Stora Kovik. Gustav Gabriel Oxenstierna tillbytte sig 1640 räntan av Stora Kovik. Den indrogs 1692 för uppgiven bytesdefekt och anslogs på lön åt Landshövdingen. Guldsmeden Johan Wittfoot sålde 1757 till friherre C O Hamilton på Farsta. Under hans tid var det krutbruk vid Kovik med 34 anställda. Detta innehades av sekreterare Carl Hasselhuhn. 1917 fick ingenjör Fritz Egnell gården. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Från 299 kr
Gårdsinteriör som bör vara Södra Kopparslagargatan 16 i Gävle. Guldsmeden Erik Johansson med makan Lovisa hyrde detta hus efter den stora branden i Gävle den 10 juli 1869. De bodde här till september 1871. Enligt muntlig uppgift skall huset ha stått på tomt senare bebyggd av Gefle Ångväfveri.
Södra Kopparslagargatan 16 i Gävle. Guldsmeden Erik Johansson med makan Lovisa hyrde detta hus efter den stora branden i Gävle den 10 juli 1869. De bodde här till september 1871. Enligt muntlig uppgift skall huset ha stått på tomt senare bebyggd av Gefle Ångväfveri.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Warbergs mejeri AB på Prästgatan 26 i kv Guldsmeden. Byggnaden uppfördes 1883 men Nilsson var involverad i en ombyggnad 1911. Mejeripersonal står vid entrén vid ett hästekipage med vagnen full av mjölkkannor. "Mjölk Smör & Ost" annonseras på skyltfönstret. Bortom hästarna korsar Östra Långgatan och kv Bagaren skymtar tar vid. På gavelhuset ses målad reklam för Ranchs fotoatelier som ligger i kvarteret.
Orig. text: Manufakturlagret Göta. Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak. 1959 donerades byggnaden av Thulebolagen till Gamla Linköping.
Porträtt av guldsmedsmästaren Carl Magnus Barkander. Född i Stockholm 1788 inflyttade han till Linköping 1820. Gift 1835 med Lovisa Charlotta Liedström. Äktenskapet blev kort. Makan avled redan 1839 i lungsot. Två söner hade äktenskapet hunnit med, Carl Petter och Edvard Hjalmar. Den sistnämnde avled dock som spädbarn kort efter moderns bortgång. Guldsmeden och hans överlevande son kom att bo tillsammans fram till den yngres flytt till Stockholm 1869. Efter att ha verkat på åtminstone två adresser i staden, etablerade Carl Magnus 1855 en verkstad i S:t Lars kvarter 79. Här var han verksam till sin död 1876.
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Bilden visar S:t Larsgatan och Storgatan. Fotografen står på S:t Larsgatan och fotograferar ner mot Trädgårdstorget. Det torn med markis och balkonger man ser på höger sida, tillhör Östgötabankens kontor, på andra sidan Storgatan ligger Anna Pettersson, garnbyte och trikåaffär samt ett parfymeri. Till vänster i bild Trädgårdsföreningens frö- och blomsterhandel. Till höger i bild Tornbergska gården även kallad Götahuset. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.