet.
Butiksskylten har sannerligen haft sina föregångare. Järnhandelsfirman utmed Kungsvägen i Mjölby bar sitt namn på adressen från 1870-talet till år 1996. Därefter ytterligare några år från ett nytt läge på andra sidan Kungsporten. Bakom firmans start låg den så kallade "Mjölbykungen" Clas Göran Hagelin. Järnhandeln var endast en liten del av vad denne företagsamme man åstadkom under sin livstid. Mjölbys första postföreståndare, hotelldirektör och initiativtagare till Östgöta enskilda banks kontor i Mjölby och dess första verkställande direktör är något av hans resultat. Nämnas måste även hans avgörande roll till att stambanan kom att dras genom Mjölby. Utan nationell järnväg hade Mjölby sannolikt aldrig blivit stad. Foto 1986.
Placeringen av Linköpings konserthus har en lång och delvis infekterad historia. Ett tidigt förslag var ytan invid Linnéskolan. Idén somnade dock in och 1974 lade en ny kommitté förslag om lokalisering till Trädgårdsföreningen. En känslig fråga som väckte starkt opinion för och emot och som möjligtvis resulterade i att den gamla befintliga restaurangen eldhärjades 1977. Andra föreslagna placeringar var bryggeritomten i kvarteret Palmen, i det intilliggande kvarteret Konsuln, Folkets park och i ett läge mot Museiparken strax norr om Konsistoriehuset och Rotundan. Slutligen bestämdes Museiparkens västra del. Här området i december 1984, kort före byggstart.
Ur en fritidsfotografs samling hämtar vi denna för tiden unika vy. Den forna hälsobrunnen Ekkällan i dagens södra delar av Linköping öppnades på initiativ av Johan Otto Hagström år 1761. Denne var läkare i staden och kunde inte minst räkna sig till en av Carl von Linnés lärjungar. Brunns- och värdshusrörelsen på platsen var igång till mitten av 1800-talet. Den sista, kända annonsen för brunnsdrickning ur Ekkällan publicerades år 1861. Det höga huset invid träddungen uppfördes som värdshus och bostad för traktören 1802 och står i ett något flyttat läge ännu på sin plats, Ekkällegatan 4. Bilden visar det som minde om platsen i början av 1900-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.