Gotlandsbåten S/S Drotten har fastnat i isen utanför Landsort. Isbrytaren Ymer till höger. Två män står på isen. Vintern 1941-1942 var mycket kall och stora delar av Östersjön var frusen. Den 4 mars fastnade Drotten och riskerade att skruvas ner av isen. Kapten Rubarth meddelade att alla passagerare och all besättning skulle lämna fartyget. De kunde gå över till isbrytaren Ymer som kommit till undsättning.
Från 299 kr
Bilden tagen i handlare Per Persons trädgård Heberg, vår frökens föräldrarhem. Vagnen gå till Långasand där vår lärare Marianne S-P föräldrar hade ett sommarhus. Nedre raden från vänster:LINDBOM Uno, ANTONSSON Rodny, KARLSSON Sven-Erik, symd, skymd, LIND Gunnel, NYSTRÖM Gunnel, PEDERSÉN Margot, ANDRÉN Gunila, FRANSSON Solveig, SVENSSON Gunni, ANDERSSON Kerstin. LORENTZÓN Birgitta. stående: KARLSSON Nils,SVENSSON Sven-Olof, WALLMAN Bengt-Åke. Detta var Mariannes första klass efter sin examen. Hon var lärare på Möllevägsskolan, skolbarnen hade tagit tåget till Heberg.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm, 1904. Gatumotiv från Libau, Die Kornstrasse. Verlag: Rudolph Puhze, Libau. Text överst på kortet: "Jag .. .. nu sluta med af skriva for denne gang med en venlig hilst i fra mig Aksel Enundsen. Hils alle kamerater? i fra mig Aksel Enundsen. Text nedre del av kort: " Libau den 11/12 1904. .. .. en stund i Ryssland. Vi skal nu gå til Danmark og der ifra ved jag ikke ... ... ...?"
Brevkort med tecknat julmotiv av okänd konstnär. Text: "Bättre gå än illa åka Är en allmän gyllne regel. Stundom kan det likväl råka Att man far för fulla segel, Än till okänd stormig strand, Än till lyckans sälla land." På baksidan finns en rödstämpel med "God Jul tillönskas av" och en rund logo med WKF. Motivet visar en zeppelinare med tomtenissar över Västra Vallgatan i Varberg vid korsningen med Kyrkogatan.
Floved var ved från träd som var så pass grova, att man måste spräcka dem för att de skulle torka ordentligt. När de var torra, sågade man bitarna i två eller tre delar beroende på var man skulle elda dem. Till bakugnen och till öppna spisen använde man hellängdare. Hade man vedspis, fick man kanske klyva vedbitarna för att de skulle gå in. Änden på folvedsstapeln kallas huvud. Fie Jakob Karlsson har gjort fina staplar och huven.
Lausmyr, som var 1.500 hektar stor, dikades ut första gången på 1890-talet när det förr så rikliga fisket hade minskat och förlorat allt mer i betydelse, samtidigt som behovet av odlingsbar jord hade ökat. När myren var utdikad, tillfördes mycket värdefull mark gårdarna i socknarna runt ikring. Men man förlorade också sin agtäkt. Men denna förlust var måttlig, man hade redan börjat gå över till spån i stället som takmaterial. Här kommer Hans Larsson med sista aglasset draget av två rätt magra stutar.
Takstolsresningen har nu fortsatt till laddelen av bygget. Med förvånansvärt primitiva metoder, bara två fastknutna stänger, lyckas man resa upp takstolarna och få dem på plats. Sedan lägger man bara ett par lösa plankor på hanbalkarna för gubben uppe att gå på. Synd att Masse inte var med när de byggde stenväggarna, likaså fortsättningen av taken, panelen och fönstren. Ladugården blev tyvärr inte så långlivad, den brann ner i början på 1950-talet.
Systrarna Helga och Hilma Nilsson framför barndomshemmet Eketorp i Vist socken. De hade blivit moderslösa redan som barn. Yngsta systern bar knappast ens minnen av sin mor. Nu till den förmodade sommaren 1909 hade de även blivit faderslösa och torparkontraktet skulle gå till ny brukare. Förändringens tid var således kommen. För Hilmas del var framtiden utstakad. Hon var förlovad och till hösten kom hon att gifta sig med en fabriksarbetare och flytta till Skorpa trämassefabrik. Helga blev hushållerska i Kringstorp.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping under rivning. Gathuset var uppfört omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta. Fotografiet är en del av en dokumentation som Östergötlands museum lät genomföra 1951-52. Upplysningsvis kan nämnas att den främre skorstenen kom att rasa under det följande rivningsarbetet, varvid två arbetare avled.
Arbetsledningen vid Lindholmens varv i Göteborg. Från vänster mellersta raden. 1. okänd. 2. Tillfällig bokhållare på affärskontoret. 3. Bokhållare Lindholm. 4. Ingenjör G. Dalby. 5. Kassör Börjesson. 6. Förrådsförvaltaren. 7. Postbud- och gå-gosse. 8. Verkmästare Abrahamsson, maskinavdelningen. Främre raden från vänster. 1. Ritkontorschef Carlsson. 2. Okänd. 3. Driftsingenjör Åberg, fartygsavdelningen. 4. Direktör Sven Almqvist, chef. 5. Kamrar Jonson. 6. Driftsingenjör Cederwall, maskinavdelningen, uppfinnare av C:s skyddbox för prop. 7. Fartygskonstruktören ingenjör Qwarnström
Text på kortet: "Inkom den 13/4 1963. Landsantikvarien Fil dr. Åke Fredsjö Uddevalla. Broder. Kanske har du glädje av det kortet av de sista sockenskräddarna i Bohuslän. Den äldre på bilden, Karl Andersson, började gå omkring i gårdarna som 9-årig och slutade först som 81-åring. Han dog 1931. Den yngre, Erik Johansson, är nu vaktmästare vid Skredsviks skolor. Det här är den enda bilden på Karl Andersson. Med hälsning Gösta Gustafsson".
Utklädda barn på en grusväg i Halland. I Halland samlades barnen förr för att utklädda hälsa våren genom att gå från gård till gård sjungande med nyutslagna kvistar i händerna. Seden kallades för att föra maj i by eller majgrevefesten. Händelsen har skildrats av den Halländske konstnären Severin Nilson i ett motiv från ryggåsstugan Oktorpsgården i Slöinge (senare flyttad till Skansen). Den lille kungen i Oktorpsgården målad 1876.
Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.
F6 Karlsborg 1948. Efter landning med B17, körde flygförare kapten Paulsen utefter södra fältgränsen vid underbacken för att skona själva flygfältet som vid tillfället var löst. Propellern råkade gå emot ett gränsmarkeringsljus med skador på propeller och flygplanskropp som följd. Sergeant Call medföljde i baksits. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Dokumentation av Läkerol. Skiftbyte. Personalen stämplar ut för att gå hem för dagen. Kl. 14,12 stämplar förmiddagskiftet ut. Deras arbetsdag börjar 06.00, ena veckan från mån.-tors. 06.00-14.12 fre. 06.00-17.12. Vecka 2 är arbetstiden mån.-tors. från kl 14.00-22.12, ledig fredag. Det finns också ett nattskift, som jobbar ständig natt från kl. 22.00-06.12. Varannan vecka börjar de natten mot måndag, varannan vecka natten mot tisdag och varje vecka avslutas fredag morgon.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.