Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Från 299 kr
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Tanneforsgatan 4 i Linköping. Reveterat och gråmålat timmerhus i två våningar. Pilastrar och fönsterramar i ljusare färg. Höga, smala butiksfönster mot gatan, övriga fönster av två rutors höjd. Byggt troligen under 1800-talets första hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Repslagaregatan 11 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar med två fönster bred frontespis mot gatan. God representant för stadsdelens putsarkitektur från 1800-talets senare hälft. Vid tiden för bilden huserade bageriet Bills Bagarbod i gatuplanet. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
En svunnen miljö dokumenterad kort före rivning. Gårdshuset till Storgatan 7 i Linköping 1956, där barnen ännu lekte fritt och tryggt. Båsen under det korrigerade taket tolkas tjänat som omlastningsplats för några i staden verksamma speditörer. De tycks dock kommit ur bruk och anekterats av gårdens barn.
Ett reprofotografi av en teckning/akvarell föreställande kyrkan före ombyggnaden 1892. Konstnär: Hugo Hammarskjöld Original ritning av Hugo Hammarskjöld. Tillhör Tuna gård.
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
Man kan lätt sörja rivningen av Repslagaregatan 34 i Linköping. En tröst kan vara att den påföljande fastigheten ger husrum till så många fler och att det nya husets arkitektoniska värden kommer att uppskattas i högre grad med tiden. Det mesta har ju sin tid. Tomtaffären till bildens fastighet gjordes upp år 1906 och kort därpå lät garnhandlaren Carl Ferdinand Pettersson uppföra huset för sig och sin familj. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
'Ritningar till nytt Naturhistoriskt Museum. Ritningarna avfotograferade mot vägg. (1893). :: :: ''Ritning till förändring af Göteborgs Musei byggnad f.d. Ostindiska Kompaniets Hus.'' Ritning inför förändring av Göteborgs Museums byggnad (före detta Ostindiska Kompaniets hus). :: :: Ingår i serie med fotonr. 4271:1-24.'
Björna kyrka, före restaureringen 1952. Byggd av trä efter ritning av arkitekt Fredrik W Scholander. Torn i väster. Nygotisk stil. 1890-talet läktare i väster. Bänkinredning från sekelskiftet. Fördjupat korparti.
Hospitalskyrkan invid Hospitalstorgets södra sida. Vid tiden för bilden stadd i förfall eller möjligtvis under påbörjad rivning, varför bilden kan antas vara tagen kort före kyrkans demolering 1897. Tills dess hade upplysningsvis Östergötlands museum från 1886 disponerat kyrkobyggnaden för sina samlingar. Beslutet att riva kyrkan väckte debatt i Linköping. Bland förslagen fanns att förlägga stadens brandstation till området. Flertalet kvarstående byggnader från hospitalepoken fanns att tillgå och själva kyrkan nämndes kunna bli ett förnämligt redskapshus med plats för stall och "slangtorkningsinrättning i tornet". Av förslagen för återanvändning blev som bekant intet. En hållen tomtauktion vanns av byggmästaren Anders Ohlsson, som vidare lät uppföra det imposanta Hospitalstorget 2 på platsen.
'Ritningar till nytt Naturhistoriskt Museum. Ritningarna avfotograferade mot vägg. (1893). :: :: ''Ritning till förändring af Göteborgs Musei byggnad f.d. Ostindiska Kompaniets Hus.'' Ritning inför förändring av Göteborgs Museums byggnad (före detta Ostindiska Kompaniets hus). Bottenvåningen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4271:1-24.'
Ritning på engelskt kryssmärke Kryssmärket sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg. Kryssmärke kan saknas vid korsning med enskild väg, därmed bör du köra så att du säkert kan stanna före spåret. Det finns 2 kryssmärke. Kryssmärken finns för ett spår, och en annan modell av kryssmärken för flera järnvägsspårspår.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.